alfons

Diagnos Neuroblastom IV 7/7 2005. Följ min och min familjs kamp för livet. Vi ska vinna!

Så oerhört vackert ni skriver om Alfons i dikten. Mina tårar rinner när jag läser det, så mycket kärlek, så mycket saknad, och ändå fullt av hopp om framtiden.
Jag är helt säker på att Alfons begravning och gravplats kommer att bli jättefint.
Hoppas att minnesstunden på dagis blir så fin den kan bli.
Många, många kramar

Otroligt vackert skrivet om en otroligt fin pojke.

Så vackert skrivet och tårarna trillar nerför kinderna än en gång.
Vi tänker mycket på er.

Många kramar

Så vackert.
Och vad skönt att det blev bra i Lund igår.
Vi tänker på er. Mycket.
Kram,
Anna

Är säker på att er lille tappre pirat vill att ni skall leva vidare!
Skickar många kramar till er från en medmänniska.
//Tina

Vilka vackra ord, gråter när jag läser det!
Ni finns i mina tanker dygnet runt och jag provar skicka all telepatisk styrka jag kan till er!
Hoppas att minnesstunden på dagis blir fin...

Många styrkekramar //Anna

Ja, vad skriver man egentligen..?
Jag känner inte er och jag kände inte Alfons bortsett från vad jag läst här i ungefär ett års tid. Men jag gråter iallafall. Varje dag gråter jag för er och, trots att jag inte är kristen, så ber jag för er. För att Alfons ska få det bättre nu. Jag har också bett till en kompis som gick bort i en bilolycka för ett par månader sen att möta Alfons och vara med honom vart än de är.

Ni är mina förebilder och Alfons är min absoluta superhjälte.
Jag tänker på er.
Massa kärlek.
/Linn

Ja, vad skriver man egentligen..?
Jag känner inte er och jag kände inte Alfons bortsett från vad jag läst här i ungefär ett års tid. Men jag gråter iallafall. Varje dag gråter jag för er och, trots att jag inte är kristen, så ber jag för er. För att Alfons ska få det bättre nu. Jag har också bett till en kompis som gick bort i en bilolycka för ett par månader sen att möta Alfons och vara med honom vart än de är.

Ni är mina förebilder och Alfons är min absoluta superhjälte.
Jag tänker på er.
Massa kärlek.
/Linn

Jag kan inte sluta förundras över hur varckert, varmt och personligt ni skriver inlägg efter inlägg om detta som är så svårt. Det har berört mig till det innersta.
Jag brukar inte vara den som gråter när jag läser något eller ser saker på TV. Men här...oooooo....det bränner i ögonen och tårarna kommer. Jag tänker ofta på er sedan jag började läsa Alfons blogg.

Jag gråter!
Kramar/Hanna

Tankar till er.
Det är väl det livet är till för, att älskas och att levas, och om det nu finns några rätt och fel sätt så är jag säker på att ni kommer att göra det rätt och i era och många andras hjärtan kommer även Alfons att finnas.

Vi är många som kommer att leta rätt på Alfons en dag, många som kommer att bära med oss allt som Alfons och ni har gett av er. Det känns på något märkligt sätt tryggt att veta att Alfons har "koll på läget" där vi alla möts en dag. Det är samtidigt så skönt att läsa att ni har så mycket livsglädje kvar i er fina familj. Så underbart!!!Ni har mycket i livet som ni nu ska se och uppleva och har alltid, alltid Alfons med i vad ni en gör.
En Varm Kram, en Stor Varm Kram till er alla/Elisabet

Varmaste, varmaste till er, och stora mjuka kramar. Det kommer bli så fint så fint och vi kommer alla att vara med i våra tankar.

Vilken fin dikt du har skrivit. Vi tänker på er nu i denna svåra tid. En stor kram till er alla,Connie med familj.

All värme och all styrka till Er!

Vilken fin dikt! Jag blir lika berörd som vanligt av det ni skriver. Tårarna rinner längs kinderna.
Hoppas det går bra i morgon.
Tänker på er!
Kram!!!

Tänker på er...

Vad vackert Du skriver,
Alfons och hans kärleksfulla familj har berört mej djupt..

Tänker på Er Alla..

När ingen av alla oss bloggläsare orkar sätta ord på denna orättvisa så gör ni det själva -på det mest rena och vackraste sätt... Trots att ni kanske inte har något annat val så väljer ni livet, här och nu... Ni är också fantastiska, glöm aldrig det!!

Tänker på er mest hela tiden. Vad fint du skriver, Catarina, så rörande och berörande, som alltid. Kramar från Carina o Rasmus

Hej på er!
Ni känner inte mig och inte jag heller er. Men vi har en gemensam bekant, Sofia. Jag träffade henne idag och hon berättade så känslosamt om Alfons och er fina familj. Ville bara tala om att Alfons verkligen berört mig och att ni kan skatta er lyckliga med så fina minnen av honom. Kan inte ens föreställa mig vilken sorg ni går igenom men hoppas att denna lilla hälsning kan glädja er något.
Var rädda om er
Kramar från Anna

Vad starka ni är. Ni känns så otroligt stabila och trygga trots att världen just rasat samman. Jag är så tacksam över att få ta del av er värld. Kan tänka mig att morgondagen på förskolan kommer att bli riktigt svår. Jag lider med er. Det är ingen lätt situation. Men ni är fantastiska glöm inte bort det. Kan bara hålla med Karin som skrivit här ovan. Tänker på er och önskar att det fanns något som kunde göra saknaden och situationen annorlunda.

Systeryster. Å, älskade du, jag saknar också din pojk och hans blå ögon. Och vad jag önskar att jag kunde lindra smärtan. Aldrig har barnen varit så varma som nu.

Men i Almas och Veras stora blå ser jag också Alfons. Tack och lov.

Puss!

otroligt vackra ord i dikten..
Jag önskar så det fanns något man kunde göra för att linda det som är inom er, men det vet jag att det inte finns. Har precis mist en familjemedlem jag ocksåm, dock så valde han att avsluta sitt liv själv, och då är det maånga "varför" och "tänk om" i huvudet, men man blir stark, det lovar jag er. trots tomheten som alltid kommer finnas så sjunger han en melodi för mig och vakar över mig.
Ta vara på er!

Det är så jobbigt att läsa att lilla Alfi inte finns med er (oss) längre. Det är så jobbigt att fata att tiden som ni kämpade hjälpte inte och han dog i slutet. Jag tittade några gånger på alla bilder som ni har på er sida, så fina bilder med Alfons och hans systrar som måste leva vidare utan sin storebror. Jag gråter varje gång när jag tittar på lilla Alfons hur fin han är och hur kämpade han hela tiden mot cancern som tog hans liv i slutet. Det är så orättvist!!!
Ni är en underbar familj och lilla Alfons var (är) stolt att hade alla er i sitt liv som slutade så tidigt. Ta hand om varandra.
Jag tänker på er hela tiden och skickar många styrkekramar till er.

Lilla Alfons du ska leva i våra tankar för alltid!!!!

När Dina steg har tystnat
finns ändå ekot kvar.
När Dina ögon slocknat
vi alla minnen har.
Vi spar dem i vårt hjärta
tar fram dem då och då.
Så kommer Du för alltid
att vara här ändå.

catarina,
när jag orkar komma på vad man kan skriva, när man skriver, så ska jag göra det... för jag vill. men det lovade jag för länge sedan. men det betyder ju inte att du inte är i mina tankar. det är ni, för oss båda, ofta....

kramar madeléne o maria

Tack vare er blogg har jag fått ta del av Alfons och hans familj. Visst är det konstigt hur mycket man kan känna för människor man aldrig träffat och aldrig kommer träffa? Önskar det fanns något jag kunde säga eller göra som lindrar er smärta. / En medmänniska

Kära älskade vänner, mina tankar är hos er hela min vakna tid och ljus har jag alltid tänt när jag är hemma. Det går säkert jätte bra i morgon på förskolan.
Många biljoner varma sköna kramar till hela familjen
Elisabet i Boalt

Väldigt fint skrivet, beklagar sorgen.

Vilken fin dikt du har skrivit!!

God morgon mina vänner. Som alltid, varmaste, varmaste och mycket starka tankar i dag. Ni finns där för det mesta faktiskt.Pussa på Alma-Lee och Vera och kramar, kramar.

Många kramar!

Vi är säkert alla lite smånervösa inför kvällen på dagis. Det är så mycket man vill säga men så svårt att finna ord, säkert för alla. Och förmodligen blir det likadant ikväll. Men ibland är det inte orden som betyder allt utan att man finns till, ger en kram och en tanke. Och det har ni alltid!
Tårarna kommer förmodligen att flöda på oss alla ikväll eftersom alla är så känslosamma. Det kommer alldeles säkert bli en väldigt speciell, fin minnesstund!
Kramar Annelie m familj

Så fint Skrivet, så mycket Kärlek.
Sänder Er mina innerliga Tankar o Kramar o så förstås ett fång med Blommor.
Babsan

Du skriver så himla fint Catarina!
Ja, det suger verkligen att till och med en begraving ska vara en klassfråga, men det mesta sitter, som min syster skrev i känslorna.

En massa kramar och tankar till er!

Vill att Ni ska veta att jag tänker på Er, trots att vi inte har träffats
Kram
Susanne

Mina tårar rinner nerför mina kinder när jag läser att Alfons flyttat vidare. Det är en jättefin dikt!

Jag känner inte er alls, men jag har läst hela er blogg och jag tycker ni är den starkaste familjen som finns! Jag vet att Alfons har det mycket bättre där uppe. Även om det gör ont i hjärtat och själen så kan man ändå se honom sitta där uppe med världens leende och han har inte ont någonstans. Han är lycklig, han är fri. Det värmer inombords.

Ni har varit helt underbara och starka. Jag önskar er allt gott och tänk på att Alfons mår bra nu,
han är lycklig*

Många varma kramar Micaela!

Vilken fin dikt... Du kan verkligen skriva.
Vilken stor stor sorg Ni har. Att sakna sitt älskade barn, är nog det värsta /ondaste man kan vara med om.
Gå på kyrkogården och välja ut en plats där man skall begrava sitt älskade barn.... Orättvist.

Men Alfons kommer alltid att vara med Er, vad ni är gör och befinner er. Som eran egen lilla skyddsängel.
Många tröstande kramar till Er i eran stora sorg.


P.S Jag vill skicka ett Minnesblad ifrån Barncancerfonden. Vilken adress skickar man det till ??

Vår adress är: Familjen Löv
Sätarödsvägen 1
290 10 Tollarp

Jag känner inte er, inte Alfons heller, men genom att bara läsa om erat livsöde så kan jag säga att trots den korta tid han fick på jorden så fick han spendera den med underbara människor. Vilka föräldrar, människor, förebilder ni är! Och Alfons, vilken kämpe! Det känns som en lycklig cirkel, ni är lyckliga som fick ha Alfons och Alfons är lycklig som fick ha er. Din dikt Catarina var något av det vackraste jag läst.

Ni finns alla Lövar i mitt och kusinernas hjärta. Vi tänker på er dagligen. Stor styrkekram till er.
Birgitta, Josefin, Kalle och Maja

Mina tårar rinner ner för kinderna när jag läser den otroligt fina dikten och resten av berättelserna.Ni är så starka och kärleksfulla.
Många varma kramar Ewa

Tårarna trillar nerför kinderna när jag läser dessa vackra ord om en underbar liten kämpe.......
Ni finns i mina tankar, ofta......

Kramar Petra

Så otroligt vackert, precis som alltid. Ni är så duktiga att sätta ord på vad ni känner. Och precis som alltid rinner tårarna när jag läser. Ni är så fina.
Vi tänker på er hela tiden.

Många, många kramar.

ni är helt otroliga på att skriva
snälla skriv en bok både ni och alla andra kommer att ha en enorm nytta av det
TACK FÖR ORDEN
jätte KRAM från ingrid
allt kommer säkert att att bli jättefint

Tänker på er och speciellt på Alma Lee och lilla Vera. Ge dom en massa kramar. Jag sänder kärlek på avstånd, men tänker på er oupphörligen. Kan man känna så här mycket kärlek för en familj man bara läst om på internet? Jag gör det...

Mitt älskade underbara barn

Det tändes en ny stjärna den dagen då du föddes,
en ny bland miljontals stjärnor små
den dagen föddes ett underverk som var fantastisk som få

så liten och ljuv, fulländad och vacker du var
minnet av din doft, dina små fötter och händer är det enda jag har kvar

Du lämnade oss helt förtvivlade av saknad och sorg
och nu vårdar jag dig i mitt hjärtas trygga borg

Mitt älskade lilla underbara barn jag önskar så att du kunde komma tillbaka
jag skulle varje sekund, minut och timme i ditt liv övervaka

inget skulle någonsin mer kunna hända dig
och jag skulle för alltid ha dig kvar hos mig

Den önskan går ej att uppfylla, det vet jag
men här sitter jag med samma tanke dag för dag

När jag blickar upp mot himlen finns en stjärna som lyser starkt mot mig
den stjärnan mitt älskade underbara barn, den tändes bara för dig

Jag vill kunna lukta på ditt hår, känna din kind mot min
jag vill höra dina andetag och höra rösten din

Mitt lilla underverk, hur ska jag någonsin kunna ta farväl av dig
när hela mitt hjärta är fyllt med kärlek från mig

Jag är stolt över att vara din mamma
och jag vet kära du att du känner det samma

Jag älskar dig lilla underbara barn, jag älskar dig överallt annat
som jag önskat att du kunnat för evigt hos mig ha stannat

Jag är så glad att jag fått möta dig, det är en ära
och när du sitter på din stjärna, kommer du ändå att vara oss nära

Mitt älskade underbara barn, jag älskar dig för evigt!

Ja, är det något man har lärt sig av Alfons och hela familjen Löv så är det ju att livet är dyrbart - fullt av lika delar skratt och tårar, höga toppar och djupa mörkerdalar. Men det ska ju levas så länge man har det. Precis som Alfons gjorde och som resten av hans familj nu måste göra. Vi är nog många bloggvänner som önskar att vi kunde ta en del av er sorg som en ryggsäck för att göra vägen enklare att vandra för er framöver. All kärlek till er alla fyra!

Hoppas att minnesstunden på dagis blev bra, jag är säker på att Alfons blickar ned från sitt piratskepp och tittar på alla kompisarna som sitter samlade.
Fruktansvärt att begravningar ska vara en klassfråga, det tycker jag verkligen, men någon skrev så klokt att det sitter inte i det.
Många varma kramar till er!

Så vackert du skrev! Skönt att det gick bra i Lund och hoppas att minnesstunden på dagis blev fin. Tankarna är hos er.
Kramar från Katalin

Ingen mamma och pappa ska behöva planera sitt barn begravning. Så orättvist!
Det gör så ont i hjärtat när jag läser era vackra ord. Vill bara skänka min varmaste tanke på er i denna svåra stund!
Massa kramar

Hoppas att det gick bra på dagis idag, det verkar vara så fina människor som finns där.
Många kramar!

Vill bara beklaga er stora sorg. Många kramar.

Så fina ord ! Som någon annan skrev, orkar ni så skriv en bok ! Ni är fantastiska på att uttrycka er. Och så viktigt att ni tar varje steg. Födslar och dödslar är långt ifrån vår civiliserade vardag, dödslar av små barn borde vara bannlyst - men det händer ändå och då är det extra viktigt och fint att ni orkar ha minnesstund på Alfons dagis med hans kamrater och deras föräldrar. Det kommer att vara känslosamt men om det någon gång i livet får flöda så är det väl ändå när ett barn har dött ?

Många varma tankar och kramar från cyberrymden.

Jag beundrar din styrka och ditt mod Catarina, du är en förebild för alla oss mammor som fått äran att följa ert underbara underbarn här på bloggen.
Vill också tacka dig för att du orkar fortsätta skriva. Vi är många här som bryr oss om er fast vi inte träffats. Jag lider med er men det värmer lite i hjärtat när man hör att ni ändå har det ganska okej i ert elende.
Många styrkekramar från familjen Gustafson i Asmundtorp

Jag lider av "Alfons-abstinens". Ni kom till oss sensommaren 2005, Alfons,Alma, Catarina och Christian. Ni hade nyligen fått besked om Alfons sjukdom och alla hoppades vi att Alfons skulle överleva den. Nu blev det inte så, och nu har vi alla minnen av Alfons istället. Som när Alfons tar nappen ur munnen och säger "Säg det du Cristian!", eller när han tycker något är orättvist och skriker "Fegisar".
På vilan kom han gärna smygande med sin hand och ville man skulle hålla den i sin.
Och den härliga lite "tröga" känslan när man fick klappa hans kind, efter insmörjningen av hans salvor.
Fnittret när man någon gång fick busa med honom.
Allt detta har jag gömt i mitt hjärta för att plocka fram det då och då.

Tack för att jag fick lära känna Alfons

Hej igen. Med dina ord berör du mig in i det innersta Catarina. Att du med ord kan beskriva det ni går igenom, är inte bara starkt utan modigt och generöst.

Ni är fantastiska, inte en sekund har jag tvivlat på er kraft. Jag älskar er, alla fem, mina solrosor. Klart att ni ska leva ett fint och rikt liv, också utan alfons hoppande i sofforna. Han kommer för alltid att finnas hos er, hos oss, och varje kväll när vi sluter våra ögon hör vi hans röst, ser vi hans leende i hopen av barnaögon. Alfons skratt ekar i mitt huvud, och det betyder så mycket att det inte är smärtorna och gnyendena som finns kvar. Bara Alfi, den som han var och är. Puss, kära ni.

En strof ur en sång av Nordman:


"För idag när båten glider ut
då är jag fri igen
det är bara vintern som är slut
nu lever sommaren"


Kramar

Har läst hela er tragiska historia efter Alfons död. Ryser i hela kroppen, gråten är så nära. Hittade hit genom Gustavs hemsida som jag besöker ibland. Vi känner inte varandra men jag tror inte att det spelar någon roll. Empatin finns där iallfall, som broar som förenar. Önskar er all lycka i ert fortsatta liv!

Sorg är kärlek som blivit hemlös.

Kram från Birthe

Vackra ord, minnen och tankar, ni delar med er av otroligt mycket, och det är kloka ord du skriver Catarina!
Vi tänker på er.
Kram

Kära svägerska du är fantastisk...

Varje gång jag blundar ser jag honom framför mig. En underbar bild, han får mig att le samtidigt som mitt hjärta brister.
Men jag är så glad att det finns bilder och minnen att plocka fram, han är så fin, så fin.

Önskar jag kunde hjälpa er på något sätt med allt ni går igenom.

Kramar

Jag beundrar er styrka och ert mod.

Imorgon ska jag läsa Alfons annons och be dem jag känner att läsa den samt tänka på er, Alfons och sina egna nära och kära.

Alfons kommer jag nog alltid på något underligt vis bära med mig. Otroligt vad en människa man inte känner och aldrig har träffat kan påverka och inspirera....

Det hugger i hjärtat och tårarna börjar rinna. Det är så oerhört hemsk alltihop. Jag har följt eran blogg ett tag nu och hela tiden hoppats att Alfons skulle få bli frisk och kunna leva som alla andra barn. Ni är så oerhört starka, jag hoppas att ni orkar kämpa vidare med era liv. Många tankar och Kramar till er

Tårarna rullar ner på min skind. Jätte vacker dikt.
Alfon, goa kille......

Fast vi inte känner varandra så tänker jag ofta på er. Vill ge er all lycka till i framtiden.
Många kramar till er.

Du skriver så fint och gripande, får en verkligen att tänka till... Hur skört allting är och hur snabbt allt kan förändras. Det har ni verkligen fått erfara - med stor smärta...

En stor famn med varma kramar,
/Sussi

jag kan inget annat än att säga hur ledsen jag är över vad som hänt och jag tror alfons kommer tycka om sin begravningsplats, var starka.....
mvh var och fortfarande är alfons största beundrare

ni är världens bästa. Du ska vara glad att du har en dunder familj Alfons. Du och din familj har berört mig! kram

De verkligen svider inom mig när jag läser det som hänt er.. Jag beklagar verkligen! Det måste kännas tungt att förlora ens barn =( usch..

ni har varit jättefina föräldrar

Vad fint ni har skrivit om Alfons. Hoppas att minnesstunden gick bra. Barn brukar ju ta allt så mycket bättre än vi vuxna. Även om dom ibland kan va lite för ärliga. En av mina släktingar dog för två veckor sen å vi hade begravning i tisdags. Men han va 89 år å inte en liten pojk. Min son va med å han tyckte att det va fint med alla blommor å musiken vi valt. Hoppas att ni har det så bra ni kan. Kramar Jessica

Vilka vackra ord du skriver!!
Tankar som är så fina och ärliga.
Jag tror nog minnesstunden blir (blev) fin. Barn är ju så naturliga i sitt sätt att se på döden.
Min äldste son som nu snart fyller 13, var 7 år när farfar och morfar gick bort med bara några dagars mellanrum.
Han var med och tog farväl av båda efter de dött och klappade dem lite på kinden.
Sen la vi ner massor av "farfar saker" i farfars kista.
Kort på barnbarnen, ett korsordshäfte med penna, 100 roliga historier bok, kortlek till bridgen, läkerol ask i innerfickan som han alltid hade, fiskedrag, rev och pimpelspö, favorit notbladen så han kan fortsätta spela dragspel i himmelen osv.
Efteråt sa Tobias...."Nu blir himmelen precis som hemma för farfar!!"
Och så blev det nog:-)

Tänker på er!
Kramar Susanne i Östersund

Alfons är i Nangiala nu, han och morfar har styrt sitt sjörövarskepp över ett stormigt hav, men nu ligger hon förankrat i bleke vid en kaj med
en svart träbrygga. Svarta Klara heter skeppet, Alfons och morfars skepp. Morfar springer och hoppar lätt och Alfons är fri från sin sjukdom. Det märks ingen skillnad i ålder, dom är som två pojkar båda två. Dom pratar och skrattar. Det råder ingen tevkan om att dom tycker mycket mycket om varandra. Vi ska ha det bra här säger morfar och tillägger: ända tills mamma och pappa och dina systrar kommer för då ska vi ha det ännu bättre eller hur Alfons. Alfons nickar, man kan se att han längtar men tillsammans med morfar, och Svarta Klara kommer dom att få uppleva så mycket roligt och spännande men ofarligt att tiden bara rusar fram till den dag då de kommer utifrån havet för att lägga till.
Så en dag då de varit ute i sjöröveriuppdrag ser de på långt håll två äldre människor på bryggan och ett skepp liggande förankrat där dom brukar lägga Svarta Klara. De vinkar och dom på bryggan vinkar och när de kommer närmare så ser de att det är mamma och pappa. Hela besättningen fyller hela skeppet med rosor, röda rosor instuckna i varenda träspricka. Så man ser knappt något svart. Det blir Röda Klara i stället och alla dansar och har roligt. Mamma och pappa kan inte lämna Alfons för en sekund för det var ju så länge sedan men som Alfons säger, här finns ingen död, hör finns inga sjukdomar, så här får vi leva så länge vill tillsammans och skulle vi tröttna så kan man byta värld genom att knacka tre gånger på porten där, för då kommer man till Nangilima, och det säjs att den världen ska vara ännu vackrare och ännu skönare än den här, fast jag har ju svårt att tro det, avslutar Alfons och samtidigt skriker han: Jag älskar Er och vad jag har längtat!
Er Alfons hade det fantastiskt bra med Er men han har det också bra nu med morfar, Svarta Klara och Nangiala
Roland Fors hälsar till Er alla och önskar att man kunde resa till Nangiala och hälsa på dem man saknar. Men vi får lära oss tålamod och att vänta.

Alfons!
Vilken fantastisk familj du fick tillhöra, om än alldeles för kort tid. Din mamma är världsbäst på att sätta ord på alla känslor, hon har skrivit så mycket vackert om dig. Din pappa också, förstås. Han lärde säkert dig en massa bra saker. Saker som du kanske har nytta av nu när du seglar på de stora haven. Jag är säker på att din familj kommer att fortsätta leva det här livet på ett bra sätt. Även om de fattas dig Alfons, så tror jag att de vet att du finns där lite överallt och vaktar och spanar på dem. De har lärt både sig själva och alla oss andra att ingenting är självklart, att livet inte alltid är rättvist. Alfons, den tappraste piraten jag vet, ta nu hand om ditt stora skepp och vaka över din mamma, pappa, Alma och Vera. De kommer att känna att du finns där och det kommer att kännas tryggt för dem.

Ni finns i mina tankar.
Kram från Lotta på Riksens....

Roland! Vilken berättelse du har skrivit. Den vill jag tro på så då gör jag det. Den va sorlig men samtidigt otroligt fin..

Varmaste, varmaste både tankar och kramar.

IMAGINE.... tänk om, alla världens barn fått uppleva all den kärlek som Alfons fick av er.. IMAGINE......
Christian och Catarina ni båda har varit fantastiska, så mycket kärlek ni gett Alfons medan han levde. Många levande barn kommer aldrig någonsin att få uppleva det. Ni har verkligen gett Alfons det allra bästa, allra bästa - er kärlek.
Lille, käre Alfons som vi saknar dig.
Farmor och farfar

Jag tänkar så mycket på er i denna tiden. På stillheten och den oändliga tomheten som ändå på något sätt måste vara en förlossning? Men i bildet med glassbilen och likbilen sida vid sida finns jo hoppet för morgonodagen. Om livet som kommar och om Alfons, som altid kommar finnas kvar hos er - som präcis den fina fantasifulla pojke som han altid har varit. Så orättvist, så djupt ett sår - men redan nu anar ni att livet ändå måste levas. Sköt om er alla: ni behövar det.

Hoppas att det gick bra på dagis idag. Jag beundrar att ni trots det ofantligt svåra ni går igenom kan ha en sådan positiv inställning till livet. Som mamma till ett barn med komplicerat hjärtfel bär jag med sig rädslan för att förlora honom och funderar ibland på hur man själv skulle orka då. Andra föräldrar som jag mött som förlorat sina barn ger tröst i att livet trots sorgen kan gå vidare och att lyckan kan komma igen. Hoppas att er inställning kan bära er och hjälpa er över den första svåraste tiden utan er fine pirat.
Jag läste en bok som beskrev att man lever i grupper men i olika roller genom olika liv och det hoppas jag är sant för då förlorar vi inte våra barn för alltid utan vi ses igen i nästa liv.
Jättebra att ni tar upp det här med försäkringar. Hoppas att de som ev inte har försäkring till sina barn ser till att skaffa det. Vi får aldrig någon vanlig barnförsäkring för vår sjuke son trots att även han kan drabbas av andra sjukdomar.
Även jag måste instämma i att om ni en dag orkar och vill så dela med er av allt vackert ni skriver i en bok!
Vilken tur era barn har som fått så fina föräldrar! Alfons valde att komma just till er!

Jag blir så himla rörd av vad ni skriver om lilla Alfons. Så starkt berättat, tårarna bara rinner. Det är så orättvist att barn ska få lida som Alfons gjorde! Vilken tur att han hade en så underbar och stark familj som fick honom att kämpa så länge. Ta hand om er och kämpa vidare!

Jag vet inte vad jag ska säga... Vila i frid Alfons.

Vad fin Alfons dödsannons var..Ni skriver så vackert..

Alfons kommer att begravas på min sambos födelsedag..det blir en dag blandad med sorg och glädje..sorg över att Alfons förlorade sin kamp mot cancern..glädje över att min sambo just nu har övertaget över sin cancer..

Hoppas allt gick bra på på minnesstunden igår..

Varma Kramar Louise

Vilken jättefin dödsannons i tidningen. Tänker på er flera gånger om dagen, tänker på all den kärlek som ni har gett till Alfons och ger till era tjejer. Att läsa Alfons hemsida har blivit en viktig del av dagen, tack Katarina och Christian för att ni orkar fortsätta med det.

Det första jag gjorde imorse när jag vaknade var att springa ut och hämta Sydsvenskan. Döds-annonsen var jättefin, hur dem nu kan vara det. Jag och mina vänner tänker på er flera gånger om dagen. Nu gäller det att inte sörja att Alfi är borta, utan minnas med glädje det ni fick uppleva med honom. Ni är så starka, och jag är så imponerad av er. Kram!

Har precis läst Alfons dödsannons och som vanligt går mina tankar till Er
Hoppas att minnesstunden på förskolan gick bra, barn är så naturliga
Kram
Susanne

Katarina och cristian.
Alfons har lämnat djupa spår i oss alla, även i oss som har stått en bit utanför och bara iaktagit er kamp. När jag berättade för min son,att Alfons kamp är över.(Han gick på samma förskola som Alfons fram till i vintras.) Sa han.. Men mamma han hade ju bara inget hår, sen sa han stackars Alma och Ebba. Det var som att han först menade att trots Alfons sjukdom var han just först och främst Alfons,sen att han kände att Alfons får det bra nu utan sina smärtor.De som får stanna kvar på denna sida är de som minns och sörjer...
Vill bara tala om att vi tänker på er....
Kramiz//

En jättefin annons i tidningen idag. Vi tänker på er!
Många kramar

Jag brukar klippa ut och spara födelseannonser när mina vänner har fått barn. Det känns trevligt och fint. Men det känns inte som meningen att jag redan ska börja klippa ut dödsannonser när mina vänner har förlorat sitt barn. Spara dödsannonser är något som min mormor gjorde när hon var gammal. Det känns onaturligt att göra. Och på samma sätt känns det fel och dumt att skriva in "begravning" i almanackan.
Det är svårt att veta vad man ska säga och känna.
stora kramar till er

Varmaste,varmaste mjuka kramar och vackra tankar. Fick den fina annonsen på min mobil i natt. Puss och kram till er alla.

Underbara ni.....
Så fint ni skriver och så fint ni gör.
Hoppas att minnestunden för Alfons gick bra med massor av kramar, kärlek, kraft och säkert en hel del tårar...

NI är verkligen starka....och återigen tack för att visom inte träffat er ändå får vara med i era liv.
Tack igen...
Maria

Så vackert skrivet! Jag tänker ofta på er! Hoppas det blir en fin och bra minnesstund för Alfons.

Många styrkekramar i er stora sorg.

Har precis hittat hit och har last bloggen som framkallat bade tarar och leenden. Tack for att ni har delat med er. Ni ar allihop i mina tankar.

Jag har precis läst er annons för Alfons. En jättefin annons för en jättefin liten pirat.
Hoppas att minnesstunden blev fin.
Kram

Hej, så otroligt rörande och fint skrivet av er. Jag kommer bära med mig detta jämt. Hopp om ljus, kärlek, värme till er och till er ängel.

Catarina, vad skönt att få hålla om dig i verkligheten en liten sekund. Och så fin lilla Vera är. Vänta bara tills hon och Alma hoppar runt i Alfons fotspår i sofforna, då blir det full rulle. Kramar och kärlek. Vi ses.

Håller med de som skrivit innan. En jättefin annons. Tänker så mycket på er. Kramar Sara och Anton

Vilken fin annons, jag såg den i SDS idag. Beklagar djupt er sorg och smärta. Många varma hälsningar och tankar!

Nu har första veckan utan Alfons försvunnit. En vecka som säkert har varit fylld med en massa måsten men även endel tid att göra saker tilsammans med Alma-Lee och Vera. Var inne hos Karin och Lisa idag och läste den fina dödsannonsen fick den med mig hem eftersom vi inte har sydsvenskan. Jag håller med dig Catharina att det är för jäkligt att även en begravning ska bli en klassfråga. Klokt av dig att påminna de som ännu inte har försäkrat sina nära och kära om hur viktigt det är för man vet aldrig när man behöver den hjälpen. Vi hörs snart igen.

POK

Nu har första veckan utan Alfons försvunnit. En vecka som säkert har varit fylld med en massa måsten men även endel tid att göra saker tilsammans med Alma-Lee och Vera. Var inne hos Karin och Lisa idag och läste den fina dödsannonsen fick den med mig hem eftersom vi inte har sydsvenskan. Jag håller med dig Catarina att det är för jäkligt att även en begravning ska bli en klassfråga. Klokt av dig att påminna de som ännu inte har försäkrat sina nära och kära om hur viktigt det är för man vet aldrig när man behöver den hjälpen. Vi hörs snart igen.

POK

Underbara starka och kämpande liten Alfons ! Skönt att strävan och smärtorna är över, du kommer alltid finnas hos dina nära och du hos dem. Underbarn ! Många kramar Hanna i Varberg.

Så otroligt starkt av dig Catarina att kunna finna ord och skriva så fint om Alfons. Du och Christian +
Alfons syskon är enormt starka. Förmodligen beror det på att Ni om Någon vet vad kärlek är och därför är ni trygga i varandra. Det behövs nu!
Alfons har inte lämnat mig många timmar under veckan som gått, fast jag inte känner er personligen. Jag tänker på er, Allting blir så otroligt smått när man mister någon som står en nära.
Jag är vän till Kyle's pappa, så jag har fått en liten liten inblick i hur cancern kan skapa oro, ängslan osv i en familj. Stöjder barncancerfonden av hela mitt hjärta, trots att båda mina föräldrar dog i denna grymma sjukdom.Tycker att barn är vår framtid och fonden måste få hjälpa barn till ett "vanligt" liv.
Tack för att ni skrev ner er adress. Den kommer jag att använda till fonden.
Snälla, fortsätt skriva på bloggen om ni kan. Jag vill gärna följa familjen ytterligare ett tag. Jag tror att det är bra bearbetning. Det är absolut inget krav!
Visst är begravning en klassfråga, men försök strunta i det där. Det är era känslor som räknas och era minnen av Alfons.
Ha det så bra ni kan!

Jag tänker så ofta på er under dagarna och undrar hur ni har det... Liksom jag tänkte ofta ofta på Alfons och hoppade att han inte skulle ha alltför ont och svårt. Nu har han säkert inte ont längre medans er smärta är desto större. Hoppas att det gick bra (om man nu kan säga så) på förskolan igår. Tycker precis som ni gör om att till och med begravningar ska bli en fråga on klass. Ni ordnar säkert allt så fint så fint för er lille kille. Och så kloka ord du skriver i dikten Catarina, om att bestämma sig för att fortsätta leva och älska livet, trots dess stora orättvisa och grymhet ibland. För Alfons, för Alma-Lees och Veras, och för er egen skull. Det är stora, hoppfulla, ord från en verklighet som är den värsta en förälder kan leva i. Ni kommer säkert att orka komma tillbaka ut i livet en gång, hela och med Alfons i hjärtat. Kramar varandra och känn att vi är många här ute i cybervärlden, kända som okända, som sträcker ut våra armar kring er. Många många tankar och varma kramar genom kvällen och natten, mia.

Fina ord till en fin liten kille som tyvärr fick alltför kort tid på jorden. Men ibland är det precis så orättvis världen är. Fortsätt att minnas, gråta, sakna och älska denna fantastiska lilla krabat, men glöm inte bort att ha roligt ibland. Ta paus från sorgen, man får det!

Begravningskostnader är ocker-priser, men de går att få ner. Min syster dog när jag var 4 och mina föräldrar valde då att ordna begrevningen själva. Mest för att det var bra bearbetning för dem. De ville helt enkelt göra det själva och de orkade att ta tag i det för att sedan orka gå vidare. Sånt är ju individuellt och det fungerar inte för alla. Gör det som känns rätt och strunta i vad alla andra tycker, det är trots allt er son som ska begravas.

Beklagar verkligen sorgen, vet själv hur stor saknaden blir. Ett tomrum som aldrig fylls, men man gör det man måste: går vidare. Man glömmer aldrig, men livet fortsätter trots allt. Det tar tid att bygga upp den värld som rasat, men det går. Man får skratta och vara glad och man får också gråta i floder och vara ledsen. Keep up the good work! Det kommer att bli bra! Inte som förrut, det blir det aldrig, men det kommer att bli bra på ett nytt sätt, annorlunda sätt.

Tänker på er varje dag.Hörde att minnesstunden på dagis igår var fin.vi kunde tyvärr inte vara med pga halsfluss här hemma så istället ordnade vi en liten egen minnestund för alfons,nathalie ville ha det så, vi tände ljus och pratade om alfons och om hur han har det nu.Nathalie frågar och undrar mycket och tyvärr så finns det inte alltid svar att ge henne.Ni alla fem finns i våra tankar och i våra hjärtan.Jag säger som många andra har gjort vilken underbar familj alfons har och vilken kämpe till son ni har
kramar i massor till er alla!!!

Varmaste, varmaste till natten som vanligt. Tankarna är hos er. Puss och kram till er alla.

Hej Kära Vänner!! Hoppas minnesstunden gick bra i går. Vilken fin annons i tidningen, det tog lång tid innan jag kunde läsa, tårarna bara rinner när jag skall läsa om er, ni skriver så fint.
Tänker på er
Kramar i massor från Elisabet i Boalt

Har inte haft möjlighet att läsa annonsen idag men ska skaffa tidningen imorgon och se, alla har skrivit så positivt om den.
Själv har jag tänkt på er alla i familjen Löv särskilt mycket den här veckan, både på Alfons och er andra som får stanna kvar och minnas. Jag har inga ord för den sorg som jag känner, trots att jag bara är en bifigur i ert liv och endast träffat Alfons ett fåtal gånger. Men er fantastiska styrka och värme för varandra har berört mig djupt, min empati för er är ofantlig. Att behöva diskutera om döden och livet efter detta med sin lille son borde inte få vara möjligt/tillåtet - borde inte behöva göras för någon. Ni har beskrivit era känslor så otroligt skickligt, både kärlek, rädsla och sorg. Mina tårar rinner konstant när jag läser i Alfons blogg, även om de blandas med ett och annat sorgset leende vid alla era små berättelser om vad som sagts och gjorts ibland. Jag lider med er, det är så orättvist det här. Ni borde ha vunnit över cancern, så mycket som ni kämpade och särskilt Alfons. Kramar till natten, Eva.

Ni valde den absolut bästa dikt, visa som skrivits "Du är det finaste jag vet" som text i Er hälsning till Alfons på hans väg till gammelmorfar och sjöröveriet. Skriven av Björn Afzelius, som skulle fyllt 60 år för en dryg månad sedan och som tyvärr själv dog i cancer. Han är säkert också där på skeppet tillsammans med gammelmorfar och tar emot Alfons.
Mitt djupa deltagande i Ert livs svåraste tid
Roland

Kramar från mig och mina flickor

Ett Bamsefång blommor till Er innan jag sluter ögonen i sängen o tänker på ER. Sänder Tankar o Kramar som vanligt. Många tankar...
Babsan
Låg vaken inatt o såg då Tidningsbudet tände trappbelysningen, sen sprang han upp för trapporna o märkligt nog blir jag lika rädd varje gång, av dunsen då Sydis trillar in genom brevinkastet. Kl var 0315. I tystnaden o stillheten slog jag upp Alfons annons, så fin så fin.

Ibland räcker inte tankarna till. Hur man än försöker kommer inget svar. Man får nästan välja på att bli tokig eller låta bli att undra, Varför?
Att bestämma sig för att gå vidare, att verkligen ta tag i det. Att nyfiket se vad livet har att ge trots den stora saknaden över att ha mist sitt barn. Att kunna se med glädje på alla stunderna man fick, att ha med sitt barn i allt man gör. Jag tycker att ni har bestämt er för det enda riktiga. Alfons lever med er och ni lever vidare. Hoppas på många lyckliga stunder och glada skratt i era liv.
Kram/Elisabet
Jag glömmer aldrig Alfons!!

Nu, kära vänner, är den nya datorn installerad! (Vi har även hunnit leka med den inbyggda webkameran. ;)
Känns skönt att kunna kolla av sidan lite oftare och lämna meddelanden till er här.

Tänker på er så mycket. Tack för att jag fick vara hos er några dagar. Det kändes skönt att låta min egen kropp veta att han inte låg kvar och led, utan hade vandrat vidare fysiskt. Fast han finns ju kvar i huset, i er, i sina fina fina systrar och i alla minnen han lämnat kvar. Tack, för att jag fick lära känna er fantastiska son. Han var verkligen så fin och underbar. Alfons har lämnat många fina minnen och tankar efter sig, det är jag så tacksam för när jag sörjer alla de som aldrig kommer att läggas till.

Tack fina ni, Catarina och Christian!

Kramar Kajsa

Förgäves har jag sökt igenom poesin i min bokhylla i förhoppningen, att jag skulle finna något, som kunde sätta ord på den förtvivlan jag känner här i min ensamhet, när det som skett blir oöverstigligt och sant. Några ord, som kunde trösta och bli till mina i denna tunga tid...

Men jag hittar inga ord, varken egna eller andras...
Bara förtvivlan över det definitiva som plötsligt vältrat sig över oss med oanad styrka. Inte kan man förbereda sig på döden, trots att man talat om den och insett det oundvikliga, hundrafalt. Så var det när pappa dog och så är det nu; vissheten om att detta skulle man inte överleva. Och så gör man ändå det, förkrossad, slagen, men... vid liv. Och man undrar: hur kan detta vara möjligt...?

Så fin är dödsannonsen i dagens tidning, så varm gårdagens minnesstund på dagis, Ebbas dikt, men är det verkligt? Är detta något som händer oss, er, alla..? Catarina, älskade flicka, jag kan inte fatta att detta är något som drabbat er. Oss. Och jag famlar efter ord...

Jag ser här att ni får mycket mycket stöd.
Jag förlorade min mamma i cancer för drygt fyra månader sedan. Jag vet att inga ord någonsin hjälper. Samtidigt som det känns skönt att veta att man inte är ensam. Jag tror inte man kan jämföra någons sorg med någon annans, även om jag kan känna igen det som skrivs. Jag har också bloggat lite, om än inte lika flitigt som ni gjort, och finner det som någon slag av terapi för mig själv. Jag har skrivit om våran tid efter min mammas sista andetag. Det kan ibland vara skönt att få läsa om någon annans situation.

Med värme och tankar//Anna Alfheim

Som Alfons mormor säger, hur kan man sätta ord på detta? Förstår att ert liv är tungt och tomt just nu, men ändå kan man ana en spirande livsglädje bortom sorgen. Varma tankar och kramar till er alla!

/ Anniz

Varmaste, varmaste på lördag morgon. Solen skiner så det blir nog en liten utedag i dag. Många stora och varma kramar och tankar till er alla.

Jag vill bara skicka en extra kram till er alla och en extra till mormor. Jag förstår att du inte kan hitta några ord, det finns inga ord för det som drabbat er. Många, många tankar och kramar till er.

Jag läser mormors ord och vet hur det känns .När man inte får grepp om vad som händer, när allting blir så overkligt, hur ska man då någonsin bli sig själv igen. Att om och om igen stanna upp, se sig omkring och tänka på att en männsika inte finns mer. Hur kan någon bara försvinna? Man ser och hör den man älskar i sin vardag men man kan inte hålla om den. Efterhand som tiden går blir man otålig. Ett litet vykort, ett telefonsamtal, en liten hälsning om att allt är bra. Det är det som man väntar på. När det gått ett tag känns det som om bedövningen släpper. Allt gör så fruktansvärt ont! Man försöker hitta allt som kan trösta, allt som kan få en att stå på benen och hitta de små och stora glädjestunderna som finns. Men alltid, alltid saknar vi någon. Jag vet att det känns så fel! Hur kunde det bli så här? Vi har inget val hur förtvivlade vi än är, vi måste leva vidare, vi måste finnas till för dom som behöver oss. Kram/Elisabet

Sitter här o fösöker samla tankarna... I morse satt jag med tidningarna och skulle klippa ut Alfons dödsannons. Samtidigt klippte jag ut bilden på Joel och Ella som var i tidningen samma dag som Alfons lämnade oss. Så märkligt att klippa ut mina barns foto samtidigt som er sons dödsannons. Det är inte så det ska vara.
Ibland undrar jag om det är sant. Det kan inte vara sant! Det får inte hända, det som nu händer.
Förgävas försöker jag förklara om och om igen för Joel att Alfons inte finns hos oss mer. Han förstår inte. Gång på gång säger han att vi ska till Alma och Alfons och leka ikväll. Att Alma, Alfons och han ska bada och äta godis. På ett sätt är jag glad att han är så liten att han inte förstår och samtidigt är det en så stor sorg att han inte förstår. Att han inte kommer att minnas Alfons mer än via oss andra.

Vi ses ikväll! Kramar från oss.

Över Lund skiner solen, tänker på Er o hoppas solen når fram även till Sätaröd. Många många blommor till Er sänder jag med mina Kramar.
Babsan

Tänker så otroligt mycket på er!! Vad fint av dagis att anordna en minnesstund för Alfons. Blev säkert mycket fint. Skulle gärna vilja läsa Alfons dödsannons. Men jag hittar den inte i Sydsvenskan el Kristianstdsbladet på nätet. Skulle ni om ni orkar kunna lägga ut den på er blogg. Ni behöver inte om ni inte orkar, inget tvång.
Kram på er.

Helt förundrad över er beskrivning av detta helvete, vill inte svära, men vilket öde dessa barn har. Har följt er!!Ni är helt underbara genom ert sätt at skriva. Bor bara några mil söderut med liknande sjukdom för min flicka. Börjar inom en vecka en ny blogg. Charlote Håkansson. Hade önskat jag sluppit. Ni redN SAGT ALLT SOM KAN SÄGASD--SÅ FINT NI SKRIVIT. kRAM gUNVOR,MAMMA

Hejsan Familjen Löv! Ännu en dag har gått. Tänker på er och hoppas ni kan känna tröst i Alma och lilla Vera.Ni kommer säkert ropa på Alfi ibland,coh då förstår ni att Alfi är i närheten.
Många stärkande kramar från Elisabet i Boalt

Tänker på Er och ville bara lämna några Kramar

Kram Louise

(Åsa..Alfons fina annons finns på Fonus hemsida)

en kram från en medmänniska.

Hej igen!
Jag har skänkt pengar till barncancerfonden, men det är inte samma postgironummer i dödsannonsen??
Varma kramar Elisabet i Boalt

Nu har jag raderat flera gånger för att jag inte finner ord. Tänker på er.

Kramar

Varmaste, varmaste på kvällen.Och kramar och tankar.

Tack för den fina stunden på dagis i torsdags. Det var fint att ni ville dela en stund på kvällen med oss. Catarina, du var inte ensam om att vara nervös, man vill så gärna hitta något bra att säga och ibland är det så svårt. Alfons död är så svår att acceptera och det är så fel. Även om jag inte hittar några bra ord tänker jag på er alla.
kram!

De allra varmaste tankar till hela familjen, o till mormor m.m som skriver så fantastiskt..om detta det svåraste som en människa ska tvingas uppleva..!!
Jag har här i Varberg varit på 3 ställen..men tyvärr..ingen har Sydsvenskan!! Dåligt va?? Kanske skulle den finnas i Falkenberg..3 mil söderut..!!
Hade så gärna velat se den fina annonsen på Alfons..kanske kommer ni längre fram att ev lägga ut den..jag kan tänka hur fin den är!! (här får vi bara hålla tillgodo med Hallands Nyheter tydligen...dåligt, men så är det) De allra varmaste kramar till er alla Maggan

Ni familjen har kommit och berört mitt hjärta, alfons kommer inte bli glömd av er utan han kommer att bli älskad. cyberkramar!

Jag tänker på er. Det gör så ont att läsa det här, även om dikten var smärtsamt vacker. Kram på er.

Varmaste, varmaste! Gråkallt och ruggigt ute, blir nog ingen promenad i dag.
Tänker mycket på er och ler för mig själv när jag tittar på kylskåpet...där sitter dom "Ronny och Ragge" och jag blir så glad när jag ser dom. Kan nästan höra deras skratt. Kramar, dom allra största till er alla.

Vilken otroligt vacekr annons ni har skrivit till er Alfons. Men som förälder ska man egentligen inte behöva göra det. Men ni gjorde den väldigt fin. Kramar Jessica

Här kommer en söndagskram och tankar till er!

Trots att jag inte träffat någon av er i familjen Löv så finns ni ofta i min tankar. Ert sätt att skriva om det allra svåraste är så rakt att det tränger in i tankarnas innersta skrymslen. Där kommer jag ständigt att bära med mig berättelsen om er kamp och om er fina fina Alfons.
Kram!

Du skriver så vackert. Hoppas minnesstunden för Alfons på hans dagis gick bra.

Massa kramar från oss.

SöndagsKramar o en vacker Anemon med Ranunkler därtill + Rosor. Många Tankar till Er alla.
Babsan

SöndagsKramar o en vacker Anemon med Ranunkler därtill + Rosor. Många Tankar till Er alla.
Babsan

Hej kära familj! Vi har tänkt på er under veckan, och läst den fina annonsen. Vi kan tyvärr inte komma, men har skänkt en gåva till Barncancerfonden i Alfons namn, och vad jag förstår så ska ni få en bekräftelse på det. Hoppas förresten att våra blommor nådde fram. Ja, man får verkligen vara tacksam för det lilla, att man själv och ens familj är friska. Idag fick jag veta att en mamma i Fridas konståkningsklubb fått non-Hodgkins lymfom, tydligen cancer i lymfkörtlarna.. och nu i vinter fick de sitt tredje barn i familjen... ja, vad ska man säga - livet är inte rättvist.
Jag vill i alla fall önska er en fin begravning. Krama era flickor!

Kristina och Olof

Varmaste, varmaste till natten. Krama Alma-Lee och Vera och varandra från mig. Tankarna flyger söderut mest hela tiden. Och det känner ni hoppas jag. Kärlek.

Smyger förbi i natten och ger en stor kram, tänker så på er. Låter ett ljus stå tänt för Alfi, er familj och för vår Mattias.

En så sorglig men fantastiskt vacker dikt! Och jag upphör inte att förvånas över hur starka ni tycks vara, hur oerhört det är att den här bloggen finns, att ni har klarat av att sätta ord på allting såhär medan ni varit och är mitt uppe i det. Imponerande. Jag tänker att allt det här som ni har formulerat här, alla era ord och tankar borde bli en bok. Jag känner er inte, men tänker på er! Många kramar

Varmaste, varmaste. Sitter på jobbet efter en underbar morgonpromenad. Solen skiner och det är fågelkvitter. Krama varandra från mig. Tankar!

Godmorgon.
Jag instämmer... Det var en jättefin annons. Som tur är så såg jag att man kunde gå in på Fonus, jag fick ej fram det på Sydsvenskan.
Du är det finaste jag vet tillhör en av mina favoritlåtar. Det är en sån fin text.
Jag är så ledsen för Eran skull, inte se Alfons växa upp och skaffa barn. Orättvist.

Men han har ju jätteskoj tillsammans med Gunnar och alla andra änglabarn..

Massor av Styrkekramar till Familjen Löv.

Stora kramar från mig till er!

catarina och christian. mina ord har tagit slut, och de verkar inte komma tillbaka. livet är så overkligt just nu. en del av mig väntar fortfarande på det där samtalet som ska säga att alfons är frisk nu. en del av mig är kvar i malmö, när alla barn var friska och ingen hade ont, innan vi visste att cancermonstret fanns, all tid som har passerat är bara en dröm. och så är det den där delen som förstår allt för väl vad som händer och desperat försöker skydda sig från verkligheten.
hur mycket får man sörja någon annans barn? jag kan ju inte bestämma att jag inte ska göra det... jag borde ju vara stark och hjälpa till och finnas för er, i stället är det ni som är starka, modiga och beslutskraftiga. jag borde känna sorg för er skull, och det gör jag, men mest av allt sörjer jag för min egen skull; JAG saknar, JAG längtar.
allt som har varit, allt som skulle blivit. det borde inte vara så här, det är inte rättvist. vetskapen att vi inte kommer att få träffa alfons igen.. jag kan inte förstå det.
käraste vänner, jag längtar så efter er alla. men allra mest längtar jag tillbaka till spelkvällar i er stora lägenhet i malmö med alfred, alfons, hedda och alma sovande i samma rum, och fyra vuxna som med jämna mellanrum trippar in för att titta på underbarnen och snusa dem i nacken.
jag vet inget mer.

Tack för den fina minnesstunden på dagis i torsdags som vi fick vara med på! Dikter som lästes och sånger som sjöngs var så rörande.
Idag när jag kom till jobbet såg jag en löpsedel på Kristianstadsbladets fönster "treåring med tumör hemskickad av läkare". Jag gick in på deras hemsida och läste om det och fick då veta att denna familj blivit lika illa behandlad av läkare som ni från början blev. Jag fattar inte hur man bara kan ignorera sådana saker, varför undersöker man inte det med det samma?? Blir så arg och ledsen när man läser det.
Mycket tack vare allt ni skriver tar man inte livet så för givet längre. Zackarias är (nästan) alltid underbar!!
Vårsoliga kramar Annelie

Hjärtat brister när jag läser vad du skriver!
Finner inte ord, tänker på er varje dag.

Jag kan inte hålla mig ifrån denna sida... inte ens för en liten stund. Och jag blir lika ledsen varje gång, tårarna rinner och det kramar till runt hjärtat.
Alfons är ju så otroligt söt, och han är så lycklig och levande på bilden. Det är verkligen inte rättvist...
Vårda minnena i era hjärtan.
Massor av kramar ifrån Maria.

Tänker på er.....
kram

Varmaste, varmaste kramar och tankar.

Varmaste, varmaste kramar och tankar.

Vill bara skicka de varmaste tankarna till er och all värme i världen och styrka!
Vamaste kramarna och tankarna till er och Alfons!
Kärlek och styrka
Calle och Masse Helsingborg

Onskar er karlek och styrka och frid i ert sinne att Alfons antligen ar utan smarta.

Allt är redan sagt. Min flicka tar er sons plats på rummet i Lund på måndag för MIBG-behandling..mot okänd färd och värld...Charlottes m
mamma. Vi vet inget om morgondagen..bäst så. Kramar. Ni har berört mig mycket.Det finns ingen rättvisa för dessa barn ,skulle inte behövt uppleva detta..kanske forskningen framåt gör att fler slipper. Min flicka börjar i helgen en ny web..man vad hjälper det er...Ni har ju redan upplevt katastrofen..Finns inga ord längre..Hoppas ni som har era barn kvar sänder en slant till forskningen så inte fler barn behöver uppleva det. Min flickas högsta önska och hennes peojektarbete på gymnasiet att samla pengar till forskning för att framtida barn ska slippa...

Du skriver sa fint Catarina! Trots tusentals mil emllan oss finns ni ofta i mina tankar.
Jag hoppas att minnesstunden pa dagis blev nagot ni langre fram kan minnas och se tillbaka pa med varme, en kvall dar manga av de som berorts av er fantastiska son Alfons i verkliga livet kunde dela med sig av minnen och fina stunder.

Skont ocksa att ni blir val omhandertagna av familj och vanner. Krama era fina flickor och ge aven Alfons en liten klapp dar han finns inne i era hjartan.

Stora Starka Styrkekramar fran Charlotte

Varmaste, varmaste i arla morgonstunden.Hörs!

Godmorgon.

Många kramar till Er, i eran stora stora sorg.

En massa kramar till er!
Här är det vår och snön har typ försvunnit. Hundbajs lite här och där, och då tänker jag lite extra på Alma. Har hört ryktas att hon gillar bajs, men hundbajs kanske är för äckligt. Hästbajs är ju faktiskt lite fräschare.

Läser vad min syster skriver här ovanför, vi tänker rätt lika. Jag tänkte oxå på Alma igår när jag gick hem från jobbet och hoppade mellan hundbajsarna :)

Kramar i massor från mig

Har inga ord idag. Men som varje dag många många tankar och kramar genom dagen och natten . mia

Jag kan inte sluta gå in på bloggen... det har blivit en vardag för mig att kolla mina mejl och surfa in och se hur det är med alfons....Det har jag gjort nästan varje dag i snart ett år! Jag sörjer med er och gråter när jag ser den fina annonsen i tidningen. Den påminner mig om en annons som låg mig varmt om hjärtat 1990 då satte vi in precis samma verser ur sång till friheten. Jag tänker på er ofta och sänder oändligt många styrkekramar till er hela familjen Löv.

Kan inte heller hålla mig ifrån den här sidan, precis som någon annan skrev....det har blivit vardagsrutin att titta till Alfons blogg.....Tänker på er. Kramar Carina

Massor av tröstande kramar till Er.

Varmaste, varmaste till er alla. Det var så jäkla skönt att prata med dig i dag, Catarina. Och att höra att allt rullar på. Tänker så mycket på er. Kram, kram.

Idag kom våren och jag tänkte på Alfons när jag vandrade i solen, han lyser minst lika starkt som solen i mitt minne trots att jag aldrig träffat honom. En sak är säker, Alfons är garanterat den tuffaste, varmaste och klokaste piraten någonsin.


Många kramar till er / Jennifer

Tack för pratstunden idag, det var verkliegn jätteskönt att få tala med er båda två. Massor av kramar!

Godmorgon familjen. Jag hoppas ni känner hur vårsolen hittar in i era hjärtan och kanske värmer gott en liten stund. Vad snällt av Alfons och Gunnar att slå på strålkastaren just nu!
Jag har tagit ut två föräldradagar idag och i morgon för att kunna möta våren med mina barn istället för på ett kontor. Sådant hade jag antagligen inte gjort innan Alfons och ni alla började sätta avtryck i mina tankar. Nu är det annorlunda. Många varma kramar från Christina.

I hast,varmaste, varmaste. Solen skiner..oh oj vilka smutsiga fönster vi har på jobbet. Puss och kram

Solen skiner så varmt och fint här i Malmö. Tänker på er och hoppas att ni, trots all sorg och smärta, har tid och lust att gå ut och ta ett djupt andetag av den härliga våren som spirar här utanför!
Jag har alltid tyckt att det är nu som ett nytt år börjar - nu när naturen vaknar till liv igen efter många månaders vila.
Tänker på er.
Kram från Åsa

Tänder ett ljus till er sons minne.

Styrkekramar från Hanna

Min flicka sover i samma säng som din pojke på måndag. Samma behandling.MIBG-bahandling. Har följt er. Finns inga ord. Vilket helvete ni haft. Jag har min flicka kvar 19 år, efter 7 års helvete. Men ni har förlorat. Lidit med er. Varför skall dessa barn drabbas. Förstår inget?Många kramar från Charlottes mamma.

Varmaste, varmaste tankar och kramar.
I dag har jag varit hos frissan. Det var tur att hon slingade det och inte lät det vara i tråkfärgen jag hade. Då hade jag sett ut som Harpo Marx. Krull, krull. Krama Alma-Lee och Vera. Hörs!

Varmaste, varmaste på morgonen. Tänker på er som alltid.Kramar i mängd.

Det var bara jag. Men det förstod ni nog. Kram!

Vi tänker och känner med er, alla ivår familj. Ger er en stor Kraaam!

hej på er. beklagar sorgen efter alfons död. jag reagerade nu på samma sätt som jag gjorde när jag fick besked om noels bortgång. Har själv barn men kan ej inte sätta mej in i er frustration och sorg. tänker på er och på christina. mvh anna-karin

Kramar i massor

Tänker på er och Alfons varje dag. Är det inte konstigt att livet fortsätter precis som om ingenting hade hänt.
Så mycket större än oss världen och livet är.
Kramar till er alla.

Ni finns i mina tankar hela tiden....kramar från Josse

Tänker på er och hoppas att inte bloggen också tar slut.

Tänker på er varje dag och hoppas hoppas att ni står ut på något sätt med er smärta och förtvivlan. jag har annonsen i min dagbok, där ska den ligga länge, länge. Kommer att ge barncancerfonden ett bidrag, men vad hjälper det Alfi - Han kommer aldrig tillbaka till er - Livet är så grymt - Hoppas mina föräldrar tar hand om er son i himlen. De var trygga människor som ville alla väl.
Sköt om er! krama er länge!

Jag vandrade runt möllevångstorget idag där jag har förstått att ni har bott tidigare, och sen var jag och mina barn på sångstund hos Karin och Lisa som ni, har jag läst, också känner. Då tänkte jag på er, Catarina och Christian, och på Alfons, Alma och Vera. Vi lever våra liv bredvid varandra och det påminner mig flera gånger om dagen att man inte ska ta något förgivet, leva fullt ut och njuta av sina barn. Som jag vet att ni gör och gjorde. Önskar så att hade fått ha kvar er lille kille eller att det fanns något vi kunde göra för er... Många många tankar genom kvällen och natten till er. Kram mia

Kära kära kusin med familj! Det gör mig så ont att gå in här och läsa, samtidigt som det ger mig sån tröst... Jag känner styrkan och värmen i all er sorg och förtvivlan. Jag vet att det finns så många runt er, och vi är några av dessa. Jag vet att ni älskar att leva och kommer att fortsätta med det även om en del av er finns på en annan plats nu. Ni ska veta att ni finns i våra hjärtan!

Tänker på er familj ofta. Att livet kan vara så grymt mot en så liten kille som Alfons! Hur kan det få hända? Önskar er allt det bästa. Kram

Tänker på er..... Kramar.

Varmaste, varmaste till natten från mig till er alla. Ni ligger i ett litet rum i hjärtat mitt och där hoppas jag ni känner att det är bra att vara. Puss och kram.

Jag brukade skriva i er gästbok medan Alfons levde, hejarop eller medkänsla. Nu när han inte lever längre är det svårt att veta vad man ska skriva, det värsta har ju redan hänt, men det känns också konstigt att inte skriva.

Jag hoppas i alla fall att ni har det så bra ni kan just nu. Alfons kommer ju alltid att finnas med er, även om det känns så fel att han inte finns här rent fysiskt.

Många kramar
Anna

Ni finns i våra tankar!!!
Massor av kramar

Åh vad fint ni skriver Catarina o Christian
Alla kramar till er .

Ni finns i mina tankar väldigt ofta..Kramar..

Varmaste varmaste,efter min morgon tur.Ännu så länge lyser det något stort ljust på himmelen, men det skulle nog bli mulet fram på dagen. Skrattade åt skatorna på vägen hit. Dom har så mycket bo matrial i näbbarna så att dom knappt kan flyga.

Tankarna är hos er. Puss och karm till er alla.

Fint väder idag i Malmö - solen lyser från en molnfri himmel! Hoppas att solen lyser extra mycket på er i Sätaröd. Kramar till er alla.

Kan inte föreställa mig hur stor er sorg och saknad måste vara.

En stor kram från en okänd människa

Hej hela familjen!
Jag tänker på er, ofta och mycket. Hoppas vi ses i sommar!
Här är det en massa sol och vår. Skönt som bara den (förutom allt bajs som smälter fram då Vera)!
Stor kram från mig!

Men jag skrev fel! ALMA ska det ju förstås vara! Lilla Vera lär ju knappast bry sig om bajskluttar.

Hej!

Många tankar till er i denna svåra tiden. Hur mår ni?

Många kramar till er idag också. Hoppas att solen lyser lika fint på er som den gör på oss idag.
Kram

Tänker på er, pratar om er, tänker på er lite till. Ses om några dagar. Alla kramarna till er!

Många Kramar o Tankar till Er alla.En vacker bukett till Er med luktärtor,hyacinter, anemoner,
ranunkler + grönt. Tonerna går i blå-lila-rosa o tankarna är många.
Kramar Babssan

Hej familjen!
Tänker mycket och ofta på er. Ni har satt spår i mitt liv trots att vi aldrig har träffats. Ett exempel på detta är att jag efter flera års velande äntligen tagit sak i taget att bli blodgivare. På tisdag lämnar jag för första gången.
Kram till er alla

Jag beklagar så Er stora sorg!!! kan inte med ord beskriva hur mycket jag vill ge er en stor varm kram!

Ta vara på er!
/Elin

Varmaste, varmaste till natten och stora kramar.

Tittar in hos er idag. Undrar hur ni mår. Tänker på er!

Kramar och kramar från Emelie

Skickar gonattkramar från mig och mina flickor.

Vad kan man säga? Finns inga ord som är tillräckliga... Har följt er kamp via bloggen å måste säga att det är otroligt fint skrivet. Att som sjuksköterska få läsa om allt har betytt mycket på flera sätt. Hoppas att ni finner styrkan i er själva, styrkan att åter se ljuset i tillvaron å minnas/låta Alfons få leva genom er. Ta hand om er å resten av famlijen!

Tänker på er, ha det så bra ni kan. Kramar

Tänker så ofta på er utan att egentligen känna er. Vi har ett syskonbarn. 9 år gammal, som fick cancer i våras men som har svarat bra på behandling och nu är tillbaks i skolan. Så fort det kommer nära in på en blir man fullt ut medveten om att inte ta saker och ting för givet. Jag har följt Alfons sedan ett par månader tillbaks och numera är jag inne på Alfons hemsida varje dag. Det känns orättvist att ni inte ska få leva ett liv lyckligt såsom alla andra familjer, orättvist att inte Alfons ska få bli fem år gammal i sommar.Rättvist dock att han fick bli er son, att han fick växa upp i en fantastisk familj med så generösa värderingar. Ni trollbinder en stor krets läsare genom ert fantastiska sätt att sätt ord på känslor och vardagliga ting som vi alla lär oss att uppskatta. Jag har nu satt in pengar på barncancerfonden och uppmanar alla i min omkrets att göra samma sak. Jag önskar er en lugn och fin helg med tjejerna.

Jag har läst om er och er lille gosse Alfons ett bra tag nu. Det är så starkt när ni skriver att Alfons sa: "Jag tittar inte på något och jag tänker inte på något". Dikten den 7:e är så fin. Jag blir så tagen varje gång jag läser i er blogg. Ta vara på er och Alma & Vera. Jag tänker på er varje dag trots att jag inte känner er. Stora tröstkramar från mig till er allihop. Jag önskar er allt gott.

Vad fint ni skriver om livet som det är just nu

Mikaela i Göteborg

Tänker lite extra på er idag. kram

Många många Tankar o Kramar till Er idag.
Ett fång av Rosor sänder jag i mina Tankar.

Segla lugnt o roa Dig på Haven med alla SjörövarKompisarna, Söta Vän.

Babsan

Nu håller jag en tyst minut för Alfons! Kram din sjörövare, från Eva.

Grattis på namnsdagen lilla piraten!!!

Jag tänker på er och undrar hur ni har det. kram MALIN

Jag har läst om er och er lille gosse Alfons. Vad kan man säga? Finns inga ord som är tillräckliga... Det gör så ont att läsa det här, även om dikten var smärtsamt vacker.Har precis mist min systers son Att förlora sin älskade är en tragisk olycka. :(
Jag beklagar verkligen sorgen jag vet hur det känns. Ni finns i mina tankar hela tiden....kramar från Bisera!