alfons

Diagnos Neuroblastom IV 7/7 2005. Följ min och min familjs kamp för livet. Vi ska vinna!

Catarina, så oerhört ofattbart allt det här är, varje ord du skriver gör så ont. Kan inget annat än förmedla hur mycket jag tänker på er. Pratade med Birgitta idag och känner en sådan maktlöshet, samtidigt som jag blir glad över den otroliga värme och kärlek som finns i er underbara familj. Vill ge er all styrka som går att uppbåda, många kramar från Carina

Gode gud vad ni alla ska behöva gå igenom! Det är inte klokt och det låter fruktansvärt, men jag inser att det är tusen gånger värre än vad ni kan skriva i ord. Jag tänker på er hela tiden och önskar så att mibg nu ska ha den effekt som läkarna vill se. Så att Haplon blir av!!! Så som ALfons har kämpat så måste det fungera nu. Den här jävla sjukdomen är helt ofattbart grym...
Kramar till er alla, Alfons är en hjälte i mina ögon även om han inte har valt det själv.

Jessica med Filippa neuroblastom IV, färdigb. aug-06

Det gör så ont så ont att läsa om eran tappra tappra Alfons, och hela er familj. Känner igen varenda känsla.. denna explosion av känslor, maktlöshet frustration ångest... Ofta när jag läser om er kämpe så är det om att läsa om Vår egen kämpe.. kampen för att få sitt barn friskt... glädjen sorgen förtvivlan hoppet.... Jag hoppas hoppas av hela mitt hjärta att denna hemska mardröm slutar gott... lla varmeste tankar o krmar till er...
http://www.williamhedman.dinstudio.se

Åh lille Alfons! Har följt er och undrat vad som händer även om jag inte varit flitig och lämnat några rader efter mig. Att läsa dessa rader gör ont, det gör ont att höra hur ont Alfons har det, det gör ont att läsa om din rädsla som skiner igenom i varje ord Catarina. Önskar så att det fanns något mer man kunde göra för att underlätta, för att hjälpa!

Många kramar
Nettan som hittade hit via Leons sida för länge sedan.

Hej vännen!
Det blev jättebra, du skriver så bra. Det går verkligen att läsa mellan raderna och i texten vad som händer. Du ger en aning om allt vad ni måste gå igenom. Nu är jag helt slut, varit en tuff arbetsdag. Vi ses och hörs på fredag!
Kärlek och styrka till er alla!

Heja Alfons!

Kramar Kajsa

Ni, okända människor, lever i mina tankar under dagar och nätter. Jag oroar mig när bloggen inte uppdaterats på länge. Oroar mig för att ni har fått besked om att "nu gör vi inget mer". Men än finns hopp hos läkare och er och det gör mig glad!
STOR blogg-kram!

Glömde mitt namn i alla känslor...

Tack för uppdateringen. Jag har undrat så hur ni har det men aj vad ledsen och förtvivlad jag blir när jag läser vad du skriver. Stackars, stackars lille Alfons... och er andra i familjen. Det går inte att föreställa sig det ni genomlider. Det måste vara fruktansvärt att se sitt älskade barn lida så och att inte få ta i/hålla honom. Jag hoppas av hela mitt hjärta att alla insatser som görs för Alfons ska få honom att må bättre.
Jag tänker på er mycket och ofta.
Kramar!

Skitsjukdom. Låt honom vara!! Det sliter i mig när jag läser vad ni har att slåss emot och vad ni alla måste uthärda. Stackars stackars Alfons som har kämpat så länge. Och det är en sådan orättvis kamp - ett stort vidrigt sjukdomsmonster mot en liten ensam prins. Men vi fortsätter att skicka alla våra positiva tankar och hoppas att det gör skillnad någonstans.
Varma hälsningar.

Det smärtar så att höra vad ni går igenom, det finns inga ord.

Jag önskar så att det fortfarande finns möjlighet till en vändning till det bättre för er lilla fina kille.

/Anna

Vilka fruktansvärda dagar för Alfons och för er. Bara att läsa dina rader smärtar nästintill det outhärdliga. Jag hoppas av hela mitt hjärta att Alfons snart mår bättre!
Kramar!

Det gör så ont när jag läser varje ord du skrivit, så ont så jag börjar gråta. Jag önskar så intensivt att jag kunde trolla eller något, vad somhelst. Något för att kunna göra honom frisk. Jag sänder all min styrka till er och till Alfons.

Åh, jag var rädd att läkarna gett upp hoppet om Alfons, eftersom ni inte uppdaterat sidan....vad skönt att hoppet finns kvar!!!
Kämpa på.....kramar

Ofattbart, obegripligt, och fruktansvärt orättvist att en liten kille ska behöva gå igenom detta!!! Jag blir så arg på denna vedervärdiga sjukdom!!!!!

Önskar av hela mitt hjärta att det vänder. NU!

Kramar!

Åh Alfons.. jag vet inte ens vad jag ska säga, hela min kropp bara skriker för att det gör så jävla ont att höra vad du måste gå igenom just nu. Jag önskar jag kunde göra någonting för dig.
Och Catarina, det är så fruktansvärt jobbigt att läsa det du skriver, att se rädslan, ångesten, allting. Världen borde inte få vara såhär grym. Jag kan inte förstå det. Jag är inte ens säker på att jag vill förstå det. Jag vill bara att det ska försvinna, allting ont som finns i Alfis kropp. Bara försvinna ut i rymden och aldrig komma tillbaka. Fortsätt kämpa, både Alfons och ni andra. Det finns ingen annan möjlighet. Alfons måste bli frisk.
Jag älskar er.

Det här var det värsta att läsa. Den smärtan ska inte kunna vara tillåten.
Tänker på er och ber.

Stackars, stackars lille Alfons med sina fruktansvärda smärtor. Du finns i mina tankar! Måtte det gå bra för dig!!!

Får sån kramp i magen av att läsa fler och fler rader om hur ni har det och Alfons som har så ont... Svårt att fortsätta läsa till slutet. Och att då tänka sig det helvete NI går igenom, när rader av ord kan göra att jag en för er okänd människa kan känna så. Hoppas hoppas så innerligt att det ska vara värt det, att all kamp och smärta leder ut till en frisk liten pojke som får vara och finnas hos sin familj. Ni finns med mig i tankarna ofta, ofta under dagarna. Många tankar och styrka genom natten, mia.

Catarina, det gör så ont att läsa, ni lever i helvetet på jorden. Men så länge Alfons orkar kämpa på så är det ändå ett bättre helvete. Och hoppet finns kvar. Tack för att ni orkar skriva.
Kramar från oss alla.

Ber För Er

Det gör så ont att läsa det du skrivit..stackars lilla fina Alfons och hela er familj..varför ska ett litet oskyldigt barn behöva lida så..det är så orättvist och obegripligt..varför??

Önskar av hela mitt hjärta att allt haplon blir av..

Kramar Louise

Aj aj aj - så här skulle det ju inte vara - håller i alla fall tummarna för högdosbehandlingen. Och för att Alfons inte ska ha ont...

Godnatt från Slånbärsgränden...

Er verklighet smärtar så. Det är inte mänskligt det ni utsätts för. Men ge inte upp... Kämpa på...
Håll svansen högt!!

Jag finner som vanligt inga ord, tårarna bara rinner när man läser allt som lille alfons o familjen går igenom.

Jag ägnar alla mina tankar o hopp till er!!!

Livet är så orättvist!

Oj vad ont känner jag i mitt hjärta nu när jag har läst hur kämpar lilla Alfons och ni med!!! Att det inte blev bättre bara mer ont för lilla kroppen som är så stark att kämpa med allt detta. VARFÖR är livet så orättvist? Jag kan inte hitta ord att beskriva hur arg är jag på detta jävla cancer som sprider sig i hans lilla kropp och gör så ont, så ont.
Ja skickar många styrkekramar till er alla! Jag ber för er varje dag och ni är i minna tankar hela tiden!!!
Hoppas att lilla Alfi sliper ha ont så fört så möjligt och bli frisk igen.
God natt till hela familjen

jag har följt denna här i flera månader.. och nu vill jag hålla tummarna för alfons att han ska övervinna över cancer, för han förtjänar mest av allt att bli frisk! jag tänker på er varjedag! speciellt alfons! stora kramar till dig alfons! bli frisk!

Alfons, jag är så ledsen och det gör så ont att veta vad du går igenom...och det är helt omöjligt att förså. Kram Tanja.

Det gör så ont i mig när jag läser detta inlägg. Och då kan jag inte ens komma i närheten av den smärta ni måste känna som står Alfons närmast.
Att hans lilla kropp ska behöva stå ut med all denna smärta känns fruktansvärt. Omänskligt!
Av hela mitt hjärta hoppas jag att MIBG fungerar så Haplon kommer igång.

Jag känner er inte, jag har aldrig träffat er eller Alfons. Trots det så har vi alla som läser här fått komma er nära genom er blogg. Tack för det. Tack för att ni ger oss perspektiv till verkligheten utanför vår egen, ofta mycket snällare värld. Verkligheten vi alla hoppas aldrig drabbar oss.
Kämpa lika tappert som du gjort hittills tuffa tappre Alfons, så ska vi ge denna förbannade sjukdom på nöten!!!
Kram
Susanne i Östersund

Jag har tänkt så på er under veckan. Jag tänkte på det som kom upp vid något annat tillfälle när det gick ett tag mellan uppdateringarna, att ett mellanrum oftast betydde att allt varit bra. Jag hoppades så på det, men oron gnager så klart alltid.
Det är så ledsamt att läsa om hur ont Alfons har. Och hur det hela tiden pendlar mellan det lilla hopp som finns kvar och ett stort tomrum av ovisshet. Jag hoppas så att det ska fungera att gå vidare och att ni snart är framme på andra sidan, på andra sidan cancern med en frisk liten kille som äntligen kan börja koncentrera sig på sådant som en snart-femåring ska göra och som sakta men säkert kan börja glömma dagliga morfindoser och outhärdlig smärta.
Stora kramar till er

Varmaste, varmaste i tidig morgontimma.Det finns inga ord...men tankar så innerligt varma och kramar därtill!

Ja, stackars stackars Alfons. Jag vet inte vad jag ska skriva, men vet att jag tänker på er oerhört mycket. Många många kramar

Tänk att inte kunna hålla sitt barn när de har de värsta smärtorna, åhhh att ni orkar, lilla Vera måste vara en lugn bebis, att din amning funkar är ju ett under..... Skriver som många andra man önskat att de fanns något man kunde göra, men jag tittar på Pascall och hoppas hoppas att de ska gå lika bra för Alfons.

Kramar i massor och massor och massor från mig som precis är på väg in till Mora för att tappa blod.

Hvor er det forfærdeligt at læse om den hurtige udvikling i Alfons' sygdom! Jeg håbede at intet nyt var godt nyt.

Masser af tanker fra
Fam. Nielsen

www.caringbridge.org/visit/philipnielsen

Fy fan, jag vet inte vad jag ska skriva, men ni ska veta att alla våra tankar går till er! Miljoner kramar och en massa hopp till högdosbehandlingen! Kramar Sara och Anton

Jag finner inga ord - smärtan exploderar i mitt bröst när jag försöker föreställa mig hur ni har det....
Visst finns helvetet - ni befinner er där och cancern ser ut att ha Alfons i sitt grepp.
Jag blir så ledsen när jag hör hur ont han har och hur odrägligt ni har det hela familjen.

Mina tummar hålls nu hårt och jag hoppas innerligt att den här MIBG-högdosbehandlingen får effekt och att Haplon räddar livet på vår lille hjälte.

Ni finns i mina tankar!
Kram

Det gör så ont att läsa om hur jävligt Alfons och ni har det. Att se sitt barn ha så ont och inte kunna göra något...
Ja, vad ska man skriva, det finns egentligen inga ord mer än att ni ständigt finns i mina tankar. Hoppas att högdosbehandligen fungerar.
Kramar till er alla

Jag har tänkt på er mycket och undrat och föreställt mig hur ni har det. När jag nu läser det svart på vitt så inser jag att det är mycket mycket värre.
Det finns inga ord - det enda jag kan göra är att be för er (jag som inte är religiös...), tänka på er och hoppas av hela mitt hjärta att Alfi blir frisk!
Vad hemskt att inte kunna trösta honom när han är ledsen.... - ni finns i mitt hjärta.
Kram

En barnvisa från Skinnskatteberg är allt jag kan bemöta era ord med i detta ögonblick...

"Jag vill inte skrämma dig, jag vill bara locka dig att se -ja, att se.
Kraften finns hos dig och mig, styrka är att se sig själv så här -just, så här.
Ty himmelen och moder jord orkar bära våra liv en stund -liten stund.
Och om du känner hjälplöshet, vet att liten kan bli riktigt stor, väldigt stor."

Kram!!

Stackars Alfons..stackars hela familjen..!! Så ont att läsa hur det är just nu! Hoppas högdosbehandlingen kan starta snabbt o ha bra effekt. Stora kramar till er / Maggan

Just nu firar man det kinesiska nyåret här i Kina. Då smäller man smällare hela dagarna. Det är för att skrämma bort monstret som annars kan komma och ta dem. Jag hoppas att smällarna hörs ända till Sverige så att de kan skrämma iväg monstret som bråkar med Alfons. Jag ska iallafall smälla massor av smällare för att skrämma iväg Alfons monster.
Tänker på er varje dag fast jag inte känner er.

Massor av kramar!

Hoppas å tror att ni kommer att klara av det ni nu går igenom.. ta vara på er. krama varandra. tänker på er många gånger om dagarna. sköt om er. kramar jessica.
ska hjälpa min dotter att pussla hon har suttit å väntat på hjälp en stund nu..

KRAAAAM KRAAAAM till hela familjen och till alla era nära som finns runtomkring er.

det finns inga ord att säga för att lindra. men jag tänker på er ofta, ofta!

kramar till er alla! kämpa! /M

Hej!
Kan tyvärr säga att jag vet precis vad Ni går igenom.
Vill skicka en hälsning genom Alfons fantastiska blogg till alla kämpar som går / har gått igenom det mest helvetiska en människa kan gå igenom. Barnens kamp - föräldrarnas maktlöshet och tortyr!
Kyle, Gustav, Matilda, Pascall, Philip, Erik,Amanda, William m fl, m fl.
Och till änglabarnen, Evelina, Otto, Henrik, Linn, Alexandra, Victor, Ebba m fl, m fl.
Alfons, vi är många som tänker på Dig, lille vän!
Marie (Evelinas änglamamma)

Neeeeej!!!! Åhhhhhhhhh det hugger i bröstet på mig. Alfons du tappra lilla människa. Det är inte så här livet är menat att vara. Det är rent överdjävligt att en liten kille på 5 år ska sina första år i livet gå igenom något så här ondskefullt. Jag blir så ledsen.

Måtte dem sätta igång Haplon fortare än fortaste. Nu är det ju bråttom. Alfons jag och min familj ber för dig och ditt tillfrisknande.

Och med en stor varm kram, kramar jag om din familj, din mamma, pappa och syskon. Ger er all kraft så att ni tillsammans kan bekämpa cancern. Ni är så otroligt tappra. Kämpa på, det måste bli bra!

Kramar

Önskar så att allt går bra. Orka orka.
Jävla skitsjukdom.

Lilla,lilla fina kille!Det gör så ont att veta att Alfons lider så.Inga barn ska behöva plågas på detta grymma vis.Jag är så ledsen.Måtte ljuset i tunneln snart visa sig!Hoppas att så många som möjligt skänker en slant till barncancerforskningen så denna grymma sjukdom kan utrotas.Tänker på er,hela fina familjen!

Det finns ingen rättvisa och mening, allt som lille Alfons ska behöva gå igenom är helt ofatt bart. Jag vet inte vad jag ska skriva, saknar ord. Men tankarna går allt oftare till er och jag önskar och hoppas av hela mitt hjärta att allt ska bli bra. Tack för att ni orkar dela med er och låta oss följa er kamp! Det måste gå! Kramar till hela familjen. Alma är en helhärlig tjej som ofta kommer och gosar lite med Vilmas lillasyster Alice när vi ses på dagis!

Kära kära!
Vi saknar ord men tänker ständigt på er alla 5! Varmaste kramar till er.

Jag är en av dem som läser varje dag och har så gjort så lång tid tillbaka. Ni känner inte mig men ni finns ofta i mina tankar. Efter att att läst senaste inlägget gör det så ont i mig att jag måste lägga ned allt annat för en stund och jag sitter nu här i tysthet och sänder alla mina tankar till Alfons och alla er andra i hans närhet.
Den maktlöshet ni föräldrar känner är så väl beskriven av er att jag nästan kan ta på den. Jag vågar mig på att gissa att den skär genom alla som läser era ord. Jag önskar er kraft och styrka, jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att Alfons ska besegra onda!

Tom inombords har jag läst, tom inombords har jag hört dig prata om Alfons idag. Så upptäcker jag att det smakar blod i munnen, jag har bitit hål i kinden. Endast detta och närheten till att kräkas känns. Jag önskar jag kunde gråta. Över detta brutala liv som är så fasansfullt och underbart. Men hur ska man orka älska sina ungar i detta, samtidigt som vi aldrig älskat dem mer? Och hur ska vi skydda dem och låta dem vara barn när de sett saker och hört skrik av smärta som vuxna har svårt att leva med.

Är det meningen att allt ska ha en mening?

Blev oerhört rörd av det hemska som hela er familj måste gå igenom och var tuvngen att skriva ett par rader...

som barn lyckades jag med det som alla trodde var omöjligt och överlevde leukemi, inklusive diverse komplikationer och följdsjukdomar. jag kommer aldrig att förstå hur min egen familj tog sig igenom detta, hur mina föräldrar orkade...
Att höra läkarna säga att det inte finns nåt hopp, att de gjort allt de kan och att det nog är bäst att börja förbereda min begravning, och att min pappa sedan måste ringa hem till släkt och vänner och be dem ordna med detta... Jag kan inte ens föreställa mig hur han mådde.
men jag är övertygad om att det var genom mina föräldrars styrka och hopp som jag till slut mirakulöst blev frisk.

jag skickar deras och min egen kämparvilja till lilla Alfons och hoppas och tror att om jag kunde så kan han också.

Nej, det FINNS ingen mening med såna här hemska saker...de bara händer! Stackars lille Alfons, kan verkligen inte läkarna ta bort smärtan? Man trodde ju att alla skulle ha rätt att vara smärtfria vid en sån här sjukdom, men det är tydligen inte så enkelt....
Kommer ihåg hur jobbigt det var, när barnen tex hade slagit sig och måste sys eller dra ut en tand.......det NI går igenom är helvetet på jorden!!!
Ber för er.....kramar

Måste bara få kommentera det som moster Malin skrev .. är det meningen att allt ska ha en mening?
Nääe, jag kan omöjligt tro det! Det måste vara så att den där meningen är något vi människor har uppfunnit för att vi vill ordna upp allting i våra mallar där allt ska leda fram till och utmynna i något.
Dennna någon eller detta något som isåfall utnyttjar Alfons på detta sätt är jag ärligt förbannad på. Nej, denna smärta och sorg kan INTE ha en mening.

Du är en fantastisk mamma! Helt enastående.

Måste stämma in i det som TinaSol skriver:

Du är en fantastisk mamma
Christian en fantastisk pappa
Mormor och farmor är helt enastående
Mostrar och fastrar och resten av släkten - så fulla av värme och vishet.

Vill bara hylla hela er familj - ni har en brunn full av värme och kärlek att ösa ur som aldrig tycks sina.

Skickar styrkekramar mitt i allt detta hemska

Tårar. jag tänker på er. det måste vara fruktansvärt, att inte ens kunna hålla om.

Kramar

Blir så ledsen när jag läser om Alfons smärtor. Och tänker på hur överjävligt det måste kännas för dig och Christian. Ni är så starka. Men vem ska egentligen behöva vara så stark?

Kramar från Sofielund

Blir så ledsen när jag läser sånt här. Kämpa på!

Jag ser dig Catarina, för tio år sedan i din mammas hus när vi lyssnade på Alanis Morissette. Och Christian i din lägenhet i Malmö, med huvudet fullt av drömmar om att förändra världen. Så lite vi visste om livet! Jag önskar att jag kunde ge er något, hopp, styrka, men jag vet inte hur. Kan bara säga att jag tänker på er, på Alfons och på hans systrar och att jag hoppas, hoppas, hoppas så hårt! Kärlek och kramar!

halligosingen vilken söt pojk..
all lycka till er
kärlek

Lilla Alfons. Livet är ovanligt hårt mot vissa och ilskan över detta blir så stark när man läser om din kamp. Men hoppet finns där! Jag tänker på dig och hela familjen.

En stor svart sorg gräver hål i mig när jag tänker på vad ni måste gå igenom, som om det inte var nog!
Tänker på er och önskar att det fanns någon att be om hopp till. Kram C

Jag okända bloggläsare tänker på er, och hoppas. Hoppas, hoppas, hoppas. Jag är så otroligt imponerad av att ni orkar dela med er av eran kamp. Tack! Ni sprider otroligt mycket kunskap om livet. Alfons MÅSTE få bli frisk, det bara är så. MÅSTE!

Stora KRAMAR från Emma i Uppsala.

Varma tankar & mycket hopp skickar jag till er alla i familjen, samt till era respektive familjer, som står bakom er och kämpar och hoppas.
Det sista gör vi alla som är inne och läser och skriver på er blogg.
Kram från Hanna faster Therese kompis

Det är med sorg jag läser hur sjukdomen verkar så stark. Så oberörd. Jag hoppas för allt i världen att det blir ändring av och att cancern vill besegras.

Elaka elaka sjukdom.

Tänker på er och önskar att allt ska gå bra. Det är bara att konstatera att det inte finns någon rättvisa - i så fall skulle ni blivit skonade för länge sedan! Styrkekramar från en okänd vän.

Jag läste er blogg igår kväll, och den har legat som en mörk skugga över mig sedan dess. Jag trodde tyvärr att jag bara allt för väl kunde tänka mig in i vad ni går igenom eftersom jag varit i en liknande situation själv. Det var dock inte något av mina barn som gick igenom helvetet, och det ni skriver får mig att inse att jag inget vet om vad det egentligen innebär att vara i sådan vanmakt. Jag mår fysiskt illa när jag tänker på vad ni genomgår, jag kan känna den där hemska anticeptiska lukten, man glömmer den aldrig. Åh, låt honom bli frisk. Har man lidit så och är så liten så måste det finnas ett helt liv kvar att verkligen få leva.

Ord,ord ord som bara bubblar om hur hemskt det är, men när det kommer till kritan finns inga ord att beskriva vad man känner.

Jag hoppas att Alfons får sova av morfinet så att han åtminstonde får lite frid för stunden.

/Anna

Hallå där, en hälsning från Becky och Niklas (som finns mitt i Lund om ni behöver hjälp med nåt praktiskt nån gång). Vi tänker på er!

Vi har fattat att det varit för jävligt och oron har legat som ett avlägset illamående,men vi hoppas så att smärtan igen ska ge vika och tumörerna krympa.Ibland är det hemskt att älska någon så mycket. många kramar

Catarina, åter igen - finns det något vi kan göra för er?
Kram

Hittar inga ord. Kämpa, kämpa, kämpa! Och älska varandra. Känner er inte men ni finns i mina tankar. Önskar er allt gott och att Alfons ska tillfriskna! Kram.

Det är olidligt att läsa om vad Alfons måste gå igenom. Vi tänker på er och ber för att ni kan kämpa vidare tillsammans. Ni kommer att klara det. Alfons underbara unge SKA klara det här. Ni är i våra tankar

Tanker pa er och hoppas av hela mitt hjarta att Alfons smarta lindras och att har far lite ro att hamta kraft ifran.
Kan inte ens forestalla mig den maktloshet som ni maste kanna av att inte ens kunna ge honom narhet MEN samtidigt vet Alfons hur mycket ni alskar honom och vill honom allt gott. Aven om ni kanner er maktlosa sa kom ihag att karleken ni ger honom och varandra kan aldrig hans sjukdom ra pa.
Orka, orka, orka!

Stora Starka Styrkekramar fran Charlotte

Man blir ledsen och rädd av att läsa om lille Alfons, samtidigt som jag beundrar er för att ni orkar och står ut. Att få läsa om er älskade sons öde, får en att vilja göra allt som står i ens makt för att befria honom från cancern. Tyvärr är väl det ända som vi "främlingar" kan göra att skänka pengar till Barncancer fonden.
Jag hoppas verkligen det kommer att gå bra för er och Alfons!
Massor av styrka till er i eran kamp!

Åhh, vad det gör ont i hjärtat när jag läser om er. INGEN ska behöva vara med om det ni går igenom, hoppas och håller tummar och tår att allt går bra. Skickar massor med styrkekramar till er alla från ett vintrigt Kiruna. Måste bara säga att ni är helt fantastiska föräldrar,och Alfons är en riktig hjälte./ Kram Ann-Helen

Jag och Jeanette tänker på Alfons och er varje dag! Efter allt ni gått igenom måste det bara bli bra, det finns inget annat alternativ. Jag blir väldigt ledsen av att läsa om den senaste veckan, förstår att det är oerhört tungt nu men samla styrka och ta den sista fighten nu! Till sist ett litet citat från Nalle Puh: "Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre."

Jag har kommit till er sida eftersom jag känner Matilda och sen via Gustav's hemsida.
Oundvikligt följer jag er allas kamp och är så förvånad vilken kraft ni föräldrar har och jag hoppas och önskar med hela mitt hjärta att ni besegrar denna djävulska sjukdom. Mitt hjärta vill brista när jag förstår hur djävulskt ont Alfons måste ha. Han bara måste bli bättre.....tron på det goda måste segra....

Jag finns i Lund och är det något ni behöver så finns jag där även om ni inte känner mig.

Fruktansvärt att läsa hur ont Alfons har. Hoppas verkligen det blivit bättre med morfinpumpen och att Haplon snart kommer igång. Tänker mycket på er och det ni går igenom.
Olof

Jag vet inte hur jag skall börja. Jag vill skicka världens största kram och massor av önskningar om att allt snart får en vänding. Tänker mycket på er och ni är verkligen idoler. Riktiga kämpar! Kämpa på. Vi håller tummarna.
Massor av kramar och styrka!

Jag känner så starkt för/med er. Jag har varit i samma situation som er och kan känna eer förtvivlan. Det gör SÅ ont att inte kunna känna sig tillräcklig och inte kunna ta bort det onda som man vill som förälder. Vi håller allt som går att hålla att det ska komma lite lindring och att det blir bättre.
Varma tankar
Anne-Maj änglamamma till Jonathan

kämpa på! Jag önskar jag kunde göra nånting :(

Hej mina vänner! Jag har inte skrivit på länge för jag orkar inte, det är så hemskt att Alfons skall ha så fruktansvärt ont, stackare, och du Catarina som mamma och inte kunna trösta honom. Ser ochså på Kajsa hur dåligt hon mår att lilla Alfons är så sjuk och ingen kan göra något, D....a canser helvete. Skulle ha ett trollspö och säga till cansern att lämna Alfons ifred. Kramar till er från Elisabet

Känner mig tom, finner inga ord.
Blev alldeles iskall när jag läste det nya inlägget.

Stackars, stackars Alfons. Och stackars er!
Det måste vara fruktansvärt att se sitt barn ha så ont! J-vla cancer!!

Sänder många varma kramar och håller alla tummar jag har - och några till!!

/J

Hej mina vänner!
Jag har inte skrivit på länge för jag orkar inte, det är så hemskt att Alfons skall ha så fruktansvärt ont, stackare, och du Catarina som mamma och inte kunna trösta honom. Ja även du Christian som pappa och inte kan göra något. Ser ochså på Kajsa hur dåligt hon mår att lilla Alfons är så sjuk och ingen kan göra något, D....a canser helvete. Skulle ha ett trollspö och säga till cansern att lämna Alfons ifred. Många varma styrkande Kramar till er från Elisabet

Det gör mig så ont, så ont att läsa om Alfons otroliga smärta, vilket helvete han måste ha. Det är så otroligt svårt att förstå hur det måste vara för honom och för er. Jag känner mig så otroligt priviligerad som sitter här med en bråkig, trotsig men frisk, snart, treåring.
Jag hoppas så intesivt att han ska bli frisk och pigg igen och att vi ska få se honom springa runt i parken på första maj, precis som han gjorde förra året. Många kramar till er hel familjen.

Det är första gången jag är inne på denna blogg, men det hugger verkligen i mig när jag läser detta.. En liten kille som utstår sådant som de flesta slipper under en hel livstid. Det är orättvist, men kämpa på så kommer ni att klara det! Kärlek kan göra så mycket mer än vad man tror och jag önskar er all lycka ni kan få i framtiden!

Jag är inne och läser om alfons varje dag, tänker ofta på er och sänder en tanke. Håll er starka, jag tänker på er! Cancer är fruktansvärt men ni klarar att kämpa på. KRAMAR i massor.

Mina tankar finns hos Alfons och hans fina, fina familj. Hoppas er tillvaro blir bättre snart!

Jag har följt er och Alfons resa under en lång tid, men det var ett tag sen jag var inne här nu. Av olika anledningar. Jag har varit så rädd för vad jag skulle få läsa. Sen skällde jag i princip ut mig själv och tänkte "om det är så jobbigt för mig att läsa, hur jobbigt måste det då inte vara för dem, som faktiskt går igenom det." I skrivande stund rinner tårarna. De rinner för er Alfons, som kommit att bli en förebild för mig. Jag vet att det är en klyscha men det är så satans orättvist! Han är ändå inte så många år yngre än mig, och.. nej. jag saknar ord. Hela er familj är fantastiska.
Jag är inte religiös men jag ber för er. Varje kväll ber jag för er. För att Alfons ska klara sig. ta hand om er! många kramar / Linn

Jag är en av alla dom som hittat hit och fastnat, fast jag inte känner er. För varje gång jag gått in på bloggen på sistone har det känts allt starkare att jag vill och borde skriva något till er, och idag gör jag det, fast jag inte vet riktigt vad jag ska säga. Men jag tänker ofta på er och hoppas allt gott för er!

Hejsan!
Tänker jättemycket på Alfons och er kamp, fy vad orättvist. Maya pratar fortfarande om att han är sjuk för att han har en spik i foten. Jag kan inte låta bli att hoppas att det vore så!!
Kramar till hela familjen/ Anna, Lenny och barnen.

Tårarna trillar ner för kinderna när jag läser vad Alfons och familjen måste utstå. Ett barn ska inte behöva lida och ha svåra smärtor på det viset! Livet är så j-la orättvist!!! Jag är inne på bloggen varje dag och läser och jag tänker på er mycket.

Styrkekramar från Anna (mamma till Gustav)

Jag är så lessen, så lessen för Alfons. Jag kan inte föreställa mig den smärta du känner, trots morfinet. Tänk, att vi människor ska kunna lida så ofattbart. Att vi är utrustade med så mycket känsel för smärta.

Varför?

Kunde vi ändå inte få slippa det onda?

Å, jag gråter för dig, Alfons. Och jag känner klumpen i halsen... jobbigt, jobbigt.
Samtidigt är jag glad för jag tror du har den bästa av familj omkring dig. En fin mamma och pappa som gör allt för dig. Fina systrar som älskar dig.
Jag hoppas så att nästa uppdatering på sidan ska vara positivare, bara du slipper smärtan så skulle jag bli glad.
Många kramar!

Vi slutar Aldrig Hoppas!
Vi slutar Aldrig Be!
Vi slutar Aldrig Önska- För Under kan ju ske!! Och det måste det göra i detta fall..det finns inget annat.

Känner så med er och lider med stackars lille Alfons. Ser på mina egna små sovandes pojkar och får en sån klump i både mage och strupe...

Vad är det för värld vi lever i???? Önskar av hela mitt jag att detta jävulska h-vete vänder för er.

Varmaste, varmaste skickar jag till er. Innerliga tankar och kramar också. Försöker hålla er under armarna. Vet att ni känner det.

En flygande tröstekram till natten. C

Och här kommer några kramar till. Sköt om er så gott ni bara kan.

Jag följer er och har gjort det sedan Leons mamma Anna, som är min kusin, länkade hit för något halvår sedan. Varje dag tittar jag in här. Varje dag tänker jag på Alfons. Vi är många som gör det, och som känner så starkt med er.

Värme, ljus och liv önskar jag er - Alfons och hela familjen.

Saknar ord. Ni finns i mina tankar varje dag. Ert liv känns så starkt och så nära och ändå är ni så långt borta.
Jag hoppas att de som känner er och finns nära hjälper er med allt vardagligt. Tänk om jag kunde knacka på er dörr med ett färdigt middagsmål, kunde lyssna på er och hålla om er....

Varmaste kramar och tankar. Jag ber för er.

alfons, jag hoppas verkligen att du blir frisk! du finns i mina tankar även jag inte känner dig alfons!

och ni föräldrarna, jag imponerar på er, att ni försöker vara stark och går genom detta här när ni minst inte FÖRTJÄNAR det, men jag håller tummarna för ert skull att alfons blir frisk småningom! han är stark!

Det är så omänskligt att höra. Så helt ofattbart grumt. Så synd om Alfons att hans lilla krop skal bära detta. Så synd om er att inte ens att få trösta. Om jag bara kunne bära en lilla del av smärtan: ingen skal få gå igenom detta helvete. Många tankar och tårar.

Heej. Jag finner inga ord för vad jag ska skriva. Jag blir helt bestört när jag läser om vad som händer er. Sänder mina varma tankar till er.
KRAM MALIN

Bara en massa tankar till er. Att inte kunna trösta sitt barn, det måste vara hemskt. En kall klump lägger sig i magen vid den tanken.
Styrka,hopp och ork till er alla.

Nu har jag läst igenom hela alfons blogg. Det tog ett tag kan jag lova, och jag har fällt många tårar och jag vill bara säga att ni är starka som fan! Låt det inte besegra er!
Kram på er! jag tänker på er!

Mina tankar är hos är!!!
Hoppas att Alfons mår bätre idag och ni med!
Kramar till alla er!!!
God natt !!

Det gör så ont i en när man vet att ett liten barn lider så mycket, och man inte kan göra något... man vill bara krama om och säga att det ska lösa sig, och i den sekunden ska allt ont bara försvinna. Han är otroligt start som kämpar.

Det gör verkligen ont i hela mig när jag läser. Jag hoppas så innerligt att det ska gå bra! Hoppas hoppas hoppas!

Natten här ger ingen ro, jag tänker och funderar, ber och hoppas.
Det är konstigt, att från huset i Sätaröd har jag några av mina lyckligaste och några av mina absolut sorgligaste minnen. Att få vara släkt med er och få ha er i mitt liv, det är något jag tackar för varje dag. Det finns inte ord för det, för vad ni betyder för mig. Och just därför är det så jävla jobbigt när den helvetiska sjukdomen träffar Alfons med all sin kraft. Men jag slutar inte att tro.
Trots allting så finns det en sådan otrolig kärlek hos er. En kärlek som lugnar mig, som gör att jag vågar hoppas på en framtid. Tack för det. Till er alla, barn som vuxna.

Jag hoppas att ni upplever hur vi alla håller er bakom ryggen. All kärlek.
Puss, S.

Hej!
mitt namn är Johanna jag är mycket god vän med sofie..
Alfons har rört mig mycket när jag hörde om honom genom henne föll tårar...
jag har gått igenom mycket i mitt liv och så har oxå mina föräldrar och jag kan inte ens förstå hälften av eran smärta men jag vet en sak...
Ge aldrig upp..
Jag hoppas och ber för alfons..
hade jag kunnat ge något, göra något hade jag hjälpt till.
små saker kan hjälpa.
se alltid ljuset efter mörkret även om det kan se mörkt ut och man vill ge upp gör man inte det.
Kämpa, det är det ända,
hade det inte sett mörkt ut hade man inte sett ljuset och det bra sen.
hoppas att det går bra för Alfons och er ge inte upp kämpa för hans syter oxå....
ni verkar vara underbara föräldrar och inte mint alfons verkar vara en underbar kille.
jag skulle vilja se honom stor, han skulle förändra världen det är jag säker på.
och finns det något man kna göra skulle man göra det, jag känner mig maktlös, det gör säkert ni med, men en sak är säkert och det ä att alla hans släktingar, speciellt Sofie i mitt fall ger folk hopp och ger dom sin styrka till er det alla vill är att stötta med ord.
finns igentligen inget mer att säga.
ge Alfons en puss och säg att det är styrka säg att han bara får använda styrkan när han känner sig ledsen eller svag...det ger honom hopp.... och glöm inte att säga hur mycket ni älskar honom han känner sig trygg med er hans lycka är er, ni som älskar honom, jag är inte mycket för världen, jag är nyss fyllda 18 men jag kan inget annat än att hoppas på att ni kan ta till er något jag tror på att Alfons överlever cansern....Jag hoppas med hela mitt hjärta,kämpa och ge afons en kram ifrån mig och säg att det är ifrån Alfons största fan Johanna.
kram

Det gör oss alla ont här nere i Ystad att höra hur det står till med Alfons. Ni finns som alltid i våra tankar. Försök kämpa på ett tag till. Nu ska jag gå och titta till Jonathan innan det är sängdags och det är vid sådana här tillfällen som man känner hur lyckligt lottad man själv är. Världen är så fruktansvärt orättvis.
Kramar på er alla!

tänk om vi alla kunde demonstrera mot denna jävla sjukdom...alla våra familjer, vänner och vännersvänner och derars familjer osv....traska rakt upp till statsminsistern och skrika LÅT ALFONS bli frik nu!....Jag tror att det skulle bli det största demonstrations tåg som någonsins skådats i Sverige....statsminsten skulle svänga med den magiska handen och Alfons och alla andra sjuka barn skulle bli friska......

Men nu funkar det ju inte så även om jag vill det så innerligt.Men om alla våra vänners vänner och familjer skänker en liten slant till cancer forskningen då skulle ju det bli massor av pengar som verkligen KAN hjälpa de sjuka barnen och vem vet med massor av pengar så kanske de kan göra under..så att Diagnos Neuroblastom cancer skiten aldrig någonsin kommer in i ett barns kropp igen....

Ja jag har även funderat på andra lösningar som ex att alfons kan ta en av mina lungor? kanske min magsäck eller vad som hellst han får det......jag har levt nog jag har sett det han också ska få se......Men det går ju inte heller.....

Jag åker hela tiden tillbaka på att ge pengar...det känns fjuttigt men det kan ju hjälpa...och blod har man bra blod så häll ut några liter...

Ja vad jag egentligen vill skriva är att ooohhh vad jag önskar att jag kunde göra mer för er.....fastän jag aldrig ens träffat er....kämpa på, kämpa på och kämpa på......orka, orka och orka ja massor av energi kommer från mig här i det underbara landet där ni skulle vara .....det skulle ni verkligen...

kram maria

Varmaste, varmaste och mjuka kramar och tankar.

Så här mycket sorg och oro borde inte få finnas!
Hoppas att ni får hålla om honom lite igen, klappa lite försiktigt. Kram. C

Tänker på er mycket. Kramar Åsa

Stor kram till er såhär på fredag morgon. Jag hoppas av hela mitt hjärta att de har fått bukt med Alfons smärta. Lille killen...

Vi vill bara saga att vi tanker pa er. Med sammanbitna ansikten och knutna navar.
All karlek till er.

Jag tänker på er och hoppas innerligt att sjukdomsmonstret ger upp.

Många kramar till er alla!

Alfons jag tänker på dig !!
visa att du är stark du ska övervinna cancern.

Du är en kämpe som övervinner allt det onda !!

skickar dig en öm kram

Jag blir så jävla ledsen när jag läser Catarina. Fattar inte hur, det är så svårt att förstå som utomstående. Hur en familj kan orka med all denna skit. Man blir rädd, Alfons är jätte modig, när jag mår dåligt ska jag tänka på hur Alfons går igenom något av det värsta ett litet barn kan göra. Han är så oerhört modig. Jag är så tacksam för alla fina kläder, det känns som en heder att Mio fått Alfons favorit pyjamas.
Catarian, Christian, Alma, Vera och framförallt Alfons ni är så fina.

min pappa ska också få en smärtpump... Jag beklagar verkligen men jag har svårt att ta in andras problem.. nog med mitt eget. Sänder en tanke till er, och hur den än går med Alfons så kommer ni överleva och klara er igenom detta - jag vet- man har inget val!

Ett uttryck jag brukar använda. "när det sjuka blir/är normalt"

ibland inbillar jag mig att det är fysiskt, illamåendet. jag vaknar varannan timme, tankarna är för många och sömnen för långt borta. jag tänker på alfons i bassängen på kolmården. tänker på hans skratt, stoltheten i varje simtag utan hjälpande händer. mina skrivböcker är fulla av ord om detta, alla för svåra för att skriva till er. jag vet inte vad jag ska säga. det finns inget att säga. jag saknar er, jag önskar att jag hade hopp att ge er, ord som stärkte. hur ni fortsätter att lyfta mig, trots allt ni går igenom. jag är så tacksam för det. jag önskar att jag orkade åka till skåne. snälla, säg till ifall ni känner att jag borde komma. just nu har jag svårt att veta var jag ska vara, vad jag ska göra. jag älskar er, ni finns i mina tankar varje minut. när ni kan komma nära; pussa alfons försiktigt från mig. och pussa hans fina systrar, och varandra.

Bästa hela Familjen,
Tänker såå på Er
Innerliga Kramar i massor.
Babsan

Jag känner inte er, har aldrig träffat er och kommer nog aldrig göra det. Trots det sitter jag här med tårar i ögonen och en stark känsla i kroppen att Alfons vilja och styrka verkligen kommer räcka till! Tack för att ni orkar dela med er, och jag hoppas att de fina orden ni får hjälper åtminstone lite. Jag tror på Er!

Våra tankar är hos er hela tiden!

Han en så bra helg ni bara kan och ta hand om varandra.
Jag tittar in på bloggen efter helgen.
Stora varma cyberkramar från Åsa

Vad ska vi göra med denna outhärdliga smärta? Tänk om alla vi andra här ute kunde dela på den så att Alfons kunde få slippa den. Jag är säker på att många med mig skulle ställa upp! Det är så lite man kan göra trots att man vill så ofantligt mycket! Krama om varandra så gott det går. Amor vincit omnia!

Jag tror på er och på Alfons!
Ni finns i mina tankar.

har förresten lagt in en länk till Alfons blogg från min blogg i ett inlägg. hoppas det går bra. om inte så tar jag bort den direkt.
Ha det fint!

Vad ska jag skriva,jag tänker på er varje dag.alfons är en sådan kämpe.eller ni är det allihop.
kram

Tänker på er, tänker på er, tänker på er... Vi önskar att det fanns något vi kunde göra för att hjälpa er. Ni är så otroligt starka. Smärtan att se sitt barn lida och inte få röra kan vi inte föreställa oss. Många tårar och svordomar över den förbannade sjukdomen.
Stora kramar

Bästa Ni alla. Har pratat m Gunilla, o Ni ska veta att det bara är att ringa mig så kommer jag med fiskgratäng eller vad helst Ni önskar.
Innerliga Kramar till ER.
Babsan

Varmaste, varmaste till natten. Pussa på pojkarna i morgon från mig. Stora varma kramar till dig Catarina och till flickorna från oss.Plus en extra liten "klick" till Alma-Lee!

Nu var det ett tag sedan jag träffade er, men jag tänker på er ofta! Jag blir så ledsen när jag läser om Alfons och hans och er kamp. Men vad stark han är trots allt. Ta hand om er! Många kramar!!

Jag kan inget mer säga än det vanliga - jag tänker på er alldeles otroligt mycket. Så mycket att jag inte alltid längre tänker på att jag gör det...
Många stora kramar till er alla.

Mina tankar är hos er!!!
God natt

Lyssnade på "Miss Sarajevo" idag, och jag kände bara att jag ville skicka en bit av texten till er.

"You say that the river
Finds the way to the sea
And as the river
You'll come to me
Beyond the borders
And the thirsty lands
You say that as river
As river
Love will come
Love"

Har setat och läst igenom Alfons blogg nu i kväll,och oj vad jag gråtit. Vilken liten kämpe,han bara måste besegra detta!! Det är så orättvist,lider med er så.
Håller tummarna stenhårt för eran Alfons!
Kramar

Ja tänk om vi alla, som nägon skrev, kunde dela upp Alfons smärtor mellan oss. Så att han slapp att ha så ont, den fine lille killen. Maktlösheten man känner som förälder och medmänniska är så oerhörd inför er det som händer er just nu. Önskar så att man kunde göra mer än skriva en rad här och skicka tankar, ork och böner till er. Jag har blivit "VÄn för livet" och önskar att alla som kommer in här också skulle bli det. Kanske kan våra pengar iaf göra nån nytta, när vi inte kan göra något annat.. Hoppas hoppas att Alfons får sova lugnt i natt och att han inte behöver ha så ont. Styrka och ork och kramar till resten av familjen också. Tankar som så ofta genom natten/ mia

Åh vad jag blir ledsen när jag läser detta.

Varför skall ett barn behöva ha så ont, det är inte RÄTT =(
Varför skall familjen behöva stå bredvid och se detta, det är inte RÄTT.

Jag hatar verkligen denna J...A Cancer.
Varför finns det något så ont, till vilken nytta...
Varför får ett barn som är så oskyldig denna onda J...A Cancer.

Usch vad jag är ledsen för er skull, stå bredvid och se Alfons ha så ont, Det är INTE RÄTT...

Styrkekramar till Er ifrån Mig.

Vad jag lider med Alfons och er. Tänk om det gick att ta på sig någon annans smärta, jag skulle gladeligen ta på mig en den för att Alfons skulle kunna ha det bättre. Olidligt måste det vara för er att inte få hålla om och trösta när det gör så ont i Alfons kropp. Trösten skulle säkerligen vara dubbel, räcka till både Alfons och er. Mina tårar rinner och det är svårt att tänka klart, hur har då inte ni det? Mitt hjärta värker för er, ni finns i mina tankar varje dag. Kram, Eva.

det gör ont att läsa, och jag önskar så innerligt att jag kunde trolla och göra honom helt frisk. jag tänker massa på er, håller tummarna, och skickar över massa kramar!

Kändes skönt att få prata med Christian i telefonen. Hoppas du nu kommit på hur sudoko ska lösas så att dom långa timmarna blir lite kortare. Skönt att Alfi har morfinpumpen så att han kan sova bort endel av denna behandling. Hoppas så innerligt att de förbannade cancercellerna börjar självdö så att christians krigare kan få komma in och göra underverk. Tänker på er.

POK

Ja, nu hör man hur dom står och stampar i farstun och är redo för strid! Varmaste, varmaste. Många kramar och tankar!

hej på er!

Jag och jörgen är inne på alfons blogg varje dag och läser och kan inte förstå att varför han ska behöva gå igenom detta.. vi vet hur det känns.. det är jobbigt, för j*****t och ett rent h*****e att bara vänta på att det ska bli bättre.. och läkarnas besked på varje rond.. vi vet hur det känns..massor av styrke kramar och jätte pussar från oss i bromölla! vi håller alla tummar vi bara kan!!!!

Hej ni starka unga människor! Om jag ändå kunde göra något för er, hjälpa er på något vis, ni hör väl av er om jag kan göra något. Tänker hela tiden på Alfons och undrar om inte smärtan lämnar honom snart, morfinet måste ju göra någon nytta tycker man. Ge honom några luft pussar från mig,Kajsas mamma. Kramar till er hela familjen

Ni finns i mina tankar, och jag hoppas, hoppas att behandlingen går vidare som den ska.

Varma hälsningar
Anna

Sitter här & ser ut över sjön samtidigt som jag skriver. Det är så förunderligt vackert, solen som sakta går ner speglar sig & blir dubbel.
Önskar att världen bara fick vara vacker & extra vacker för er!
Önskar att ni fått lite lugn & att Alfons slipper sin smärta. Kram C

Hoppas att Alfons inte har ont....
Ville bara skicka Styrkekramar till Er.

Jag har varit här inne på Alfons blogg nästan hela dagen och hoppas på att ni skulle skriva att Alfons mår bra.

Kramar i massor till hela fina familjen.

Ligger nedbäddad i någon slags influensa tror jag, men masar mig upp för jag måste läsa på bloggen, ni finns i mina tankar hela tiden. Önskar så innerligt att fina Alfons inte har ont längre och att ni alla får en lugn natt med välbehövlig vila. Många kramar från Carina

Ni finns hela tiden i mina tankar. Hoppas Alfons inte har så ont längre.
Kram

Hälsa Alfons att det var roligt att vi fick komma och hälsa på honom "bakom skärmarna". Hoppas att ni har fått komma upp på vanlig avdelning nu.
Hälsningar
Eva o Petra

Varmaste, varmaste tankar och kramar till natten. Finns här!

Meningen med livet? Ja, ibland undrar man........Jag försöker hitta en massa svar på mina frågor. Jag försöker vara possitiv men ibland känns det som en stor undran över så mycket. Hur mycket ska man kunna klara av, hur mycket ska man orka bära på av bekymmer och oro. Hur ska man kunna hämta alla krafterna tillbaks igen? Jag har många tankar som är hos er idag. Jag vet hur ni slits mellan hopp och förtvivlan.......Tur för Alfons är att han har fått komma till en familj som han kan känna sig trygg och älskad hos. Vill hålla om er allihop och önskar av hela mitt hjärta att Alfons ska segra över cancern.