alfons

Diagnos Neuroblastom IV 7/7 2005. Följ min och min familjs kamp för livet. Vi ska vinna!

Onsdagen den 6 juni. Om hur det såg ut för ett år sen.

Idag vägrar jag acceptera att han inte lever. Idag vägrar jag hans död och allt lidande han har drabbats av. Jag står inte ut med tanken att leva ännu en dag utan honom. Jag förbannar högt den jävla cancern som tog sig in i vårt liv och som tog hans! Bara titta på dom! Så fina han och Alma var förra sommaren. Jävla skit-cancer!!!



Finaste, finaste Alfons! Som jag saknar dig!!!



Här läser Alfons saga försin lilla bebis, Alma-Lee.



Mycket bus var det! Fjanterier från morgon till kväll.



På promenad med sin lillasyster!



Sedvanligt bad med sitt sjörövarskepp.



Och detta! Goa morgonstunder tillsammans i en 80 centimeter bred säng. Bara så att vi kunde ligga extra nära varandra och kramas. Det hör till saken att jag var mycket gravid med Vera då också.

Mina fina barn. Min fina man. Som jag älskar er!

Catarina och mamma.

Du skriver "bara titta på dom", men jag kan inte. Inte för länge i alla fall för det hugger till i hjärtat och hela mig. Du har verkligen en fin familj, eller rättare sagt NI ÄR en fin familj, men med ett ofantligt tomrum.
Många kramar Jennie

Lilla, du!
Jag känner er sorg, starkae än någonsin. I varje andetag från mina barn finns tankarna hos er. Önskar så att Alfons hade vunnit!
Kram och tack för besöket, bär er varmt i hjärtat.
C

hej våra underbara vänner! det gör ont i mej att se alfons på dom bilderna.. det är såååå orättvist!!! han var så fantastikst fin..
massor av pussar och kramar Cicci, Jörgen och lilla Hannah.
ps. hannah har svarat bra på ATG-behandlingen! ett litet mini jippi

Cicci och Jörgen: Åh, så bra. Vi håller tummarna, det vet ni! Vi ses om ett par dagar om ni orkar. Stora kramar från oss till er!!! Catarina och Christian

Ni har tre underbara barn!!!!
Många kramar Mahlin

hej Catarina!
Jag kan inte hitta ert telefonnummer. Kan du ringa mig på 121371 eller smsa ert nummer till min mobil 0731-416614. Vill så gärna träffa er!
Stor kram Cissi

Vilka underbara bilder.
Kramar Jessica

kära catarina!
det är fan inte rättvist nånstans! jag gnisslar med käkarna bara jag tänker på hur orättvist cancerjäveln är!
men du är stark! ni är starka ihop! och fina...
tack än en gång för att vi får följa er...
kram madeléne
ps. i augusti är det bröllop för min barndomsvän A och hennes J från huaröd! om du orkar och hinner så finns jag för en fika eller promenad!
(vissa dagar skriver jag med bloggnamn, andra med mitt namn...)

Usch vilket h-vete denna cancer orsakar!!!
Ni finns i mina tankar!
Kram Anna

Vad vackra barn ni har.

Så otroligt fina bilder!
Jag myser då jag ser er i den lilla sängen. En fin bild. Det lyser kärlek om er.
Ni har fått otroligt vackra barn, och ni är en fin fin familj!

Kära Ni
Dom är så fina, ni är så fina! Jag måste sa det igen att ni lärde mig hur ska man klara sig när man har sina jobbiga stunder med cancersjukt barn. Jag tänker så ofta på dig Catarina och tiden när du var höggravid och hade Alfons framför sig i rullstol på avd 64. Jag berättade åt många att det finns en mamma på avdelningen som ska snart få sitt tredje barn och hur kämpar hon med sin lilla prins som drabbades av cancer. Jag tänkte hela tiden hur svårt måste det bli att vänta barn och samtidigt tänka på hur lång tid ska det andra barnet leva. Jag är varje dag på Alfons sida och önskar med hela mitt hjärta att jag kan läsa som innan hur mår han och vad gör han tillsammans med er, men det ska jag kunna aldrig mer tyvärr. Våra jobbiga dagar och nätter på avd 64 i Lund och här hemma i Växjö brukade jag sitta vid dator och läsa om Alfons. Vi träffades bara några gånger i Lund men ni är i mitt hjärta och jag sörjer med er varje dag. Hoppas att ni klarar alla jobbiga stunder som ni har. Livet är så orättvist.
Kram från Danijela

Så mycket kärlek ni utstrålar. Otroligt mycket! Och Alfons glöms aldrig. Jag blir trygg av bilderna. Så ska en familj vara. Ta vara på minnena.

Brukar inte svåra sådär högt och kraftfullt (eller inte så ofta iaf) men håller med er. Förbannade djälva skitcancer som gjorde så mycket ont i en så fin liten pojke. Dina ord hugger rakt in i hjärtat Catarina, får en stor kall klump i magen av att bara av att läsa hur du har det. Önskar att det fanns nått sätt att gå tillbaka, ändra ordningen så att ni kunde fortsätta vara den fantastiska familj ni är men uta det oerhörda tomrum som nu finns. Vet att det inte går. Så jag skickar bara mjuka styrkekramar och tankar genom natten, mia.

All min styrka och kärlek och värme till er alla fem. Och som tårarna rinner...

Fina fina barn i en fin fin familj! När man ser korten, så kan man för en stund tro/låtsas att han faktiskt finns hos er fysiskt.
Vilken grym värld och så mycket kärlek. Kramar och tankar till er.

Vilka fina bilder på era fina ungar!
Stora kramar till er!

Vilka fina bilder!
Ta hand om er och många kramar

Men vilka härliga kort på er! Ni så fin allihopa!
Massor av kramar

Vilka otroligt fina bilder på era fina barn! Bilden på er tre i sängen är ju helt fantastisk!
Jag håller med dig, jävla skitcancer som kan göra så att barn försvinner från sina föräldrar. Det är helt ofattbart att sånt skit kan drabba fina små barn som borde ha hela livet framför sig.
Ni finns ofta i mina tankar.
Kramar till er alla fem

Varmaste och stora kramar. Många tankar! Så oerhört vackar ni är!
Kärlek denna underbara semesterdag. (Jag har två dagar)

Hej söta!
Ni är så gudomligt fina och jag kan inte förstå att en av er har funnits och nu plötsligt inte finns längre. Inte på samma sätt i alla fall, han har ju lämnat outplånliga spår. Jag tänker på er, läser, ser på bilderna hur fina ni är på alla sätt, försöker förstå men kan inte.
Alla kramarna
/Kim

Som vanligt sitter jag här med tårarna rinnandes när jag läst erat inlägg. Jag vill läsa, men jag vet att jag blir ledsen av det. På något vis, så känns det som det enda jag kan göra för att hjälpa er, (egentligen okända människor,) så är det att läsa vad ni skrivit. Och era ord är så vackra, fast de innehåller så fasansfulla sanningar. Jag kan bara skicka er styrka och mod i mina tankar. Och älska mina egna barn lite till.

Tänk vad han var älskad den lille mannen. Bilderna lyser kärlek, lycka och sammanhållning och man önskar så hett att det hemska aldrig hade hänt, att ni hade fått fortsätta leva som en hel familj. Alma-Lee, jag hoppas att du lyckas gå vidare som en stark och lycklig person trots den oerhörda förlusten av storebror. Och Catarina och Christian, era ord är närmast plågsamma i sin exakthet. Jag vet inte vad jag ska säga... Det är så orättvist.

Hittade in på eran sida av en slump, Beklagar verkligen sorgen. **kramar** Ni har verkligen superfina barn! Och massa fina bilder hade ni också.
**kram**

Jag förstår dig att du hatar denna cancer, men det gör vi nog ALLA. Ta det absolut finaste man har ifrån en.
Han var så otroligt söt lilla Alfons, det är inte rätt.....
Det är så många barn man följt på bloggen, och dom flesta är tyvärr borta nu... Det är så konstigt =(
Men ändå så överlever dom flesta, har jag läst.. Konstigt.... Inte dom som jag läst om.
Det verkar vara värst med Cancer i hjärnan..
Jag lider med er. Ni har ju 2 st underbara flickor som tur är, inte för att det kan ersätta Alfons, det kan ju ingen.
Men det gör det lättare att gå upp på morgonen och att skratta lite varje dag.
Jag tänker på Er och lilla söta Piraten varje dag.
Massor av kramar till Er.

Kära Ni!
Hittade er sida av en ren slump men jag har suttit här i flera dagar o läst, läst om och läst ytterligare en gång till! Som så många andra så vet jag inte vad jag ska skriva.. Vill bara visa att jag tänker mycket o ofta på er. Har själv två barn o jag vet inte vad jag skulle göra utan de! När jag tittar på de jättefina bilderna på hela familjen blir jag varm i hjärtat men även efter Alfons död ser jag så mycket glädje och sån enrgi! Tomt kommer det alltid att vara men man lär sig o leva med den tomheten oxå, tror jag: Jag vill ialla fall berätta att ni berör!!! Ta hand om varandra o gosa med barnen och hälsa Alfons vid tillfälle!
Många varma kramar
Jag hoppas att jag för följa er vardag i fortsättningen oxå!

Varmaste i sommarkvällen. Pussar o kramar till natten.

hejsan, jag som åvan hittade hit av en slump på bloggportalens startsida av mest aktiva...
när jag ser detta, läser dina ord kan jag känna en enonorm kännsla av medlidande, jag kan inte ens gissa hur det måste vara, och jag tycker det är bar att du bearbetar det här så andra kna skriva till dig och du vet att andra bryr sig!
jag önskar er lycka till och krama lilla alma-lee extra mycket för hon har en mamma som hon behöver och du har en dotter du behöver!

Fina fina Alfons ! Vilken fullisjuttongrabb han är ! Det är obegripligt att lågan kkunde slockna när man ser dessa bilder.
Ni kommer alltid att leva i saknaden efter honom. Men också i alla vackra minnen !

Ja, kära älskade flickan min, vilken ofattbar förlust. När jag ser nya bilder inser jag det, en liten bit i taget: vilken ofattbar förlust för er och oss och Alma-Lee och Vera. Och vilken bottenlös saknad. Ingenting blir någonsin detsamma.
Kram och godnatt.

Varmaste till dagen som är. Disigt och lite svalare i dag. Ska ta ut Snobben nu.
Fina tankar och stora kramar. Pussa på flickorna.

Hejsan!
Fruktansvärt, jävla cancer.

Men gud vad söt alfi är på dom här fottona.

All min kärlek värme och styrka till er alla fem.

Du skriver så gripande, känner er sorg så starkt - fast vi aldrig mötts... Vilket tomrum... Vet inte hur jag skulle orka leva om d hände något av mina barn...
Varmaste kramar...

Varmaste!
Puss o kram och god natt.

Tänker ofta, ofta på er och fina lilla piraten.

Varmaste, ja i dag är dom varmare än vanligt. Stekhett ute och inte särskilt svalare inne.
Nisse har just gett sig ut på en löprunda med Snibben. Inte lite galen.
Ha det så skönt i sommarvärmen. Tänker på er. Om inte alltid, så för det mesta. Och med mycket kärlek.
Pussar och kramar!

Vilka underbara bilder! Tänker på er och Alfons idag när "piratskeppet" Götheborg lägger till i Göteborgs hamn efter en lång färd över haven. Hoppas att vi ses till sommaren och att våra treåringar kan leka en stund tillsammans. Rasmus pratar titt som tätt om att åka till Skåne, han är lika förtjust i det landskapet som jag!! Kramar från oss.

Föjler er genom dagár och nätter, för er del genom er ofattbara saknad och sorg, och för min egen del genom sorg efter Alfons som inte fick leva klart (önskar att alla barn fick leva långa varckra liv) och tacksamhet över mina barn och min familj. Önskar så att vackre pojken på foto nr 2 fanns kvar, för
Alfons och för er som då hade levt ett liv utan tomrum. Kan inte för förstå HUR ni känner Christian och Catarina men kånner så med er. Tankar genom dagar och nätter, mia.

Godnatt min vänner och varmaste.
Stora kramar och fina tankar. Pussa på flickebarnen.

Varmaste!
I dag ska vi åka till Malin och flickorna och titta på lilla kattungen Wilma. Ska först bara försöka få ut Dimma. Får väl se hur det går.
Vi hörs!
Puss och kram till er alla.

Tänker på..
Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen. Så stort tomrum han lämnar efter sig.
En hel värd kan inte fylla det.
// Maria med familj i Tullinge(Stockholm)

Tänker på er..
Så liten plats en människa tar på jorden.
Mindre än ett träd i skogen. Så stort tomrum han lämnar efter sig.
En hel värd kan inte fylla det.
// Maria med familj i Tullinge(Stockholm)

Surfade runt och hamnade här. Fick en stor klump i halsen när jag läste om er familj. Kan inte säga annat än att jag skickar mina varmaste tankar till er. Det är hemskt att mista ett syskon, min lillebror skulle tagit studenten i fredags. Stor kram Victoria

Hej igen. Ville bara titta in och njuta av de fina Alfons-bilderna en gång till. Den på er allihop i sängen tror jag att varenda småbarnsförälder kan känna igen sig i. Nyvakna små barn luktar så gott och är så mjuka...
Hur orkar ni?? Jag tänker samma sak varje gång jag besöker er här på nätet. Genom hela den fruktansvärda cancerresan och nu i den bottenlösa sorgen känner man ju ändå hur det finns så mycket livskraft i er. Hur är det möjligt? Precis som så många andra skriver så känns det nästan omöjligt att överleva vad ni har gått igenom. Men era inlägg andas bara kärlek, ilska, reflektion, glädje... alla känslor utom resignation. Ni är verkligen fantastiska.

Hittade hit genom http://hem.passagen.se/dummapricken/
Och jag gråter när jag ser era bilder!Jäkla cancer!
Varför ska barnen drabbas?Lilla Matilda(dumma pricken)tynar också bort och hennes föräldrar är förtvivlade.Det är deras enda barn dessutom....

Kommer in igen för att kolla på dom fina korten.
Lilla Alfons...
Kramar ifrån mig.

Älskade vänner!
Många gånger under dagen har mina tankar varit hos er och den dagen som väntar er imorgon. Alfons födelsedag. Sänder en ny skinande cykel i mina tankar som han kan cykla omkring på när han ligger stilla i någon hamn. Stolt ropar han ner till er i era drömmar " Titta mamma och pappa jag kan faktist cykla".
POK

Jag ville ånyo läsa en bit av "Sagan om Alfons", ännu har jag lite kvar att hinna med att läsa. Det tar tid när tårarna flödar och skymmer sikten. Just idag kändes det extra viktigt att titta hit, Alfons födelsedag - vilken sorg för er att inte få se honom blåsa ut några ljus idag. All min medkänsla, alla mina varmaste - mest stärkande kramar skickar jag till er alla - även Alfons som får en extra stor födelsedagskram i mina tankar (som han säkert är lite blyg för att ta emot)/Eva.

Vill också skicka en födelsedagstanke till lillpiraten Alfons och tänker samtidigt på alla er i familjen Löv. Ni är så fina allihop, kramar!

Jag har aldrig träffat er men läst hela er blogg - flera gånger.
Det finns inte ord att beskriva hur ont det gör i mig när jag läser om er och er fina fina Alfons.
Ni finns i mina tankar.
Varma kramar, Josefine

Varmaste, varmaste i dag. Tankarna är lite extra i dag. Klappa någon liten sten hos Piraten från mig och faaan att jag aldrig fick träffa honom.
Stora kramar och många fina, fina tankar.
Puss o kram till er alla.

Alltid lika mycket tårar i ögonen när jag läser vad ni skriver. Varje gång tänker jag på min lille pojke och barnet som är på väg - dessa underbara!!
Och idag, Alfons dag, en härligt solig dag - ute, men i era hjärtan och tankar? Det kan inte vara lätt att tänka något positivt när ens barn inte får vara med sin familj, där det borde vara. Det enda positiva jag ser är att Alfons slipper sin fruktansvärda smärta. En liten tröst i det oändliga.
Ni är med i mina tankar alltid - extra mycket idag!!
Kramar Annelie med familj

Idag ser jag Alfons framför mig på sitt sjörövarskepp. Han har ett stort kalas med alla sina ängla-kompisar! Det är nog ni som lider mest idag, och jag känner med er.
Tänker på Jim & Piraterna Bloom när de i slutet av filmen på Jims pirat kalas ska segla iväg för att hitta Lackalänga den sjunkna staden. Har ni inte sett den så finns det nog inget bättre tillfälle än nu!
Hoppas ni kan minnas de ljusa stunderna idag så får Alma-Lee och Vera blåsa ut sljusen!
Många Kramar Till er
//Mahlin

Fina, fina ni!
Kram

Alfons lilla goa solståle, skulle varit stora killen på 5 ÅR.Som jag aldrig träffat,men han har berört mitt hjärta så oerhört,när jag av en slump hitta hans och familjens blogg,när jag hade dubbel sorg.Nu har alfons det varmt,skönt och soligt på sitt sjörövarskepp,hissade säkert sin sjörövar flagga på sin födelsedag, långt till alla höststormar.Njut av dagen,styrke krameli kramar från mej i småland.Tänker ofta på er fast ja inte känner er.

Gud vilka fina bilder på er.
Puss&kramRaklan

Pinsamt värre, jag tog fel på dag vid mitt senaste inlägg (den 11/6) - jag var säker på att det var den 12/6 och alltså Alfons dag! Men en tidig födelsedagshälsning kanske inte är fel trots allt? Körde förbi kyrkogården och såg hur fin Alfons egen plats var, ballonger och blommor och allt möjligt - det spred en värme ända ut till vägen och in i min bil. Mina allra varmaste tankar till er och till Alfons, kram från Eva.

Hej,

Jag sökte på google efter sjörövarskepp som min systerson Arvid (4 år) önskar sig i julklapp.

Hittade bilden på Alfons i badkaret...

Det finns inga ord. Jag kan knappt sluta gråta. Jag kan inte ens föreställa mig hur er sorg känns, även om åren går. Glad att ni har flera fina barn. Alfons berör mig extra då jag känner igen något i hans blick. Från min far, min systerson, från mig. Jag har inte tidigare tänkt på barncancerfonden, men Alfons har förändrat det.

God Jul & lyckönskningar,

Pia Tammisto Sthlm