Söndagen den 5 november. Om KVH och helgen.
Nu kom Alfons upp, utmattad av att inte ha ätit någonting alls på tre dygn (bara ett par glas vatten) så jag får avbryta här mitt i. Oftast är det inte en enda stund att sitta ner och det blir ganska tröttsamt. De vanliga bestyren är tacksamma men de eviga skriken av smärta till och från, nya svampinfektioner i munnen och rumpan, det eviga smörjandet, medicinuppmätandet och springet kan få vem som helst att nästan tappa fotfästet. För att tala milt.
Gunilla i Dalom. Länge och i olika omgångar har vi försökt skriva till dig på din blogg; det finns så mycket vi vill säga dig. Sålänge ska du veta att filten till Vera heter "Gunilla-filten" och ligger med i vaggan och bilen vareviga dag! Tusen tack till Dig, en av våra livlinor!
Catarina
Hej!
Är uppe och nattsuddar och hittade hit. Blev verkligen illa berörd och det enda jag önskar är att det någon gång skall ta slut, att cancer aldrig mer skall finnas i ett barns kropp...
Det liv ni (Alfons) lever var mitt liv för några år sedan, nov-99 fick jag diagnosen Ewing Sarkom, 12 år gammal (blev också behandlad i Lund, dåvarande avd. 91). Idag har jag knappt 4 år kvar av mina återkontroller, och jag hoppas på en ljus framtid - både för mig själv, för er och för alla andra som har drabbats eller är drabbade. Jag tänker på er!
Kramar
Godmorgon mina vänner! Skönt att pojkarna är hemma igen.Sitter på jobbet, alldeles ensam och det är skönt.Noll gradigt i dag. Hör av mig senare. Varmaste, varmaste!!!
Godmorgon! Hoppas att ni har haft en mysig halloween-helg, trots gips och matvägran!
Mina barn har lekt monster och häxor hela helgen - det är barnsligt roligt att klä ut sig!
Stor kram!
Åsa
hej alma! det är stencoolt med gips. säg till mamma o pappa att ta många bilder, skriva tuffa saker på gipset o rita fräcka grejer!! kramar!!!
Jag har halkat in på er bloggsida och håller mina tummar för Alfons och er fina familj.
Det låter helt underbart att folk skickar presenter till er och Alfons. Vad har ni fått så här långt?
Vem sa att vi lever i en värld där alla struntar i varandra och bara bryr sig om sig själv? N
är man är här inne och läser, så får man hopp inför framtiden.
Så många snälla och omtänksamma människor det finns!
Hej sötnosar!
Jag har jobbat och jobbat sen vi träffades senast. Skönt att höra att Alfons fick komma hem så snabbt, bra att de blir snabbare i K-staden på att tillgodo se era behov!
Hoppas att vi ses snart igen. Ge barnen smällpussar från mig! Kramar till er alla,
Kajsa
Följer som så många andra Er blogg och tänker på Er titt som tätt. Idag när jag gick på stan fick jag se blodbussen och kunde bara inte gå förbi! Alfons bara ploppade upp i mitt huvud, så jag knatade in och anmälde mig som blodgivare. Nu är det bara att vänta och hoppas att jag blir godkänd, så jag kan börja lämna blod! Ni ska veta att ni verkligen berör!
Varmaste, varmaste godnatt kramar från mig.Du tappar inte fotfästet Catarina, för vi håller dig under armarna. Extra kramar till dig!!!
hejsan. Blir jätteberörd när jag läser eran blogg och förundras över hur starka ni är! Min kusin var sjuk i hjärntumör år 2001 till 2003, då hon gick bort. önskar er all lycka i världen och för eran skull har jag anmält mig som blodgivare, Jag tänker på er! Kram