alfons

I fredags kom vi hem till INGET VATTEN ALLS! ”Nähä, men gå ner och sätt på pumpen då!” (Så vana vi är vid denna lyx: tryck på knappen så får du vad du vill… Har inte vi vuxna fattat ännu att det bara finns i sagans värld?) Nej. Vi ska nog alla bli lite mindre bekväma med lite strömavbrott och söndriga pumpar emellanåt, för att kunna stå med båda fötterna på jorden. Domen kom idag efter en långhelg utan vatten: trasig pump och hydrofor från 1958 som måste bytas ut. Kostnad 10.000 jävla kronor… Tomma fickor? Ja, det blir väl till att hålla tummarna samtidigt som vi ringer till banken och ber. Amen.

Så är den senaste lunginflammationen nu färdigbehandlad med Bactrim, och Alfons påbörjar den uppskjutna 14-dagarskuren med Roaccutan. Så om ett par dagar börjar hans läppar att flagna och sedan torkar hyn i ansiktet ut mer och mer, och de otroliga vredesutbrotten kommer tillbaka. Nu har han inte ätit medicinen på rätt länge och vi känner igen honom igen, vår lilla pojke. Han är inte sig själv när han äter de små rosa tabletterna, de skulle färgat dem svarta istället, det skulle spegla bättre vad de gör med honom, med hans humör.

I torsdags och fredags gick Alfons på dagis igen och det går fortsatt himla bra, han får vara uppe hos de stora barnen (3-6 år) på Lingon då och då. Han är jättestolt och tycker det är väldigt roligt. Det stora bekymret nu är hur vi ska lösa att han inte får utsättas för direkt solljus för ofta eller för länge, dagis har ett stort och väldigt öppet utomhus område. Barn är ju inte så glada för att sitta still under ett parasoll allt för länge. Om någon har några bra tips får ni gärna komma med dem, alla idéer är ju idéer som det heter.

I går, 1 maj var vi på visit i Malmö. Det var väldigt roligt att hälsa på de gamla grannarna, en massa kompisar som har fått barn och andra som väntar barn, och alla andra kamrater såklart! Alfons och Alma var ovanligt duktiga på att inte bråka och Alfons lekte med några kompisar, Maya och Samuel, som han inte träffat sedan vi bodde i Malmö. Efter ett tag sa han besviket: jag har ju bara träffat en, två kompisar idag och så började han räkna upp alla han ville träffa, inklusive de två han nyss träffat. Men han sprang och skrattade och lekte kurragömma bland träden i Slottsparken och det var så skönt att se. Nästan som ett vanligt barn… En perfekt dag!

Annars knallar det bara på och idag klarade Catarina teoriprovet till körkortet och det känns lite som en bragd under all stress och press. Eller rättare sagt: ”Fan, vad skönt att jag klarade det!!! ” (Catarina.) Nu väntar bara halkan på måndag och sen uppkörningen…

Christian och Catarina