Lyckofredagen den 28 oktober 2005. Om total lycka och återvunnet hopp.
Det gick bra! Ja, ännu bättre! Det skedde ett mirakel! Kirurgerna kunde ta ut hela tumören. Binjuren och vänstra njuren gick inte att rädda; det var en lögn att tro det eftersom den låg så pass inkapslad,sa kirurgen! Man trodde att tumören låg en liten, liten bit ifrån aortan (stora kroppspulsådern) och att man skulle kunna "putta" bort den därifrån, men det gjorde den inte. Istället låg den fastvuxen vid kärlet, vilket bidrog till att det blev en så pass lång operationstid (7,5 timmar). De skrapade, blodstillade och pillade bort allt som var synligt för ögat, och HURRA!!! Det gjorde dom bra!!! Vem säger att man inte kan trolla?!?
Inatt har jag och Christian turats om uppe på IVA (Intensivvårdsavdelningen) och Alfons mår över all förväntan! Han kommer att få en tuff återhämtningsperiod, eftersom snittet är dubbelt så stor nu som innan. (Ca. 30 centimeter.)
Nu ligger vi på avd. 65 till dess att han mår så pass bra att vi får åka hem innan högdosbehandlingen börjar. Skicka gärna lite pyssel, knåp, filmer eller böcker till honom:
Alfons Löv
BUS Avd. 65
221 85 Lund
På återhörande!!! Och till alla: TACK FÖR ALLA TANKAR OCH FÖR ATT NI FINNS FÖR OSS!
Catarina
Vad roligt att höra!!!!!!!!!!!!! Har väntat, tänkt, undrat, gått in och kollat flera gånger på bloggen. Det finns inte ord att beskriva läkarnas skicklighet, Alfons kämparanda och den kraft ni som föräldrar besitter. Blir så himla glad för er skull och ska så fort jag har möjlighet skicka något kul till Alfons. Lycka til med återhämtningen och håll oss informerade!! Kraaaaaaaaaaaaaaaaamar Carina p.s Rasmus hälsar och vill välja ut något fint själv som han ska ge till dig Alfons.
Jag vill spela Pippi Långstrump. Vi har badat på badhus idag, har du badat på badhus någon gång? Tack för att jag får låna din buss jag ska sova med den inatt.
Jag vill till dig Alfons. Jag saknar dig så jättemycket Alfons och vilken bra doktor och du ska få komma hem till mig. Vet du vad nu är det Combo så passa på att titta på det. När får ni komma hem undrar jag. Det är bra att de gör dig frisk,bautabra, men du måste komma hem till mig.
Puss och kram men Alfons faktiskt att du älskar mig!
Puss och kram från Ebba! Hejdå Alfons!
Hej Alfonspojken!
Vilken lättnad denna dag efter din stora operation! Vågar vi hoppas nu??? Hela tiden igår, medan jag passade Alma-Lee, tänkte jag på dig, lilla hjärtebarn. Jag höll tummarna för att det skulle gå bra för dig. Jag tänkte på att du låg där ensam på operationsbordet och att doktorn tog bort din tumör, så nära så nära din kroppspulsåder. Så rädd var jag att han skulle darra till på handen. Så rädd att det inte skulle gå att operera.
Och så sitter jag nu här, i datorrummet på Ronalds McDonalds och är bara så lättad för att du finns kvar hos oss, pånyttfödd den 27 oktober. Jag vet att det kommer fler kritiska dagar, men jag väljer att inte tänka på dom nu. Inte idag. Idag vilar jag i vissheten om att du klarat dig och att du, trots att du var trött och gråtig nyss, snart är på benen igen. Kanske kan du redan imorgon åka rullstolen ner till lekterapin en liten stund. Eller på söndag, när jag kommer ner och hälsar på dig igen.
Om inte många dagar alls kommer du att leka och busa med lillasyster och kusinerna, som skrivit så fint till dig idag.
Så innerligt glad och tacksam är jag över den svenska sjukvården, som finns för dig och andra barn, oberoende av vad föräldrarna har råd med. Så som det ska vara, i rättvisans och solidaritetens namn. Så tacksam är jag mot läkarna och den andra personalen, som jobbade så många timmar med att du skulle bli av med din tumör. Så tacksam är jag för livet, som fortfarande pulserar i din kropp.