Lördagen den 21 januari. Spökbilen och kaninräddningen.
På uppvaket var Alfons sur som vanligt när han vaknade och skrek: jag vill ha mer sovmjölk (det vita sömnmedlet han får när han sövs), men sen ville han ha banan och det hade dem, så då blev han genast lite gladare. Sen åt han frukost som vanligt och kollade på film. Innan vi körde hemåt gick vi till pressbyrån och köpte nödproviant om vi skulle bli fast ute på vägarna. Men det gick bra att köra hem, det tog bara sin lilla tid.
Kaninerna fick vi ta in till köket från deras bur i trädgården då temperaturen sjönk mot minus femgrader och det fortsatte blåsa kraftigt. Sedan blev det lite läskigt när Catarina helt plötsligt sa: - men vem är ute i vår bil? När jag tittade ut stod bilen igång med lamporna på och vindrutetorkarna igång. Jag hade inte låst bilen! Hade någon hoppat in och försökt starta den? Det fanns inga spår i snön och ingen nyckel i bilen, den hade bara gått igång av sig själv (dock ej motorn). Jag gick ut och stängde av allt men sedan hände samma sak precis innan vi skulle gå och lägga oss, så då tog jag ut lite säkringar för säkerhets skull.
Idag ska vi bara vara hemma och ta det lugnt (skotta snö), i eftermiddag kommer Mårten, Ellen och Luna på besök.
Antal strålningar kvar: 6
Antal dagar kvar tills vi lyfter mot Lanzarote: 12
Hej på er! Tack för en mycket trevlig helg! Luna var på toppenhumör när vi kom tillbaka (färden hem gick förresten toppenbra, det var soligt och fint väglag) och babblade om er alla. :-) Jag har lagt ut några bilder på hemsidan, bland annat underbara pulkåkningsbilder. Barnen ser så glada ut på bilderna (vilket de också var!). Det kommer bilder på posten också (på skiva som förhoppningsvis fungerar att titta på även på pc, det står att det ska det i alla fall) och böcker till Catarina. Postade paket idag.
Hoppas att allt är bra!
Hej kära, kära familjen!
Idag är jag sjuk :( ska åka till Borlänge igen. Åker imorgon bitti kl 5 och kommer inte hem förrän på fredag kl 21 så det är inte alls så kul när man känner sig dålig. Men så tänker jag på lilla Alfie och allt som han har fått gå igenom och då inser jag hur patetiskt man är så faktiskt ens tycker lite synd om sig själv. Så det är bara att rycka upp sig och se livet från den ljusa sidan, eller hur! Det låter dö skumt med er bil, vad kan det vara? Har ni varit och kollat det? Bara så att inte batteriet står och dör så att ni inte kan köra med den på morgonen. Härligt att höra att Alfons klarar strålningen så fint, känns nästan som om allt går på räls nu. Helt underbart att det har gått så bra. Känns fantastiskt. Han är en stark kille. Det är så skönt att se att han har börjat komma tillbaka till sig själv igen, man känner igenom honom. O snart bär det av till Lanzarote med. Det är nog precis vad ni behöver tror jag. Rätt tid att åka.
Tusen kramar
Ta hand om er och dom stackars kaninerna