Tordagen den 24 november. Dagen D! Om blod och ingen ork.
Alfons har inte ätit något alls på 7 dagar och inatt sätter dom in näringsdropp. Sond är inte att tänka på eftersom han bara kräks...
Alfons är mycket svag just nu. Vi har aldrig sett honom såhär; orkar inte prata alls. De få gånger han säger något är om han ska kräkas eller när han skriker om någon kommer in. Det låter hemskt, men jag kan försäkra er om att han mår sämre än vad vi kan berätta i ord. Han är som jag minns att farmor var innan hon dog, som en liten fågelunge. Han är så smal. Det känns som att han kan gå sönder om man lyfter honom.
Telefonen är tyst på sjukhuset. Telefonen är tyst hemma. Är ni rädda för att störa? Vi behöver att man ringer och visar att man tänker på oss. Vi behöver er nu. Vi säger till om vi inte kan prata, och det innebär inte att vi inte vill prata. Vill ni skriva till oss, får ni jättegärna göra det. Adressen hit är:
Alfons Löv
Avd. 64
BUS
221 85 Lund
VÄSTRA VRAMS FÖRSKOLA
till världens BÄSTA dagis!!!
Vi älskar er! Ni är fantastiska, och Alma har det så bra hos er!!!
Hur många dagis bjuder, en trött och ledsen men jätteglad mamma, på nybakat bröd och varmt te?!? Tack för det Ewa och Tommie. (Och Petra om du varit där:-))
Inatt sover Alma-Lee med mormor och Ditte i Sätaröd och kommer till Lund imorgon efter dagis.
Catarina
Kära Catarina och övriga i familjen.
Vilka skulle inte bjudit en trött och bekymrad mamma på the och nybakt bröd! Kan vi bara lindra er börda al
drig så lite så gör vi det så gärna. Hade jag kunnat, så hade jag bytt plats med er, om så bara för en dag. Nu får vi hoppas att allt bara går framåt och hålla tummarna för att Alfons kan få känna sig bättre och bättre.
Hälsningar
Eva Bladh
En liten puss till lilla fågelungen från mormor, som tänker hela tiden på dig under dessa ödesdigra dagar, då allt står på spel. Kom tillbaka till oss!
Ni känner inte mig och jag inte er. Hamnade på Alfons blogg av en händelse. Ni ska veta att jag tänker på er och håller alla tummar. kramar i massor.
Hej familjen... Tänker på er massor, det hoppas jag ni vet. Så även om inte telefonen ringer hela tiden eller besöken duggar tätt så vet ni att vi alla tänker på er och finns här för er. Hela tiden. När ni känner för det, dag och natt, så kan ni ringa. Ibland känner jag i alla fall att ni kanske inte orkar med ytterligare ett samtal, eller ta samma sak ännu en hundrade gång...
Känns som om det inte finns några ord kvar att beskriva känslan man har inombords. Jag är bara så hemskt ledsen och orolig hela tiden. Kan inte ens föreställa mig hur ni känner det, hur Alfons känner sig. Det är inte rättvist....
Miljoner kramar
Jag är en dålig telefonmänniska, så är det bara. Jag är en bättre Internetmänniska och är glad över att jag åtminstone kan skriva några rader här och visa att ni finns i mina tankar! För det gör ni. Ofta. Jag ska försöka ta mig i kragen och ringa någon dag.
Hoppas att det snart blir fred för Alfons!
Hej hela familjen
Jag är en god vän till faster Therese, som följt er kamp sen den dagen jag fick reda på att Alfons var dålig. Är inne på bolggen varje dag för att se vad som händer och vilka framsteg som görs. Beundrar er och håller alla tummar och tår för er och lilla sjörövaren. Många kramar från faster Therese väninna Hanna
Hej Alfons med familj!
Jag tycker Ni är så starka och du Alfons måste vara stark som en björn för att orka.
Vår dotter Maja (snart 2 år) behandlades för neuroblastom förra året i Lund så man känner igen sig.. telefonen tystnar osv.
Vi följer dig Alfons via din blogg varje dag.
Tänker på Er.
Marina
Åh, ni har det tungt just nu. Vi vet hur det känns att se benen bli tunna som stickor, vi vet hur det känns när ens son skriker så fort det kommer in någon i rummet, vi vet att det är en lång tunnel ni har framför er och vi hoppas att ni snart ser lite ljus därframme. Och Alfons, att han snart får må bättre och bli glad.
Tänker på er!
yo alfons. jag tittar på din sida på internet. jag blir lite ledsen då faktiskt. nu är jag hos min mamma och pappa, och jag skall alldeles strax in till posten, och skall köra bil, du vet dom gula som pappa christian också kör. det är roligt, när du blir lite större så kanske du kan följa med en liten bit. fast man kan inte köra så jättesnabbt för det är fullt av brev i lastutrymmet, en jättemassa julkort för nu är det strax jul. Pappas jobbarkompisar brevbärarna undrar hur det är med dig. och jag med. tror du jag kan hälsa på dig nån gång? du har sagt att jag inte får det när jag frågat innan, fast det skulle jag ändå vilja. jag längtar efter dig, alma, katterna och christian o katarina. vi ses, kram till dig o övriga familjen, OLOF