Söndagen den 28 oktober. Om det nya livet.

Jag ser en dörr på glänt. Utanför; Det Nya Livet. Livet som vi fattats i över två år. Livet som fortsatt "precis som vanligt", allt medan vårt liv har kretsat kring överlevnad och närhet.
I livet som vi levde fram till Alfons död i mars, så var vår gemenskap och närheten till varandra vår trygghet. Om Alfons var ledsen över att jag inte kunde sova med honom på sjukhuset så visste vi båda att det var övergående; vi skulle ses imorgon igen. Det kunde vi alltid falla tillbaka på.

Livet utanför och bortom cancern innebär en stor frihet. Vi väljer numera de flesta möten med våra vänner och andra tider vi måste passa. Tider botsett från jobbtider, vilka tillochmed de är flyttbara. Den friheten fanns inte innan och det var bara att foga sig. Även det var en trygghet; andra människor bestämde många av våra dagar utifrån sövning eller cellgifter. Operationer eller provtagningar.

Denna helgen har jag och Alma-Lee varit i Malmö hos Kajsa. Vi har inte haft några direkta tider att passa och det blev en osäkerhet idag när jag skulle köra hem; kan jag själv bestämma när? En släng av "innan" helt enkelt.

I "Det Nya Livet" så infinner sig en vardag. Vi har fått rutiner som vi längtat efter och trivs med försiktighet. För ett par veckor sedan kom min baksmälla. Jag kan se vad det handlar om, men väljer att ta det lungt. Det handlar om meningslöshet. Det handlar om att min trygghet, om att "bara vi är tillsammans så spelar ingenting annat någon roll"-grund är förlorad sen Alfons dog. Jag har en man och två barn, men Alfons är inte här. Mitt liv är inte helt och just nu känns det för stort att försöka hitta ett meningsfullt liv för oss som finns kvar. Istället för att kämpa och analysera så kommer jag att försöka ta var dag för sig. Så får livet se ut ett tag framöver. Det känns väldigt, väldigt tungt just nu.

Innan Alfons dog så lovade jag honom att jag skulle tatuera in ett sjörövarskepp. Jag hann aldrig få det på plats, men han fick se teckningen som Kajsa gjorde och var helt klart nöjd. I veckan beställde jag tid och nu har jag det att se framemot. Det kommer att ske den 9 januari. Jag längtar och det gör att jag tänker: kanske kommer jag att väckas till liv så småningom genom att jag gör saker som ger mig glädje och att jag planerar in saker som får mig att längta. Så tack till er som ger mig glädje och som får mig att längta. Stort som smått.

Catarina

Kommentarer
Postat av: Jessica

Tänker på dej!!
Kramar till er!

2007-10-28 @ 19:44:17
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste! Jag tänker också. På dig och de dina.

Puss och kram och tankar så fina i den mörka natten.

Postat av: Jennie

Stor kram till dig min vän. Tänker på er.
Jennie

2007-10-28 @ 19:51:15
Postat av: Johanna

Det kommer vara en stolt Alfons den 9 januari :-) Stolt över sjörövarskeppet!!!
Fortsätt ta en dag i taget, steg för steg, ha inte bråttom, tiden finns och väntar på er!!!

Önskar er en bra kommande vecka!

Kram till hela familjen från mig, en okänd Johanna

2007-10-28 @ 21:07:10
URL: http://grynisen.bloggagratis.se
Postat av: Anna-Lena

Ja... jag kan inte ens föröska känna efter hur det skulle vara... får tårar i ögonen när jag tänker på hur stark du ändå är! Det är du! Verkligen! Men att det måste vara tungt förstår jag! Men su har en otroligt sund inställning och med din vackra familj kommer ni igenom dag efter dag efter dag... och ni kommer känna lycka och glädje utan att nånsin glömma. Nej... jag vet inte vad jag ska säga nu låter det bara fånigt! Ville bara sända en tanke!.. Bara... ta hand om dig och er!

2007-10-28 @ 21:37:24
URL: http://annalenastroberg.blogspot.com
Postat av: Malin i Orsa

Kramar från oss

2007-10-28 @ 21:39:05
URL: http://www.malinakrocko.blogspot.com
Postat av: Maria

Jag fortsätter att följa er. Ni finns så ofta i mina tankar. Sköt om er!

2007-10-28 @ 21:44:53
Postat av: Anna

Åh, Catharina, det gör ont att läsa och det gör ont att ni inte fick vara där, med oss, med Alfons, att inte Leon o Alfons fick gå på skattjakt ihop. Tack för att du orkade skriva, det betyder mycket för mig. En dag ska vi göra nåt sånt ihop, vi som är kvar, och det får vara som det är då. Med gråt och glädje. En stor, stor kram!
Anna

2007-10-28 @ 21:50:33
URL: http://www.caringbridge.org/europe/leons
Postat av: mia

Så oerhört tungt och svårt det måste vara att försöka hitta tillbaka till sig själv och sin nya vardag. Jag inbillar mig inte att jag kan förstå HUR du känner, men känslan känner jag till. Livets hela mening finns ju i kärleken, den största ger vi till våra barn. Att sakna ett av sina barn måste ändra helt på hur man förhåller sig till begrepp som meningsfullhet, trygghet och närhet. Och du verkar ha hittat ett så fint sätt att göra det på, både klokt och livsbejakande i en beundransvärd balans. Jag tänker ofta på er i vardagen, det känns ibland lite konstigt eftersom jag ju egentligen inte känner er. Men trots det, många tankar och kramar genom natten, mia.

2007-10-28 @ 22:04:09
Postat av: Elin

Många tankar till er så här på söndagskvällen! Brukar kika in bloggen för att se om ni skrivit nåt nytt. Även om ni är okända för mig så är ni ändå kända på nåt vis.
Är det okej att gå till Alfons och sätta en liten blomma? Har tänkt fråga innan men inte gjort det av nån anledning.
Hoppas natten blir bra! Kram Elin

2007-10-28 @ 22:47:43
URL: http://ellan.blogg.se
Postat av: Catarina Löv (Alfons mamma)

Elin. Det är klart att det är okej. Alfons har en fin plats.

2007-10-28 @ 22:50:30
URL: http://www.alfons.blogg.se
Postat av: Louise

Dina tankar och ord berör berör verkligen!

Att ta en dag i sänder är kanske det bästa för Er just nu,
hoppas du får många saker att längta efter Catarina!

Tänker ofta på Alfons och hans fina familj..

2007-10-28 @ 23:55:10
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste!
Liiite ljusare att gå i dag, men regnigt och fuktigt så så hemskt mycket bättre blev det då inte.

Stora kramar och fina tankar. Puss! Har du höstlov nu, Alma-Lee?

2007-10-29 @ 07:14:59
Postat av: Marie från Hörby

Det går inte att föreställa sig hur ni har det i saknaden efter er fine son och bror. Men du verkar ha en sund och bra inställning och du är så väldigt klok och insiktsfull.
Hoppas att ni får en fin vecka trots att det verkar bli riktigt pestigt höstväder.
Många kramar

2007-10-29 @ 07:56:06
Postat av: Ann-Sofie

Fina tänkvärda ord, visst är det så i stort och smått att det är viktigt att ha något att se fram emot, att glädjas över.Kram

2007-10-29 @ 07:58:55
URL: http://endelavoss.blogspot.com
Postat av: Maria i Vagnhärad

Tårarna rinner som vanligt när jag läser dina kloka ord. Så mycket kärlek och lycka kantat av sorg, saknad och Kämparanda.
Vad fint att tatuera in ett piratskepp som Kajsa ritat och Lilla Alfons godkänt.
Jag önskar att ni sluppit denna hemska upplevelse, att se sin son försvinna.
Det skall ingen behöva uppleva......
Massor av kramar till Er.

2007-10-29 @ 08:21:00
Postat av: Ebba

Fina Catarina,

jag tänker på dig och kramar dig i tanken!

Ta hand om dig!

/Ebba

2007-10-29 @ 10:05:41
Postat av: Johanna (Ebbes mamma)

Hej! Jag tänker på er ofta och läser regelbundet er otroligt fint skrivna blogg. Vill bara skicka en hälsning till er. Kram, Johanna

2007-10-29 @ 15:54:52
Postat av: MarinD

Skickar en hösthälsning till er.
Är en ständigt återkommande läsare i eran underbart fina och mysiga blogg. Även om jag inte skriver efter varje inlägg du gör..

2007-10-29 @ 17:00:08
Postat av: Åsa i Malmö

Catarina, det känns så tungt att inte ha några tröstande ord, att inte kunna tänka ut något klokt att säga. Det är en obarmhärtig sanning ni lever i. En sanning som för mig är helt otänkbar och som jag känner mig så liten inför.
Vi känner inte varandra, men jag känner så mycket för er. Ni finns ofta i mina tankar; ni och Alfons.
Varma kramar och tankar till er.

2007-10-29 @ 19:33:29
Postat av: Kajsa

Jag blir trött och ledsen av din text. Kan förstå att det känns som en baksmälla. Det gör ont och är jobbigt att leva med insikten att det inte finns någon mening med livet.
Det kändes som att jag hamnade i ett håll, men att jag kunde ta mig upp med hjälp av sol och värme. Av att känna att min kropp levde och njöt av bara leva, att de sög i sig allt som var vackert, nytt och spännande. Havets smekningar, sältan på mina läppar. Allt det gjorde att mitt tunga sinne inte kunde stå emot längre, när kroppen levde så mycket. Jag blev gladare, kunde njuta av det som kroppen upplevde och till slut kändes livet inte meningslöst längre.
Den vägkorsningen står ni nog inte inför än på ett tag, det är mycket svårare att ta sig vidare när ni möts av förlusten av er son varje morgon när ni vaknar och varje kväll när barnen ska somnas. Det fattas alltid en liten Alfons i ert dagliga liv. Att ta sig förbi det kräver mycket stöd av omgivningen, acceptans att det kommer att ta tid och utrymme och ett införlivande av sorgen i era liv, göra den till en livskamrat som ändå kan låta er hitta tillbaka till glädjen och livet.
Ni är dock väldigt fina, raka och starka, helt enkelt kloka vänner, som jag tror kommer att klara er igenom detta på ett någerlunda sunt sätt. Jag hoppas bara att ni, trots alla odds klarar det tillsammans, att ni; Catarina och Christian, finner varandra inte bara i smärta och överlevnad utan även kan känna kärlek, ömhet och livsnjutning tillsammans. Att ni kan en dag få sitta avslappnade, mätta och glada och dela blickar av stolthet över er fina fina barn i solen med bruset av havet i öronen.

Kärlek och respekt!
Kramar, pussar och pruttar på magen till hela familjen,
Kajsa

2007-10-29 @ 20:03:58
Postat av: Maya

Era/dina texter rör mitt hjärta så mycket varje gång jag är här och läser!
Får mig en tankeställare när jag läser de orden att man är tvingad till passa alla tider... hm, har aldrig tänkt så mycket på det förrän nu!
Kanske man ska försöka ändra lite på sina "rutiner" göra något annat för en gångs skull.
Alltid är det några tider med måsten varje dag.
Men som du skriver...man kan "rubba det"
Tack för alla vackra saker du skriver och allt du delar med dig av.
Du rör vid många hjärtan.
Skickar en Varm Höst kram!
/Maya i Åhus

Postat av: sanna

sander mina tankar till er alla fem. stora, stora kramar.

2007-10-30 @ 04:30:25
URL: http://montecore.blogg.se
Postat av: Johanna

Vill bara önska er en bra dag!!!

Kram Johanna

2007-10-30 @ 05:13:30
URL: http://grynisen.bloggagratis.se
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste! Hörde på vädret kvart över fyra att Tollarp hade då åtta,två grader. Bra tänkte jag, då behöver dom inte frysa. Här är minus i dag och soluppgången blir nog vacker.

Stora kramar och var rädda om er.

Kajsa skriver så fint. Kram till henne också!

2007-10-30 @ 07:17:00
Postat av: Anonym

Så ärofyllt att tatuera in ett sjärövarskepp till Alfons minne. Som en förevigad inristning.

BÄSTA HÄSLNINGAR OCH LYCKOÖNSKNINGAR

2007-10-30 @ 13:13:34
Postat av: sarah

jag saknar er så mycket, hela familjen. men det är så jävla jobbigt att tänka på er och hela tiden vara så fruktansvärt medveten om att alfons inte finns längre. idag är jag arg. jag är arg över att inte alfons finns där i huset i sätaröd och jag är arg för att inte ni får gå upp och duka frukostbordet till fem. jag är riktigt, riktigt förbannad över att inte alla syskonen kan få leka i höstlöven, och jag... nej, jag orkar inte gå på mer. jag längtar efter er men idag vill jag inte tänka på att om vi skulle komma på besök så skulle han inte vara där. det ni lever med varje dag har jag inte behövt möta. jag vet inte hur jag skulle hantera det. i alla fall; kramar. jag tänker på er. alla och envar.

2007-10-30 @ 15:11:34
Postat av: Elin

Nu på eftermiddagen har jag varit vid Alfons grav och lagt en liten blomma och ett kort. Tack så mycket för att jag fick åka till en sådan fin plats! Stenen är verkligen fin. Tänker på er! Kram Elin

2007-10-30 @ 17:51:00
URL: http://ellan.blogg.se
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste till natten och puss o kram.

2007-10-30 @ 21:12:54
URL: http://kanelbullens.blogspot.com
Postat av: Mormor

Älskade flickan min,

så tungt, så tungt att läsa det du skriver. Jag hör det ju på din röst när vi ringer och pratar om helt andra saker, vardagssaker, bagateller - hur svårt det är för dig...

Och sedan... varje gång som du låter lite glad blir jag glad. Jag är ju din mamma. Tänker, att du ändå hittar dina pärlor, att du är en levnadskonstnär, trots allt. Trots den stora stora saknaden. Eller just därför...?

Massor av kärlek genom natten till dig och de dina

2007-10-31 @ 01:19:03
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste! Kallt och ruggigt...snö i dag sägs det. Fast det är ju bra för då blir det ljusare.

Pussar på er alla och många tankar!

2007-10-31 @ 07:19:35
Postat av: Emelie

Jag tänker så ofta på er och blir alltid glad när ni skrivit ett nytt inlägg. Förstår att du ser fram emot alfons fina önsketatuering. Kram

2007-10-31 @ 18:15:44
URL: http://emeliese.blogg.se
Postat av: Christina från Torslanda

Mormor, du har allt gjort något riktigt fint i uppfostran av din dotter. Catarina verkar vara en fantastisk person med stor lyskraft. Hela familjen Löv, vi är många som har er i bakhuvudet när vardagen känns tradig och man är på väg att släppa fram gnällrösten alldeles i onödan. Superhjälten Alfons, de fina systrarna och världens bästa mamma och pappa - ni sätter avtryck i våra liv även om vi aldrig kommer att träffas. Godnatt och sov gott.

2007-10-31 @ 22:39:33
Postat av: Charlottes mamma

Har just nu för mycket runt oss, men måste bara läsa alla bloggarna här på södras. Vill bara säga. så bra du skriver...Har inga andra ord, men tänker på er och var gång jag kör genom Sätaröd...Du skriver bara så bra....kram. Kan ju inte ge er Alfons
tillbaka. Min äldste är en son
i dag 24 år, så fattar lite vad ni känner, men inte...

2007-11-01 @ 00:17:54
URL: http://www.charlottetjejen.blogg.se
Postat av: gunilla i dalom

Varmaste och puss och kram! Tankar!

2007-11-01 @ 08:12:10
Postat av: Roland Fors

Kära Ni!
Tiden går men läker inga sår
Allhelgonahelg står för dörren
med allt vad det innebär
gravar ska lysas upp, tårar ska rinna
och sorgen blir så oerhört tung
Livet är inte rättvist
och Ni och Alfons har lidit och kämpat
I ER blogg lever Alfons vidare
även om han nu står vid rodret
på hans och morfars skepp!

Jag tänker på Er och Er sorg
men jag kan aldrig ändå förstå!

De varmaste hälsnigar till Er i Er nöd
Roland Fors

2007-11-01 @ 09:10:58
Postat av: åsa

har inte skrivit på väldigt länge, följer era dagar nu oxå! tänker mkt på er fast vi inte känner varandra. alfons kommer bli den stoltaste piraten nu när mamma snart har ett skepp!!! får man se resultatet när det är klart nästa år? ha en underbar dag! /åsa

2007-11-01 @ 14:57:31
Postat av: Socrate

Oj oj oj vad det är viktigt att läsa Alfons blogg!
För att fatta vad mycket elände man sluppit i livet. Vilket lidande man inte behövt genomgå (ännu, kanske - vem vet...)
Tänker på Er i hela familjen Löv och extra mycket just nu i Allhelgonatid när tankar går speciellt till såna som Alfons som "gått före" (hoppas inte ni blir ledsna över det uttrycket - jag tycker att det inger hopp om att man någonstans, någongång ska få ses igen.
Ni är värda all respekt och lycka efter allt ert lidande!

Ha de bäst
önskar vännen Socrate!

2007-11-01 @ 17:00:26
URL: http://socrate.blogg.se
Postat av: Susanne

Att leva en dag i taget, och som om varje dag vore den sista borde vi alla lära oss! Tyvärr tar man inte vara på tiden tillsammans som man borde. Sånt ger mig dåligt samvete ibland, men jag tror vi gör så gott vi kan i alla fall.
Fint med tatueringen som komma skall! Kommer bli perfekt:-)

Kram Susanne

2007-11-01 @ 20:34:10
URL: http://www.fantastiska-fyran.blogspot.com
Postat av: Stefanie

Fortsätt att kämpa hårt Catarina. Jag är stolt över dig att du fortsätter att kämpa, fast det känns meningslöst ibland. Jag vet. Min morfar dog också i cancer. Och jag saknar honom något enormt mycket. Livet känns inte "normalt". Det känns halvt på något konstigt sätt. Jag håller tummarna för dig och tycker att du är en stark person! :)
Besök gärna min blogg:
http://lothigiius.blogg.se/

Eller om du har msn så kan du adda mig. Vore trevligt om vi kunde prata. Tycker det är intressant om cancer. Låter kanske konstigt.

jag heter:
epa_tjej@hotmail.com

2008-02-17 @ 15:57:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback