Torsdagen den 23 november. Ilska.
Catarina
Å jag lider så med er alla. Jag vet hur fruktansvärt det är med smärtan. Att vara helt maktlös och komma med dumma och menlösa försök till att ta uppmärksamheten till något annat. Det fungerar i stort sett aldrig..Någon sa till mig att de trodde att ju mer smärta man utsätts för, desto tåligare blir man. Jag sa att så är det inte, man blir mer rädd för att få ont, och då gör allt ondare. Det är inte klokt. Jag hoppas så att migb ska vara bra och att det inte blir sämre.Stora styrkekramar till er
Jessica med Filippa neuroblastomIV, färdigbeh.aug-06
Catarina! Det var den där kämparglöden jag menade i något av mina tidigare inlägg!
Härligt att höra att den är tillbaka. Det krävs jävlar anamma för att kämpa mot den där jäkla cancern - om man är snäll och mjäkig kommer man ingenvart...
Jag hejar på er - hoppas att det ger er lite extra styrka! Tänker på er! Styrkekram Åsa
Ja, det gjorde ni rätt i. De är för stora för det där "i förebyggande syfte", för medvetna. Och det där förebyggande ska ju inte ta kraft och glädje ifrån en, då är det inte värt. Jag vill aldrig mer ha en sån, sa Leon när han fick se bilden på sig med sond som är på hemsidan nu. Och jag undrar vad han minns. Nej, det ska du inte, sa jag. Aldrig mer. Och kan förstås inte veta det. Men det måste väl inte han veta. Åhh vad jag tänker på er nu o hoppas. Ta hand om er, så gott ni kan. Jag tänker på lilla Alma också. Hur mycket man än försöker se, hinna, ge syskonen tid, så hinner man inte nog, orkar inte nog. Man känner sig så otillräcklig. Och det man aldrig kan är att ta bort deras smärta över det som händer med deras syskon. För de vet. Man kan bara vara där. Och det är ju ni.
Kramar,
Anna
Åh stackars Er, jag lider verkligen med er allihop, man vill bara gråta, men vad hjälper det er att jag sitter här och gråter, jag tycker det är så fruktansvärt orättvist, varför skall Alfons behöva lida på detta sätt, nu håller vi alla tummarna för att Christian kan lämna en bit av sig. Sen blir det bra. Hoppet försvinner aldrig.
Kramar/Elisabet
Vi på V Vram finns för er.
Många många kramar.
...jag minns att det var barnmorska du ville bli Catarina. Vill du fortfarande det? eller kommer du säga farväl till allt vad sjukhus och vård heter efter att ha upplevt allt det här? Jag hoppas det går att hålla fast vid sina drömmar vad som än händer. Ta hand om dig och familjen.
varmaste hälsningar Cissi
Kram på dig lille Alfons! En så stor själ det ryms i din lilla kropp som plågas så. Jag önskar så att du ska få det bra igen, kunna leka och busa utan en smärtrynka i pannan. Det var fint att träffa dig, hoppas att vi kan leka riddare en dag snart!
Mitt hjärta slår och blöder för er, familjen Löv!
Kramar från ett regngråtande Malmö
Ja, så ska den tas den jäkla sonden (Fast den kan säkert vara bra att ha nån annan gång. Bara inte just nu) Hugg och bit bara, Catarina. Det gör du rätt i. Som vanligt, varmaste, varmaste.
Som Kajsa skrev, i Malmö regnar det. Hoppas att solen skiner hos er så ni får lite ljus o värme så kanske du blir lite gladare Catarina :) Fast arg måste man få vara, ilsak ger styrka också och styrka är bra. Kram!
Var får ni all ork ifrån. Själv har jag bara en 1½ åring och en 17-åring, men är ändå helt slut när dagen är all.
Vi tänker ofta på er och håller naturligtvis tummarna hårt, hårt varje dag. Den 5:e är det dags för mig att lämna blod för första gången. Får bara hoppas att jag inte svimmar, men jag ska tänka på dig, Alfons, hela tiden.
Kramar ifrån oss i Ystad till er alla.
Varmaste morgonkramar.
Godmorgon hela familjen Löv och alla Alfons-fans! Idag är det mörkt och grått i Malmö...och en månad kvar till julafton! Det vi önskar oss mest av allt i julklapp i år är förstås att Alfons ska bli frisk! Tänker på er och skickar lite styrkekramar! Åsa
Godmorgon! Hoppas att Alfons har lite mindre ont idag och att ni får en fin helg allihop.
Du har en enorm kämpaglöd Catarina, och det är verkligen tur att Alfons har dig till mamma.
Heja er och heja Alfons!
Varma styrkekramar!
Vi tänker på er och hoppas att Alfons ska kunna leka igen utan smärta snart. kram fam johansson
Lite varma så här på kvällen. Tänker på er. Krama ungarna lite extra.
I dag är det ett år sen jag träffade er.Kramar i massor och dom är väldigt varma och innerliga.
sedan jag läste först orden i onsdags har mina tankar vandrat ofta till er. var stark!
kramkramkram
Varmaste på lördag morgon. Pojkarna har just kommit upp och ska åka och hämta hö till hästarna. Vädret är grått, grått och nästan all den vackra snön är borta. Kramar till er alla fem!
Kärlek och värme önskar jag er och att ni ska vara arga...det har ni rätt till, arga på denna satans cancer som verkar så hungrig. Vill gömma Alfons bort från detta monster. Vi är alla skit sura på den och nu måste den försvinnna, så att alfons får uppleva hur underbart livet faktiskt kan vara.
Livet..tänk att livet kan vara så sårbart. Ena dagen är livet så starkt friskt och ljuvligt andra dagen hänger det på en skör tråd som bara väntar på att gå sönder.....
jag hoppas och önskar med hela mig att alfons tråd kommer hålla och bli starkare och starkare så att ni alla får en tid utan smärta och sjukhus......
Maria Kågebäck
Det blev två jätte lass med hö till dom små raringarna. Hoppas dagen varit hyfsad. Tänker mycket på er. Varmaste, varmaste och godnatt till er alla.
Tänker på er!! Hoppas ni får sova gott i natt och hoppas Alfons slipper ha ont. Blir så arg när jag tänker på cancer och allt ont den för med sig!
Många godnatt kramar till er alla 5.
I dag har vi storm. Oj vad det viner och drar. Krama varandra från mig. Varmaste, varmaste!