Söndagen den 21 januari. Om sorg.
Catarina
Jag tänker på er ofta, ofta. Det är så orättvist, så svårt att se någon mening med. Jag skickar min kärlek.
Kära Catarina, vi har aldrig träffats och kommer antagligen heller aldrig att göra det men trots detta hoppas jag att du känner min stora medkänsla, liksom alla andras som följer er kamp från avstånd. Det är en sådan enorm orättvisa! Inget barn, och heller ingen mamma, borde tvingas gå igenom detta. Jag hoppas dom utrotar den j-a sjukdomen snart!
Många varma tankar.
ja, du, älskade vän.
det är en stor, stor sorg. ofattbart stor för er att bära -- ofattbart stor.
varm kärlek och stilla kraft till dig denna sorgedag.
Vad kan trösta en sådan känsla? Det gör ont i hjärtat. Skickar många tankar och kramar i alla fall.
Jennie
I mitt hjärta håller jag om er alla. Det känns så ynkligt att inte kunna göra annat än att tänka på er. Det gör så ont i hjärtat när ni har det så svårt.... Ta hand om er.
En massa kramar!
Käraste, käraste vännen.Det är så jobbigt att vara så långt ifrån er. Men vi finns här...alla vi som ständigt har er i tankarna och som lyfter er en bit från marken för att det ska bli lite lättare Vi håller om er och kramar er. Varmaste, varmaste. Kramar till er alla från vännen i dalom.
Catarina! Jag förstår dina tankar, jag kan se dina förtvivlade ögon, se dina tårar på din kind.........Jag vet hur det känns...........
Kramar om dej allt vad jag kan, kramar om er alla.......
Catarina...............................
Orden fattas. Jag tänker på er.
/Anna
Massor av bamsekramar... Tänker på er. Finner inte ord.
Jag tänker på er. Oändligt många kramar
Vet inte vad jag ska skriva... Är så hemskt ledsen! Om ni orkar kommer jag till Lund i veckan och hälsar på. Kämpa på!
Många måmga kramar från Sofia
Systrami. Älskade du, en oändlig sorg. Ofattbar.
tänker på er, som jag aldrig mött, men ändå känner för. Sannerligen är det en stor sorg. kramar och tankar.
Kramar i massor från mig oxå
Kramar!
Jag blir så tagen av dina ord Catarina. Vad ska man säga? Jag finner inga ord.
Sitter och gråter framför datorn...
Jag vill att ni ska veta att jag tänker på er ofta och mycket.
Kramar!!!
En sorg som är för stor och tung för att någon ska behöva bära den. Ni (som jag inte känner och aldrig har träffat) finns så ofta i mina tankar. Många många tankar och styrka genom natten. Kramar
Kära Catarina!!!
Jag tänker på är hela tiden och är varje dag på Alfons sida!!!! Snälla skriv lite hur är det med honom nu om du orkar! Kramar i massor till är alla!!!
Catarina, vad är det som händer med Alfons?
Sorgen...., den sliter i en mammas hjärta.
Varmaste kramar
från /Ulrika
(Matildas mamma)
Kramar från oss alla här. Vi tänker så mycket på er.
Varmaste, varmaste tankar och kramar!
Jag tänker på er, ofta, ofta. Det går inte att föreställa sig hur ni har det, det ni går igenom borde ingen behöva utsättas för. Många kramar och tankar från mig!
Tänker så mycket på er och lider med er! Håller tummarna för er och hoppas, hoppas.....
Styrkekramar från Åsa
Hejsan.
Usch vad jag fick ont i magen nu... Blir lite orolig när jag läser detta.
Tänker på er och skickar styrkekramar.
Mvh Maria.
Ni finns i mina tankar...
Jag kan inte sätta mig in i er situation, jag har aldrig varit där själv - men jag förstår att det måste slita hjärtat i stycken att se sitt barn så sjukt!
Ta hand om er!
Varmaste kramar //Anna
Var stark Catarina när du är hos honom det är det han behöver sorgen kan vi däremot inte rå på den ligger där latent konstant, man kliver alltid upp ur svackan skakar av sig och kliver lite högre än var man var innan, biter sig fast på en nivå man aldrig trodde fanns och om den fanns så skulle man aldrig klara det, den mentala smärtgränsen tänjs precis lika väl som den fysiska otroligt, håll ihop så håller ni ut.
Kramar från Älmhult!
Många många kramar från Malmö. det finns egentligen inga ord, jag tänker på er.
/kajsa
Catarina, jag vill skriva så många kloka ord - ord som gör att allt känns lite bättre och ni får mer kraft, men jag vet inte vad jag ska skriva....
Sjung "Du är det finaste jag vet" för Alfons och vagga honom i din famn.
(Läste att Alfons tycker om den....)
Jag brukar sjunga den för mina barn - den är så fylld av kärlek och beskriver så bra alla känslor man har för sina barn.
Det är en sån stor sorg att Alfons (och ni) ska behöva kämpa så varenda dag - jag är så ledsen för att ni ska behöva ha det så.
Tänker på er som vanligt.
Kram Åsa
gråt så mycket du kan och sen njut av att se hur länge ni kämpat för desse fina barn. Alfons är så otroligt stark och det är han tack vare dig/er.
Varma kramar
Catharina!
Med några få ord uttrycker du ett oändligt smärtsamt tillstånd hos hela familjen. Jag känner igen det för jag/vi har själv varit i det tillståndet och ändå har jag svårt att skriva tröstande ord... men jag tänker och känner mycket för er.
Ja, så maktlös man känner sig finns inget man kan säga eller göra, det bara är så....
Tankarna finns hos er ofta ofta, de dyker upp när man som minst anar det ofta när man är med sina barn och har det mysigt, då går tankarna till er, var är ni nu?? har ni det bra just nu?? eller är det en jobbig stund?? Om kärleken kan bli större till barnen så har den blivit det, alla föräldrar borde läsa detta för att uppskatta sina barn, och inte bara tycka att de är jobbigt att plocka och passa upp friska pigga barn, det är inte alla förunnat. Barnen vi har är ju vår framtid dom måste vi vårda varsamt... Önskar så att Alfons har det bra så bra han kan i alla fall. Kramar från mig
Det är så ofattbart och orättvist. Vet inte vad jag ska säga mer än att vi tänker på er hela tiden och önskar så att allt ska bli bra för er och er fina pojke. Önskar att det fanns något mer vi kunde göra.
Emma
Jag vet att ni inte gillar att vi skriver att ni är starka...men Marie Fredriksson (tror jag) har skrivit så fint om styrka...
Jag tycker att ni stämmer så bra in på hennes beskrivning av att vara stark..
Att vara stark är inte - att aldrig falla - att alltid veta - att alltid kunna.
Att vara stark är inte - att alltid orka skratta - att hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte - att lyfta tyngst - att komma längst eller alltid lyckas.
Att vara stark är - att se livet som det är - att acceptera dess kraft och ta del av den - att falla till botten, slå sig hårt och alltid komma igen.
Att vara stark är - att våga hoppas när ens tro är som svagast - att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit.
/Åsa
älskadeälsakade syster... jag kan omöjligt önska dig mer kraft - bara att du håller ut. är det någon som klarar det här så är det du med din familj. det finns inget jag kan säga som får det hemska att försvinna, men jag hoppas, och jag önskar. jag älskar dig oändligt mycket, och ger dig all kraft jag har. Puss!
fast mest önskar jag att du slapp vara så stark, önskar att jag hade styrka kvar att ge dig.
Tänker på dig och din familj, skickar stora och varma styrkekramar till er alla, kram Ann-Helen i Kiruna
Hej Vänner!
Ringde dig på mobilen idag när jag var på er gamla malmöadress. Tänkte om den varma dagen jag var hos er och åt pasta med tonfisk och kikärter. Glädje och mycket fniss i köket ingen visste då hur sjuk Alfons var. Du berättade om Alfons osynliga hemska kompis som hette Otisbak, vi läste ur boken som din mamma skrivit om dig när du var liten och vi skrattade ännu mer. Detta och mycket mer for igenom min hjärna denna kalla snöiga dag på Ystadsgatan.
Älskar er!
POk
Hej Vänner!
Ringde dig på mobilen idag när jag var på er gamla malmöadress. Tänkte om den varma dagen jag var hos er och åt pasta med tonfisk och kikärter. Glädje och mycket fniss i köket ingen visste då hur sjuk Alfons var. Du berättade om Alfons osynliga hemska kompis som hette Otisbak, vi läste ur boken som din mamma skrivit om dig när du var liten och vi skrattade ännu mer. Detta och mycket mer for igenom min hjärna denna kalla snöiga dag på Ystadsgatan.
Älskar er!
POk
vännen... jag vet. man kan liksom inte önska riktigt i stunden att "om han inte hade så ont". till exempel, för allt kommer alltid tillbaka till detta "om han bara inte hade blivit sjuk". det man alltid och för evigt önskar. denna jävla sjukdom som har gjort alfons, er och oss alla så ont. denne lille pirat som bär all världens smärta. vi finns här. alltid och närsomhelst. ring, kom, kräv.
ja en så oändligt stor sorg. omänskligt tung att bära.
ett stort tack för igår, joel var så glad att ni var här. o så fint det var att se barnen ihop.
lina o björn
Vi läser eran blogg och pratar mycket om Alfons och er. Vi kan känna igen oss i mycket, ändå är det så mycket som skiljer oss åt eftersom Johanna kan berätta hur hon mår och upplever allt. Vi skickar tusen styrkekramar från oss till er!
har tyvärr inga tröstens ord, jag kan bara säga som alla andra... tänker på er!
Undrar så hur det är med er?
Varma tankar till er alla, särskilt fina Alfons!
Ni finns i mitt hjärta...varmaste, varmaste kramar och tankar.
Tankar Tankar !! Många tusen kramar till er, och till er vackra Alfons, denne fantastiske kämpe !
Ni har funnits i mina tankar även idag. Många många tankar och styrka genom natten till er/ mia
Dina ord går rakt in i hjärtat! Jag förstår precis din sorg. Jag läser Alfons blogg varje dag i hopp om positiva nyheter.Jag har inte förut skrivit något inlägg men vill säga: Ni vet inte hur mycket kunskap och trots allt hopp ni inger... Alfons blogg är den av mina sidor som är mest läst! Även min familj är drabbad av sjukdomen(om än inte av neuroblastomvarianten, så ändå...) Jag läser, känner igen mig i sjukvården och hoppas tillsammans med er!
Louise i Hörby
Min lilla lilla flicka... Ja, en oändlig sorg, där alla tröstens ord faller till marken som vissna löv om hösten. Och man vill trampa på dem, när någon försöker trösta, för här finns ingen tröst att få. Det är precis så sorgligt och förfärligt som det är och det är ofattbart att någon (han / ni / vi) kan leva med det, dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad... Ofattbart och grymt och orättvist är livet. Och ändå klamrar vi oss fast vid det... Vill vi det mest av allt, för de som står oss nära. Stor kärlek till er alla. Vi ses på onsdag.