Torsdagen den 1 mars. Vårmånaden
När Alfons blev drabbad av sitt återfall så började jag förbereda honom för döden. Det kändes oftast som att cancern var för stark för att Alfons skulle klara sig och trots att alla runt oss sa att han varit så stark och att det skulle vara omöjligt att leva utan honom, så växte sig tanken starkare och genom den förberedelsen har jag kunna bearbeta oss fram till nu. Alfons har ofta frågat "Men vad händer när man dör, mamma?" Jag har svarat att livet där tar slut och man läggs i jorden för att senare själv bli jord och kanske växa upp som en blomma. Vi har gråtit, vägrat men vi har också kommit till sans. Alfons och jag.
Nu är döden annorlunda, så nära och så grym. Tillochmed jag tror på vad jag säger som ska lugna Alfons.
Alfons heter Alfons Gunnar Malcolm Löv. Gunnar hette min morfar som var sjöman och en fantastik man. Jag har lovat Alfons att min morfar Gunnar kommer och möter honom i sitt sjörövarskepp och att vi alla, alla som Alfons vill, finns ombord. Detta har givit honom lugn och det har blivit vår lilla sanning.
Tack för att ni finns därute.
Catarina
Morfar Gunnar längtar säkert efter den dagen han får ta emot sin nya sjörövare. Catarina, ni är så fina och bra. Hoppas på en lugn resa mot hamnen.
Många stora kramar.
Du starka,fantastiska mamma! Jag förberedde mina små barn på deras pappas död men detta som ni går igenom är så omänskligt.tröstande ord och floskler om att tiden läker och livet går vidare känns så grymma. MEN med två underbara döttrar blir ni tvungna att gå ur sängen varje dag och fortsätta leva! nu handlar det om att överleva men livet smyger sig tillbaka såsmåningom. Styrkekramar från Solveig som följt er kamp hela vägen.
Du skriver så vackert om något som är så grymt. Det finns inget vackert med döden och lidande, men en styrka i att våga, orka, kunna, tänka på det ofattbara. Någon skrev att man kan inte känna någon annans sorg, det stämmer. Vi här ute i nätrymden kan inte heller lindra er sorg, men kanske kan ni hitta en glädje i att Alfons liv berör så många. Att han kommer leva kvar, inte bara hos er, utan hos oss alla som följt er. Egentligen vill jag svära och skrika, men om inte ni gör det så låter också jag bli.
Varma kramar Anniz
Så fint. Jag hoppas att det blir så.
All min styrka till er!
Kramar
Vet inte vad jag ska/kan skriva... Jag följer er här och jag tänker på er flera ggr om dagen. Det är bara så grymt, denna hemska sjukdom!! Usch nu kommer tårarna igen... Skickar styrkekramar till er allesammans, inte mycket men..
Lena & Zeb i Malmö
Så fint att Alfons vet att hans morfar står där och väntar på honom. Vilken fin tanke att hålla fast vid och vilken tröst för Alfons och er.
Det ni måste uppleva är så ofattbart grymt och så fel som det någonsin kan bli. Föräldrar ska inte överleva sina barn, men ändå blir det så ibland.
Ni är underbara föräldrar till Alfons och jag är övertygad om att han har det så bra som det bara går.
Många, många kramar
tack för att du orkar skriva på bloggen, jag förstår att det sista du vill är att något ska ta ifrån dig en enda sekund av den sista tid du har med alfons, men det är en stor lättnad för oss här ute som undrar, väntar och tänker på er. kramar!
Vad vackert du skriver om något så svårt,
jag hoppas och tror att det blir precis så som du skriver..
Många Kramar Louise
Ni skriver så fint.
Vi tänker på er hela tiden.
Krama varandra från oss.
Fantastiska människor ! Alfons, Catarina, Christian, flickorna och inte minst Gunnar som väntar på andra sidan ! Skeppet kommer att segla som den flygande holländaren över hav och genom luft. Med en liten pirat i fören, som håller utkik och en kapten vid rodret. Det blir bra !
Och ändå. Förbannade sjukdom att ta sig rätten att ta över någons kropp på det viset.
Många tankar ... Inger
Älskade lilla du!
Det är en lugnande & fin tanke du ger honom, er själva & oss. Klart att Gunnar möter honom med all den trygghet han har att ge, det är & förblir vår sanning & trygghet.
Håll om honom & er själva.
Kram C
Skickar med en "bollanospuff"
Det är en fin sanning som du beskriver. Och jag tror att det kan bli så.
Instämmer också i Sarahs ord och tackar för att du orkar skriva några rader här. Vi är många som tänker på er!
många kramar till hela familjen
Alla mina varmaste varmaste tankar till Er.
Har inga ord längre, ord känns överflödiga..
MIN KÄRA PAPPA finns åxå ombord!
Han älskar barn!
Jag ser att han tar hand om alla barnen o välkomnar dom så dom känner sig som hemma!
Vad liten man är på jorden......
Gudars, vilken vacker sanning. Det var det finaste jag har hört. Ni är så kloka och förståndiga. Världens bästa föräldrar har Alfons, Vera och Alma-Lee! Tänker på er ofta, skickar styrkekramar i tanken.
Jag är övertygad om att sjörövar-Gunnar, och alla andra sjörövare och pirater, möter Alfons. Han kommer bli deras nya pirat-hjälte. Sanningen är er.
Kram Kajsa S
Klart att sjörövar-Gunnar, som Kajsa skriver, kommer att möta upp Alfons i sitt sjörövarskepp som han har skaffat sig. Sen seglar dom ut på dom riktigt stora haven... Det är jag övertygad om.
Massa kramar och tankar till er, hela familjen Löv.
Kramar och tankar i massor
Jag tänker på er och skickar styrkekramar till er alla.
Våra tankar har varit hos er hela tiden det är tunga tankar men när vi läser idag så känner vi att det inte alls var tungt DETTA är tungt, er situation är så fruktansvärt förändrad på så kort tid att man blir illamående.
Någonstans kan man avundas alla som går bort åtminstone alla som har någon där på andra som man älskade eller höll av jag har längtat efter min mamma i drygt femton år det ska bli skönt att att få känna hennes doft igen av nybakade bullar, svårast är det alltid för dom som blir kvar.
Om vi ändå hade kunnat få byta plats med våra sjuka barn det hade varit den finaste gåvan vi hade ägt i så fall.
Kram Boris
Jag tänker på er varje sekund, jag hoppas att Alfons har det så bra som han kan nu in i det sista. Jag är övertygad om att han inte kunde hamnat hos en bättre familj iaf. Hemma har jag ett ljus för Alfons, hoppas han hittar till morfar lättare med hjälp av det när det är dags att åka sjörövarskepp.
Ni verkar vara så otroligt tappra. Jag har följt eran blogg ett tag, men måste erkänna att jag inte har klarat av att läsa allt. Alltså måste ni vara desto starkare. Det behövs!
Det finns så många som är mer er, bara över internet, som inte känner er, Men ni berör människor så otroligt mycket. Jag tror att det är många som tänker på er, ofta. Men ändå är det så tragiskt..
Ha det så bra som möjligt och hoppas Alfons får det bra vid sjörövarskeppet!
Kramar
Cb
Jag tänker på er och skänker er de varmaste kramar. Lille Sjörövar-Alfons kommer få segla sitt piratskepp med sjörrövar-Gunnar och den sanningen är den finaste som finns! Pirat-Kramar till Alfons!
Hvor er det uretfærdigt, at I skal gå alt dette igennem. Stakkels Alfons - jeg håber han ikke har ondt og husker på, at I altid vil findes der for ham og hjælpe ham på alle måder I kan!
Det er så frygteligt at tænke på, at hans liv er gået med at kæmpe mod den forbandede sygdom!
Vi tænker på jer i denne svære tid og findes der det mindste vi kan gøre, er det bare at sige til!
De kærligeste hilsner og tanker
Fam. Nielsen
Du skriver så vackert Catarina. Ni är fantastiska och det kommer att gå bra. Men jag är så ledsen för er och för Alfons. Detta är så fel. Vad som är bra är att gammelmorfar kommer och möter piraten i hamn.......mycket bra.
Tankar och Kärlek till er alla
Jag instämmer med alla andra - du skriver så vackert om något som är så grymt. Jag hoppas och vill tro att det blir som du skriver och jag tror att jag skrivit det förr här i gästboken; Nangijala finns och där träffar man alla sina nära och kära. Alfons behöver bara vänta en dag på er och när ni kommer sitter han där vid en bäck och metar och allt lidande och smärta är borta...var det inte så? Det grymma är att ni andra måste vänta ett helt liv på att få träffa er lilla Alfons igen. Stackars lilla Alfons, lidandet är snart över och du får träffa Morfar Gunnar och åka sjörövarskepp med honom.
Kram Anna (Gustavs mamma)
Vackra namn på ett vackert barn!
Kampen är snart över för vår lille pirat, och du underbara mamma, du underbara pappa och vackra systrar finns där genom allt.
Ni är fantastiska och det vet Alfons naturligtvis om.
Att han ska finnas på Pirat-Gunnars skepp är givet!! Där ska han segla med alla sina nya och gamla vänner.
Önskar jag kunde lätta er sorg, men det går ju inte.
Istället får jag genom cyberrymden försöka ge er lite kraft och mod.
Styrke kramar till er alla
Susanne i Östersund
Alfons finns ständigt i våra tankar, och ni, som går i denna ofattbara väntan. Vi såg och kände också att Alfons är, trots sjukdomens inverkan, oerhört trygg, omhuldad och så älskad, varendaste av Alfons sekunder är fyllda av stor kärlek och ni är fantastiska. Er ork och er kraft, kära ni, tack igen för att vi fick träffa Alfons, han är underbar. Varma kramar Bönan och Laijla
Jag har jobbat som personlig assistent och mamman till den sjuka flickan i den familjen sa alltid att "Änglarna ser till de sjuka barnen hamnar hos de föräldrar som klarar av det."
Hon hade rätt.
Som så många skrivit innan, tack för att ni orkar skriva. Vi är många som är inne på bloggen flera gånger varje dag. Vi följer er och tänker på er.
kram
Min mormor, Irma Matilda, var en riktig krutgumma. Du skulle gillat henne Catarina. Hon står helt säkert i fören tillsammans med sjörövar-Gunnar och spejar utöver det oändliga havet efter den tuffaste lille pirat som någonsin funnits och som tänker mönstra på. Varmaste, varmaste tankar och kramar till er alla.
Javisst står Irma Matilda o famnar Alfons då han stiger ombord, från henne har jag fått oändligt med Kärlek. Ni kommer få det bra,
Sjörövargänget på det vida varma fina havet.
Innerliga Kramar, Tankar o en blomma till Er alla
Babsan
Tårarna rinner när jag läser hur fint du skriver och hur du har berättat för Alfons om döden som är så svårt för oss svenskar att prata om. Det kommer att bli ett fint möte mellan SjörövarGunnar och Alfons och alla andra som är med på detta skepp.
ta väl hand om ER kramar i massor. Ni har gett oss andra så mycket styrka med det ni skriver och framför allt hur ni skriver saker och ting.
Boel med familg
Alfons har verkligen en fantastisk familj... Ser framför mig hur ni tar vara på varje liten sekund och varje litet ögonblick. Ni är unika, mina ord kan inte beskriva hur jag känner för er och med er. Men en sak är jag säker på, Alfons älskar er över allt annat. Han är de bästa piratföräldrarna som finns här, nu och för alltid...
varmaste kramar från en tårögd mamma
En gång pirat, alltid pirat! Må Jolly Rogers vaja stolt över er alla!
Massor av kramar till er alla!
En liten sanning för den störste piraten någonsin.
Varma kramar!
Åh... kära du. Det är beundransvärt hur stark du är.
Cancer är verkligen en fruktansvärd sjukdom. Jag jobbar en del med sjuka barn och jag har träffat flera barn som lidit av olika cancersjukdomar. Dock aldrig någon med neuroblastom, men jag har hört talas om cancerformen. Jag kan inte beskriva hur det är att möta familjer med barn som har så svåra sjukdomar som cancer. Ännu mindre kan jag förstå vad de går igenom. Tänk att en enda liten tumörcell kan växa sig så stor att den till slut river sönder en hel familj.
Hur ser Alfons prognoser ut?
Det finns solskenshistorier, fastän de är få. Jag lovar.
Håll ut.
Älskade vänner. Tänker på er hela tiden. Många styrkande kramar
Sov gott Alfons kramar/Elisabet i Boalt
Styrkekramar till er alla
Tack för att du skriver, Catarina! Känns bra att läsa att Alfons är lugn med att hans morfar kommer och möter honom. Hoppas det kan hjälpa er något lite att veta, att vi är så många som tänker på er och som skickar våra ljusaste drömmar till er Alfons. Kramar!
Hej på er. Himla fin tanke med sjörövarskeppet. Det kan nog vara så. Massor av kramar skickar jag till er.
Catarina, älskade flicka...
Så som du nu känner inför din son, känner jag inför dig; Han ställer frågor som du inte kan svara på. Han måste vara ensam om detta, din erfarenhet räcker inte till för att förstå eller förklara...
Så är det för mig också: Tungt har livet ofta varit och mycket har jag kämpat mig igenom, men inte i närheten av det du nu måste genomlida. I detta är du ensam - tillsammans med din Christian.
Jag minns när Alfons var nyfödd och ni var uppe i Sätaröd för första gången. Alfons låg och sov så gott i sin vagn, och bredvid satt, allt som oftast, Christian och betraktade honom med tårar i ögonen. Och vi skrattade och sade, att det är ju mamman som ska vara gråtmild efter förlossningen... Christian, den bilden har ofta varit på min näthinna de här nätterna med Alfons.
All kärlek till er båda
Sänder mina varmaste tankar åt er. Hoppas att ALfons slipper ha ont. Ni är fantastiska, underbara och starka föräldrar. Känner med er, lider med er... är stark för er. KRAMAR / Maria
Ni okända föräldrar...ansikten jag aldrig sett...Röster jag aldrig hört.... Ni har blivit förebilder för allt vad föräldraskap innebär... Jag hoppas att jag den dag det blir min tur att vara mamma kan vara lika kärleksfull och stark som ni är.
Jag tror att Alfons kommer att växa upp till en otroligt vacker blomma...Vad annars skulle han kunna bli... En kämpe, med ett hjärta av guld, omhändertagen av två fantastiska föräldrar!
Mina tankar finns hos er...
Mitt hjärta brister!
När Alfons försvinner tror jag att Gud kommer ta honom i handen och leda bort honom till en makalöst stor och vacker matta. Sen kommer han säga att mattan är alla människor som funnits och varje tråd är en människa. Varje människa gör sitt liv vackert eller tråkigt. Men vissa trådar är vackrare och lyser starkare än andras. Om någon har lidit väldigt länge och ändå fått så många människor att känna kärlek, då får han en guldtråd. Och Alfons liv är en guldtråd. Kort liv, men så mycket kärlek!
Vilken stor stor sorg att se sitt barn tyna bort.
Nu gråter jag igen, som så många ggr förr.
Vad jobbigt att behöva berätta för Alfons om att han skall till himlen, men vad skönt för honom att veta.
Jag är så himla ledsen för Er skull, Föräldrar skall inte behöva se sitt barn dö... DET ÄR FEL.
Jag beundrar Er för vad Ni gör för Alfons denna sista tid, men vet ju att Ni måste. Ni har inget annat val.
Denna J...a cancer skall utrotas, vill ej läsa om att några fler barn eller vuxna skall dö i denna vedervärdiga sjukdom.
Ta vara på dagar/timmar/ minuter & sekunder med Alfons och pussa Honom ifrån mig.
Massor av Tröst & styrkekramar till Hela familjen Löv.
Livet är så orättvist..eller kanske är det döden som är orättvis. Alla vet vi att det är något som skall ske oss alla men vi vill oftast inte prata om det. Att som förälder behöva förbereda sitt barn inför döden finns liksom inte...ändå gör du det på ett sådant fint sätt. Och att ni slutligen har kommit till sans du och Alfons bevisar bara att det är världens starkaste och modigaste lilla kille Ni har!
Tänker på Er och ber om en fridfull resa för Alfons till morfar.
Mina tankar är hos er dagligen. Jag hoppas på ett lugnt slut för Alfons, och med er som föräldrar blir det så bra som något så eländigt kan bli.
Många kramar
Hoppas att ni finner all den styrka som ni behöver. Mina tankar går till er och andra som tvingas genomlida en sådan här grymhet. Måste kännas tryggt för Alfons att ni finns där och att morfar väntar på honom.
Er blogg är vissa dagar för jobbig för mig att läsa, men dagens inlägg läste jag noggrant och tårarna kom nerför kinderna. Det känns så påtagligt trots att jag inte alls känner er.
Hoppas ni finner styrka i varandra att hålla er uppe denna jobbiga tid.
Och jag hoppas också verkligen att moffa kommer och möter lille Alfi i sjörövarskeppet...
Vackra sanningar är de bästa och även om det är fult med cancer i en fin pojkes kropp så är er saga om vad som kommer efter mycket vacker.
Det ni går igenom är så fel, hemskt, orättvisst, det finns inga ord. Men jag blir förundrad över hur ni hittar de rätta orden att säga till Alfons. Ändå är det ord som ingen skulle behöva säga till sina barn.
Jag vill tacka er för att vi får följa er på denna vägen. Era ord gör skillnad för många. Jag har anmält mig som blodgivare och skänkt pengar men framförallt så har jag lärt mig att ta vara på tiden för man vet aldrig vad som kommer sedan, man vet aldrig vad som väntar runt hörnet och varje sekund tillsammans är viktig.
Vi tänker på er hela tiden.
Jag vet inte vad man kan säga än att livet är orättvist och tragiskt när barn möter döden.
Många kramar till hela er fantastiska familj
JAg gråter för Alfons,och jag gråter för er. Det är så orättvist :-(
Stora varma kramar
Lilla, lilla Alfons vilken underbar familj du har. Jag är så ofantligt imponerad av er styrka i denna situation och över hur ni hanterar döden tillsammans med Alfons, det måste vara så svårt, så svårt. Vill precis som flera andra tacka er för att ni orkar hålla oss undrande och oroliga informerade. Massor av kramar!
Tack för att vi får läsa ERA fina och vackra ord men som ändå är så fruktansvärt tunga att ta till sig! Jag skriver bara: jag har tänkt, jag tänker och jag kommer att tänka på ER!
Kram
Roland Fors
Jag tror oxå att Gunnar tar emot alfons, när det är dax för alfons att mönstra på. Ni finns i mina tankar, hela familjen Löv! Kramar / Josse
Jag får tårar i ögonen när jag läser era ord. Ni tvingas vara starkare än vad som känns mänskligt, men värre ändå är det lidande Alfons måste genomlida. Hur är det möjligt att det kan få vara så här??? Det bara känns som att det måste finnas någon man kan ställa till svars, men det finns det ju så klart inte.
Jag tänker på er.
/Anna
Ni är så starka allesammans, jag beundrar er styrka och er kamp mot cancern
*ni finns i mina tankar*
Sanningar är viktiga. Min mamma gick bort hastigt och mycket oväntat innan 60årsdagen i somras - hon väntar på honom tillsammans med din morfar.
Jag tänker på er alla! Styrkekramar.
Jag fick en vacker dikt av en vän när min mamma dog
När en blomma bryts av i
sin vackraste blom
då blir marken så trist och fruktansvärt tom.
Men kanske ändå att det finns
en äng eller undangömnd skreva
dit blommor som brutits för tidigt
får komma och
fortsätta växa och dofta
och leva......
Jag känner inte er alls men har följt Alfons ett tag nu. Han har så otroligt fina föräldrar och det du nu skriver om döden är så otroligt fint och vackert. Mina tårar trillar nerför kinderna när jag tänker på er. Jag är så ledsen för er och för Alfons skull. Jag sänder er mina varmaste tankar.
Kram MALIN
Mina tankat är hos er.
Jag tror också att det blir så! Alfons kommer bli den vackraste blomman som finns på de skånska ängarna och i eran trädgård, den som blommar först på våren och som sedan inte vissnar och söker näring i jorden förrän långt in på hösten. Vi tänker på er så mycket. Kramar Sara och Anton
Du skriver så fint Catarina om det här hemska som håller på att ske. Jag sitter bara med tårar i ögonen och tycker att livet är så fruktansvärt orättvist. Ni finns i mina tankar hela tiden.
Kramar från Katalin
jag gråter fastän jag inte känner er, men genom er blogg har man fått en bild av er och Alfons. Ta hand om varandra den sista tiden, och jag hoppas verkligen att Alfons möts av din morfar. Kram till er alla
Herregud, tårarna strilar... Vad ni måste gå igenom - och hur stark er lille gosse måste vara... Att bara acceptera - ingen återvändo.... Tänk - man vill ju bara ge sina barn tröst och lova att mamma och pappa ALLTID finns där, och så måste ni vara med om detta grymma hemska... Att inte kunna hjälpa och ge löfte om tillfrisknande, bara lindra och finnas där...
En stor famn med styrka och varma kramar till er alla!
/Sussi
Jag är hemma i min lägenhet och efter 16 timmars sömn har haft tid / ork att läsa igenom alla kommentarerna på bloggen.
Och det slår mig, vilken priviligierad liten plätt på jordens yta som vi befinner oss på; hos oss dör inte barnen! Vi föder dem och ställer in oss på att de ska leva tills de blir gamla. Vi planerar skolstart och studentexamen och giftermål redan när de ligger i vaggan... Själva håller vi oss unga tills vi är sextiofem... Tar våra stavar och går så mycket vi kan för att på så sätt hålla döden på avstånd. Livet är en rättighet och ung ska man vara en bra bit efter pensionen...
Styrka och klokskap, skiver ni om, fantastiska föräldrar... Jag tror det handlar om insikt och att inte väja för det svåra. På det sättet är ni kloka, Catarina och Christian. Ni vågar sätta ord på det som är. Man måste kämpa, men också ha mod att inse när kampen är förbi. Eller när den går in i ett annat skede. Så som ni gjort, Catarina och Christian. Dessutom har ni inget val. Eller rättare: Ni har valt att inte fly utan att stanna, vara närvarande i det som är.
Så som jag önskar att alla som läser den här bloggen skulle ha mod och styrka att göra: Fråga inte om prognosen, när vi redan skrivit att det är döden. Håll era mirakler för de som finns kring er, vårt mirakel är att vi fått dessa år med Alfons. Våra mirakel är hans systrar och alla kusinerna, som nu, med stigande ålder, tar alltmera del av denna sorg, som är vår och som svetsar oss samman. Vi kommer alltid att ha denna upplevelse tillsammans.
Jag vet att alla vill väl och jag menar på intet sätt att vara ohyfsad, jag blir bara så trött på att höra/läsa kommentarer om mirakel och alla som ändå blivit bra från cin cancer... Jag kan inte gå ut på stan utan att höra om någon. Det är tröttsamt och jag orkar inte med den sortens "tröst". Livet är för jävligt och orättvist, men jag vill ändå vara här, nu. Detta är Catarinas och Christians, men det är också vårt. Detta är livet.
Och till farfar, som skrev så hjärtskärande fint tidigare, vill jag säga:
Vi delar detta barnbarn. Vi har delat festerna och vi delar smärtan. Vi kommer att dela minnet och den stora stora sorgen över allt som inte blev...
När Ebba vickar på sina lösa tänder ser jag vad Alfons aldrig kommer att göra. Sommaren kommer att komma, utan att Alfons ska få lära sig cykla och få blåmärken och skrubbsår på knäna. Hösten kommer, och Alfons kommer inte att vara med dem som blir äldst på dagis, när de andra börjar skolan... Så många "inte", ingen skolstart och ingen första skolavslutning, inget första åka själv på bussen och ingen mellanstadieförälskelse, ingen studentexamen och inget första förhållande, inga barn... Sorgen kommer att följa oss...
Min farfar var en klok man som dog i denna jäkla sjukdom - cancer. Han sitter nu någon annanstans och gör det han tyckte mycket om - köra grävmaskin.
Alfons, du kommer säkert att se honom, såsom jag minns honom innan cancern bröt ner kroppen och säkert får du hoppa upp och hjälpa till att gräva. Han är även galet duktig på att stå på huvudet och hjälper alla ungar som vill lära sig :O)
I trakten där jag bor finns det en dal med örnar. Då farfar dog läste jag "livets hjul" av Elisabeth Kübler-Ross. Där skriver hon om olika faser i livet. Dessa faser liknar hon vid olika djur. Jag tänker mig min farfar och alla andra som inte finns här med oss - gammal som ung som Örnen....
"Örnen älskar att sväva högt ovan världen, inte för att se ner på människorna, utan för att inspirera dem att höja blicken."
Så älskade lille Alfons fast jag dig inte känner kommer du tillsammans med många andra vara en inspiration för oss som blir kvar en liten stund till. Även ikväll tänder vi ljuset för dig Alfons och önskar dig och dina kära ro.
Tänker så på er. Vad skönt att ni har de bra. Så fantastiskt du beskrivit döden för Alfons. Han får de jätte bra hos morfar på skepet. Pirat kramar!!
Birgitta. Du är den finaste mor-/farmor som någon hade kunnat hoppas på att få. Du är så fantastisk.
Catarina. Tack för att du orkar skriva. Du är så klok, och så stark.
Jag önskar jag hade kunnat ge någon tröst, men det kan jag inte, inte till någon av er eller någon annan mitt i allt detta. Alfons kommer få det fint hos Gunnar. Det vet jag.
Kram!
S
Jag ser att klokhet ligger i familjen och Ni (mormor & Catarina) kan verkligen skriva så att det känns ända in i hjärtat.
Nu är Morfar Gunnar på väg för att träffa sitt älskade barnbarnsbarn. Tänk att Han skall få ombord en liten Pirat som han kan leka med.
Men bara för en dag i Nangijala sedan kommer ju Familjen.
Bra att 1 dag i Nangijala är ett liv på jorden. Så Alfons hinner inte sakna Er så länge...
Tråkigt att Familjen Löv måste leva livet utan sin älskade Alfons.
Många Tröstande & styrkande kramar.
Du skriver fantastiskt Catarina om denna kamp ni kämpar och när man läser "mormors" inlägg ser jag var denna gåva kommer ifrån. Det går inte att föreställa sig det ni går igenom, det är varje förälders mardröm. Vill bara med dessa rader visa mitt deltagande och skriva att ni finns i mina tankar. Många kramar
Ibland är man tvungen att se livet som det är...även om man drömmer om något annat.....
Jag är alldeles säker på att det är just så livet efter döden är - precis som man önskar det. Som en oändlig fantasi.
En kram till Alfons. En kram till hans fantastiska föräldrar. Här brinner ett ljus för Alfi var kväll!
Läser och gråter.
Tänker på er och tänker på Alfons och sänder
många varma kramar.
Tänker på er hela tiden. Kramar i massor från Elisabet i Boalt
Saknar ord, men tänker på er och skickar många många varma kramar!
Ni är så starka. Jag känner en frid när jag läser er blogg. Jag får för mig att jag känner det verkliga lugn som råder hos er, ni är så starka fina människor och glöm inte bort att Alfons har det bra med er. Han får iaf kämpa tillsammans med er, han är inte ensam, och ni är inte ensamma. En stor stark varm kram sänder jag er.
Du skriver så fint. Vi tänker på er alla varje dag, tusen styrkekramar från Johanna med familj!
Jag är så himla ledsen och det gör mig så ont att ni ska tvingas gå igenom detta svåra. Ni finns i mina tanker hela tiden.
Många många kramar från Sofia
Det är inte lätt. Blir man någonsinn förberedd? Avtar saknden någonsinn? Livet står inte kvar utan går vidare lite fattigare men i samma takt. Alfons kommer att finnas kvar men inte längre gå frammåt som vi. Det gör så ont även om jag inte känner er. Om alla tårar för Alfons kunde göra honom frisk skulle han vara världens friskaste. Jag önskar att det inte var som det är, att ni inte skulle behöva gå igenom detta. Framför allt inte Alfons. Vet inte vad jag skall säga för att ge mod, för att trösta, för att ta bort Alfons smärta - men det är det jag skulle vilja göra. Skickar er en tanke och en stor tröste kram.
Det är inte lätt. Blir man någonsinn förberedd? Avtar saknden någonsinn? Livet står inte kvar utan går vidare lite fattigare men i samma takt. Alfons kommer att finnas kvar men inte längre gå frammåt som vi. Det gör så ont även om jag inte känner er. Om alla tårar för Alfons kunde göra honom frisk skulle han vara världens friskaste. Jag önskar att det inte var som det är, att ni inte skulle behöva gå igenom detta. Framför allt inte Alfons. Vet inte vad jag skall säga för att ge mod, för att trösta, för att ta bort Alfons smärta - men det är det jag skulle vilja göra. Skickar er en tanke och en stor tröste kram.
Vilken bottenlös sorg..att sitta hjälplös bredvid sitt döende barn..det är bara den som själv gått igenom detta fruktansvärda, som kan förstå!! För en sak vet jag...svårare än så blir inte livet..!! Stackars fina fina Alfons..och vara så liten o tvingas uppleva dessa svåra skelettsmärtor..där bara starkt morfin hjälper. Hoppas ni har all hjälp o stöd ni kan få tillgång till, och flera axlar att luta er emot...Många tankar till er, o allra mest till lilla Alfons!! Kram / M
Jag känner så väl igen händelseförloppet när slutet närmar sig, men jag förstod aldrig varför min älskade Sara mådde så illa, HELA TIDEN.Smärtan kunde man lindra, men inte illamåendet. Det är hemskt att se sitt barn så som Alfons mår nu, men samtidigt vill man att det ska gå fort, så att barnet inte ska lida, när det nu inte kan bli bättre. Sara dog i somras, och jag har sedan dess gråtit mycket när jag läst er sida, både över Alfons, och Sara. Tack för er sida, och för att ni orkat skriva. Ni har konstigt nog tröstat mig i min sorg, och jag hoppas innerligt, att ni ska hitta något som kan lindra er sorg, som säkert inte släpps fram förrän Alfons lämnat er. Kramar!
Du är en fantastisk mamma, Catarina. Och Alfons har en väldigt klok mormor.
Alfons kommer alltid att finnas hos er, i era hjärtan och tankar.
Ta hand om varandra.
Kramar från en vanlig mamma som genom eran blogg lärt sig att man ska ta vara på livet.
I mitt hjärta finns ni alla i en vrå. Döden är så svår att förstå sig på, du får det att låta enkelt och positivt.
Tack för att ni tar er tid även för oss ute i cybervärlden, vi som - precis som ni - hoppats och önskat och drömt att det skulle bli bättre och bättre. Det känns så orättvist att det slog till precis när målet kändes så nära. Ett skepp som väntar, så härligt det låter. Hälsa till sjörövarAlfons att det finns säkert många pirater att kämpa mot på "den andra sidan". Styrkekramar och sorgetankar från Eva.
Tack för att du/ni orkar dela med er....Sjörövar Gunnar fyller piratskeppet för att kunna hämta sin modige lille kapten!
ni är helt fantastiska jag håller med vad många har skrivit utan att känna er bättre föräldrar kunde inte alfons ha
tänder många ljus så det ska leda honom till sjörövarskeppet
ger många styrke kramar till er
ingrid
Du skriver så vackert om något som är så grymt. Själv klart står sjörövar Gunnar där på sitt skepp och väntar när lill piraten kommer farande.
Många styrkande tankar och kramar till er genom cyberrymden.
Det gör ont att läsa. Jag önskar er all styrka ni kan få! Jag tänker ofta på Alfons, vilken stark liten kille ni har ändå!
Det gör ont att läsa. Jag önskar er all styrka ni kan få! Jag tänker ofta på Alfons, vilken stark liten kille ni har ändå!
Det är väl klart att morfar kommer o möter honom i sitt sjörövarskepp! det finns inga andra alternativ...
Ni finns i mina tankar
Maddi
Vi tänker på dig hela tiden Catarina.
Jag vill skriva en del, men så lite som känns ok.
Jag tänkte att man vill trösta, sen är det ni i er familj som tröstar oss alla andra, som är för långt borta.
Varmaste kramar.
Och pirater är det modigaste folk som finns, det har jag läst i min piratbok.
Ta hand om varandra. Onödigt att säga till just er, men ändå. Vi är så ledsna för er skull.
Alfons, segla lugnt på alla de stora haven. Eller i full fart, om du så vill. Att Jolly Roger alltid kommer att vara i topp på ditt sjörövarskepp är lika säkert som att vi aldrig kommer att glömma dig.
Många kramar och tankar / Jennie m fam
Ta hand om varandra. Onödigt att säga till just er, men ändå. Vi är så ledsna för er skull.
Alfons, segla lugnt på alla de stora haven. Eller i full fart, om du så vill. Att Jolly Roger alltid kommer att vara i topp på ditt sjörövarskepp är lika säkert som att vi aldrig kommer att glömma dig.
Många kramar och tankar
Jennie m fam
Det är klart att morfar Gunnar kommer och möter honom... :) En dag, förr eller senare, kommer vi alla segla på det där fartyget, och då ses vi igen...
Tänker på er...
Jag tänker så mycket på er och på Alfons! När Alfons åker förbi i sitt piratskepp tillsammans med sin morfar, då ska jag vinka! Jag är säker på att Samuel står och väntar på honom i himlen så att de kan leka när Alfons kommer dit.
Kramar från Emelie
Lilla du, och lilla ni, och ändå så stora och starka. Ni ska veta att vi är många som tänker på er, ofta.
Många kloka tankar är tänkta och skrivna, både av Catarina och Christian, av mormor och av många kloka vänner. Själv brukar jag hämta styrka ur sångtexter. De senaste dagarna är det Mikael Wiehes sång till Björn Afzelius som surrar i huvudet, "Du är med mig vart jag går, genom månader och år...."
Kram, Anneli
Er sanning är vacker. Tack för att ni delar med er.
/Caya
Mitt hjärta går sönder när jag läser din fina ord. Ni är underbara som kämpat mot cansern så länge. Det brinner ett ljus här i Tibro för Alfons.
Många kramar Sofia
Modige,modige Alfons. Jag tänker på dig och din familj var dag, trots att ni inte vet vem jag är.
Många kramar.
varmaste, varmaste.
Mina varmaste,varmaste tankar sänder till jag Dig lille Alfons, familjen och de närmaste som stöttar er!!
Ut till ett hav
rinner du varje stund.
Du får flyta ihop med dess vågor.
Och höga böljor ska lyfta skeppet
på breda skuldror mot himlens skyar.
Du får resa till en annan värld
du som går, du som når till ett hav.
(B.Ulvaeus)
Birgitta
Det är klart att morfar kommer och möter upp med sjörövarskeppet! Det finns inga andra alternativ!
Mina tankar finns hos er!
~Maddi
Vilka fina ord och vilket lugn Alfons måste känna. Jag tror min mormor finns med på sjörövarskeppet och hon kommer ta völ hand om er lilla Alfons. Kram!
"Mormor", du skriver precis det jag tänkt på så många gånger, om alla som skriver om mirakel och att ni inte får sluta att kämpa och allt hurtigt. Nästan så man mått illa ibland...
Kramar i massor
Många varma kramar från Elisabet i Boalt
Många varma kramar från Elisabet i Boalt Tänker på er hela tiden
Tack för att ni tog er tid att skriva inlägget.
Vi är många, många som tänker på er i denna svåra stund.
Vilken fin tanke, att gammelmorfar möter på andra sidan. Och visst kommer han att möta Alfons!
Tillsammans kommer de uppleva fantastiska äventyr och Alfons kommer skratta hela tiden!
Rätt vad det är kommer ni att ses igen.
Det är svårast för dem som blir kvar.
Min dotter har en sjukdom, alla säger till mig "jag skulle inte klara av det, du är stark".
Man gör vad man måste för sitt barn, men ni, Cristian och Catarina är extraordinära!!
Det krävs så mycket mod och styrka för att närma sig döden som ni gör, att våga inse vad som komma skall och på så sätt göra det bästa av situationen.
Alfons har förutom två underbara föräldrar även fantastiska mormor och farfar, som också skriver så vackert. Nu vet vi varifrån gåvan att skriva kommer ifrån.
Många kramar från en annan mamma.
Många varma kramar från Elisabet i Boalt Tänker på er hela tiden
Många varma kramar från Elisabet i Boalt Tänker på er hela tiden
Tänker på er i er svåra stund.
Varma kramar från Umeå.
Hej lille hjälten! Det finns inga ord som kan beskriva detta. Men jag tänker på dej. På sjörövaskeppet finns inga sjukdomar, bara massa roligheter. Jag tror att du kan hjälpa till att styra skeppet. Jag ska stå här nere å vinka till dej!
Lille piraten..
Kramar från Jessica med familj
Hej lille hjälten! Det finns inga ord som kan beskriva detta. Men jag tänker på dej. På sjörövaskeppet finns inga sjukdomar, bara massa roligheter. Jag tror att du kan hjälpa till att styra skeppet. Jag ska stå här nere å vinka till dej!
Lille piraten..
Kramar från Jessica med familj
Hej lille hjälten! Det finns inga ord som kan beskriva detta. Men jag tänker på dej. På sjörövaskeppet finns inga sjukdomar, bara massa roligheter. Jag tror att du kan hjälpa till att styra skeppet. Jag ska stå här nere å vinka till dej!
Lille piraten..
Kramar från Jessica med familj
Hoppas att den av er som inte vakar, får sova. Godnatt. Många styrkekramar Elisabet i Boalt
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
Tack Mormor och Tack Catarina och Christian för att jag fått lära känna er och ta del av allt klokt ni har att ge. Det känns så svårt att veta hur man ska vara men även det hjälper ni mig med. Ni är så unga och ändå går ni igenom det värsta som kan hända. Jag tänker på er varje minut och kloka, fina Alfons som berört mig så mycket. Tack för att vi får ha Alma-Lee hos oss. Hon går med sin klokhet i sin brors fotspår. Att hon sedan har sin mors humor gör ju inte saken sämre. Hon kommer att vara en underbar storasyster till Vera.
Alfons, du blir den bästa sjörövaren någonsin. Kramar till dig.
Jag finns här nu och för alltid hos er Familjen Löv. Carpe Diem, Petra.
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
Varje dag hoppas man på ett Alfons under, ett under att en sjuk liten kropp ska bli en frisk liten kille. Hur kan verkligheten vara så här grym? Hur kan det vara rimligt att en liten kille ska tvingas gå en så tidig död till mötes, att föräldrar och syskon ska förlora en tapper liten kille. Jag känner sådan smärta och sorg med er. Samtidigt har jag sällan blivit så berörd som av allt det fina som ni återger med era rapporter från världen kring Alfons. Alfons liv med er har med all sannolikhet i världen varit så magisk, en så kärleksfull familj. Ni är så oerhört tappra!! Jag önskar att alla vi läsare tillsammans hade kunnat kraftsamla så att Alfons skulle bli frisk. Nu när det inte är möjligt hoppas jag att vi ska kunna kraftsamla för att visa er, Alfons familj, att vi finns här ute i cyberrymden. våra tankar är med er hela tiden. Skönt att Alfons morfar möter honom! kram
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
tänk att jag är snart 27 och inbitet litar på ett nangijala. jag är 27 och har lämnat svenska kyrkan därhän för många år sedan, men jag har en tro och jag vet att det är så. för det måste vara så. och sjörövarskeppet kommer och värmen kommer att finnas där att möta honom.
när morfar dog av samma plågoande till mördare hade han ont in i det sista, men i det sista andetaget kom tre tårar och ett stort leende. om det inte var för att nangijala och hans son mötte honom så vet jag inte vad.
//
Catarina, jag skriver inte ut mitt namn.
Du vet vem jag är.
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom natten. mia
Alfons, när du nu mönstrar på det fina skepp som din mammas morfar Gunnar seglar så kommer du att vara en tuff liten pirat, snabb och snäll.
Sen när du väl tröttnar på att segla, då kan du söka upp min älskade mamma som väntar på att få krama en liten pojke som dig. Hon kan suveräna sjörövarsagor och en hel del andra som hon kan viska till dig. Hon kommer att vaka över dig tills dess att din vackra mamma hittar dig igen.
Catarina och Christian, ni är otroliga i allt det som ni kan sätta ord på, och varje sekund med Alfons är värdefull, men det vet ni redan. Det som ni har berättat om gör att Alfons tid här på jorden har betytt otroligt mycket både för de som känner er endast via bloggen eller i verkligheten. Alfons har inte levt förgäves, hans korta tid här på jorden har satt djupa spår hos många andra människor. Vi är många som hoppas att den sista tid Alfons har blir så bra som det bara går.
Många kramar
Nettan m familj
Alfons, när du nu mönstrar på det fina skepp som din mammas morfar Gunnar seglar så kommer du att vara en tuff liten pirat, snabb och snäll.
Sen när du väl tröttnar på att segla, då kan du söka upp min älskade mamma som väntar på att få krama en liten pojke som dig. Hon kan suveräna sjörövarsagor och en hel del andra som hon kan viska till dig. Hon kommer att vaka över dig tills dess att din vackra mamma hittar dig igen.
Catarina och Christian, ni är otroliga i allt det som ni kan sätta ord på, och varje sekund med Alfons är värdefull, men det vet ni redan. Det som ni har berättat om gör att Alfons tid här på jorden har betytt otroligt mycket både för de som känner er endast via bloggen eller i verkligheten. Alfons har inte levt förgäves, hans korta tid här på jorden har satt djupa spår hos många andra människor. Vi är många som hoppas att den sista tid Alfons har blir så bra som det bara går.
Många kramar
Nettan m familj
Alfons, när du nu mönstrar på det fina skepp som din mammas morfar Gunnar seglar så kommer du att vara en tuff liten pirat, snabb och snäll.
Sen när du väl tröttnar på att segla, då kan du söka upp min älskade mamma som väntar på att få krama en liten pojke som dig. Hon kan suveräna sjörövarsagor och en hel del andra som hon kan viska till dig. Hon kommer att vaka över dig tills dess att din vackra mamma hittar dig igen.
Catarina och Christian, ni är otroliga i allt det som ni kan sätta ord på, och varje sekund med Alfons är värdefull, men det vet ni redan. Det som ni har berättat om gör att Alfons tid här på jorden har betytt otroligt mycket både för de som känner er endast via bloggen eller i verkligheten. Alfons har inte levt förgäves, hans korta tid här på jorden har satt djupa spår hos många andra människor. Vi är många som hoppas att den sista tid Alfons har blir så bra som det bara går.
Många kramar
Nettan m familj
Jag önskar Alfons sol på sin vidare resa, och hans systrar vackra minnen av en underbar bror
Jag önskar hans föräldrar styrka och trygghet i varandra och ljusa minnen av en älskad son
Om där på skeppet finns en pirat som heter Loffe, hälsa han från mig, det är min pappa
Jag önskar Alfons sol på sin vidare resa
Jag önskar hans systrar vackra minnen av en underbar bror
Jag önskar hans föräldrar glädjen över en älskad son
(hälsa piraten med det svarta skägget från mig, han heter Loffe och är min pappa)
En massa massa nattkramar! Jag tänker på er så mycket, och hoppas att han inte har alltför ont.
En massa massa nattkramar! Jag tänker på er så mycket, och hoppas att han inte har alltför ont.
Tänker så på Er, du skriver så fint och hittar dom rätta orden, har själv varit i samma situation för 3år sedan då vår dotter dog 14år gammal i hjärntumör, men tycker ändå att man har svårt att skriva till Er, rädd för att det ska bli fel ord.
Ta väl hand om varandra och ta vara på varenda sekund.
PS Din mamma skrev också mycket fint, hon har helt rätt, det viktigaste är att Alfons får vara smärtfri och ha hela sin familj omkring sig och känna sig trygg.
Massor av styrke kramar till hela Er familj.
Tänker så på Er, du skriver så fint och hittar dom rätta orden, har själv varit i samma situation för 3år sedan då vår dotter dog 14år gammal i hjärntumör, men tycker ändå att man har svårt att skriva till Er, rädd för att det ska bli fel ord.
Ta väl hand om varandra och ta vara på varenda sekund.
PS Din mamma skrev också mycket fint, hon har helt rätt, det viktigaste är att Alfons får vara smärtfri och ha hela sin familj omkring sig och känna sig trygg.
Massor av styrke kramar till hela Er familj.
Jag skriver något, sen raderar jag det. För jag vet inte vad jag bör skriva.
Men jag vill säga så här:
Jag vågar inte påstå att jag vet hur ni känner er nu.
Men jag förstår vad ni tycker! Och jag förstår och håller med och tycker att man får vara precis som ni är just nu. Säga och känna de saker ni känner och vill.
Och det är alltid något.
Kalle och jag tänker på er hela tiden här i Stockholm.
Så vackert ni skriver om döden och om att morfar Gunnar skall möta upp med sitt skepp. Så vill vi nog alla bli mötta en dag, så det får vi tro på. Lille Alfons, jag hoppas så att du får vara smärtfri och var inte rädd för döden. Gå mot ljuset så möter vänner dig.
En massa morgonkramar! Jag tänker på er, ofta, och hoppas han har så lite ont som möjligt.
Jag tänker, som så många andra, på er.
Ni verkar ha funnit något slags ro. Hoppas, hoppas att det får vara så hela vägen, så att Alfons inte behöver vara rädd eller ha ont.
Tänk att det redan är fredag, tiden går och jorden snurrar och att ta tillvara och njuta av nuet är svårt. Tänker på vad Alfons mormor skrev om att vi planerar våra liv så långt i förväg samtidigt som vi är så rädda för att bli gamla. Och alla vi som är småbarns föräldrar har ju alla någon gång tänkt " gud va skönt det ska bli när dom blir äldre" Och jag förstår den stora sorgen som det nu är att Alfons inte kommer vara hos er så att ni och han får uppleva allt detta.
Många kvällar denna veckan har jag passat på att ligga nära Jesper och snusat honom i nacken. Och en enorm glädje och tacksamhet spridit sig i bröstet. Han har dock inte alltid varit så nöjd utan efter en stund sagt "sluta mamma" med en fyraårings bestämdhet.
Familjen Löv ni har alla fått ett eget lilla rum i mitt hjärta och där kommer ni alltid att finnas.
POK
Jag skriver och raderar, skriver och raderar.
Har svårt att finna ord men vill i allafall säga att jag hoppas att Alfons får ett fridfullt slut och att han känner sig trygg med er "lilla sanning", vilken fin historia!
På måndag ska jag lämna blod för första gången. Alfons kommer alltid att finnas i mitt minne för det var tack vare honom som jag beslutade mig för att bli blodgivare.
Kramar till er!!!
Jag läste Alfons mormors inlägg längre upp och jag har full respekt för att ni inte orkar läsa om mirakel och få käcka kommentarer från okända som slänger sig med smeknamn på ER Alfons, typ "Pirat-Alfons" och liknande.
Jag förstår att det måste vara tröttsamt.
Det är NI som känner honom - inte vi okända.
Och jag förstår att ni emellanåt tycker att vi "okända" uttrycker oss klumpigt.
Jag ber er bara att ha i minnet att alla vi som skriver kommentarer till era inlägg, vill er väl och det vi skriver, skriver vi för att försöka ge tröst i den här ofattbara sorgen som omger er.
Men vad ska man då skriva när man känner att man vill få någon att må lite bättre, när man vill ge någon tröst.... - när ingen tröst finns och ingen uppmuntran hjälper?
Vi är inte i er situation och de flesta av oss har ingen aning om vad ni går igenom, men vi känner en enorm medkänsla för er och vill er väl.
När vi skriver våra klumpigt käcka kommentarer om att mirakel kan ske och när vi intygar att sjörövarskepp är vanligt förekommande i himlen, vill vi egentligen ge er en kram och berätta för er att vi tänker på er och känner med er.
Jag avslutar med ett citat från Nalle Puh:
"Ibland upptäcker man att en idé som verkade vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på."
Finner inga ord. Jag hoppas att Alfons får ett fridfullt slut och önskar Er all lycka i framtiden. Gav ett bidrag till Barncancerfonden och tänker på Er.. Varma hälsningar Christine
Tänker på er, på Alfons, på Alma och Vera. På er släkt och era vänner. Känner för er. Skickar alla tankekramar jag har.
Varmaste, varmaste, tankar och mjuka kramar.
all eloge till er....jag finner inte heller ord, bara en klump i halsen. livet är orättvist hårt ibland.
Ni finns i mina tankar...
Fy sjutton! Jag kan inte hålla tillbaka tårarna.. det är inte rättvist! Lille Alfi! Jag hoppas att allt går lungt och stilla när han slutligen ska segla in i sin hamn, och där träffa morfar... Nej, nu kommer tårarna igen! Stora Kramar till er allihopa
Varmaste morgonkramar från Elisabet i Boalt
Många stora kramar till er!
Jag kan se skeppet framför mig, tänker på Hasse Alfredssons Jim&Piraterna Blom som var hans sorgearbete när Tage dog. En underbar film!
En text ur en sång som jag har sjungit på några barns begravningar kanske kan ge er en strimma ljus i tunneln
Fem fingrar ska skydda dig
ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen
ett är hopp och ett är tro
handens fem fingrar vaggar dig till ro
(Peter Lemarc)
Sköt om er nu ni starka underbara och tack för att ni delar med er!
Jag sänder mina varmaste kramar till er familj. Ni finns i mina tankar varje dag och jag tycker att ni är beundransvärda.
Många kramar från Jennifer i Gävle
Precis som allra andra finns Ni i mina tankar dagligen.....
Ha det så bra Ni kan och ta väl hand om varandra
Många kramar
Susanne
När Alma och Vera läser Alfons blogg kommer de nog att förundras av hur underbara föräldrar de har. Catarina...Livet är så vackert, också så fasansfullt grymt...men i allt detta hemska har du lyckats att vara en helt fántastisk mamma. Jag vill också komma till detta piratskepp när jag dör.
Tänker på er...
Varmaste varmaste kramar från Elisabet i Boalt
Jag är så hemskt ledsen för er skull. Önskar er så mycket gott. Hoppas ni kan finna frid i minnet av Alfons och att han har frid nu. Massor av kärlek!
Kära älskade familj. det finns inga ord som kan trösta, inga ord som kan lindra, det är bara stor sorg och smärta. Håll om varandra och var nära. många kramar och tankar till er. Christer och Yvonne
Att prata med sitt barn om vad som händer när barnet ifråga dör är inget jag önskar någon... Det här inlägget är det starkaste ni skrivit enligt mig. Tårarna forsar.
Jag tänker på er ofta, och trots att jag själv tar ett ögonblick i sänder har jag mycket att lära av er.
Ni är de finaste och modigaste föräldrar, det finns inget som kräver mer mod än att se döden i vitögat.
Kärlek och styrka till Alfons på färden.
Kärlek och styrka till er för att ni ska orka att bära sorgen.
Jag är ledsen, men samtidigt glad att Alfons nu inte längre har ont.
Mina varmaste tankar i er stora sorg.
Kramar Åsa
Jag tänker på er hela tiden och hoppas att lilla Alfi har inte ont.
Många styrkekramar till hela familjen
Finns inga ord att trösta och lindra med. Är med er i mina tankar. Trösten är att Alfons inte längre har ont. Nu börjar en ny morgondag och en ny sanning. Håll om varandra många kramar till er alla Birgitta
Vad jag kan förstå av ovanstående kommentarer så är Alfons jordeliv över...?
Jag önskar er lille gosse en fridfull vila, och hela hans familj som nu skall orka vidare sänder jag den största kramen...
Ni finns i mina tankar, jag är så ledsen för er skull...
/Kram Sussi
Tänker på er.
Tänker på er....
Ni är i våra tankar. Kram.
Mina varmaste tankar till er. . .
Jag tror det som händer på andra sida livet är det som den människan helst vill ska hända. Man väljer själv hur döden ser ut. Därför tror jag att din sanning Catarina också kommer att vara Alfons sanning när han måste sluta här. Under hela tiden jag har följt er här har jag hoppats så att det inte skulle behöva ta slut, inte redan för en så liten. Som inte borde vara färdig med livet här.
Det känns bra att läsa att ni funnit lugn hos varandra hela familjen, även i denna situation som är så otänkbar och omöjlig. Er styrka att orka dela med er av det svåraste en människa kan gå igenom, berör och skakar om och får oss alla att värdesätta livet på helt nya sätt. Önskar bara att ni inte hade dessa erfarenheter att dela med er av.
Viska fina tankar i örat på Alfons och jag önskar att han får segla vidare lugnt och rofyllt till nya äventyr där ni möts igen senare. Många många tankar och varsamma kramar till er alla genom dagen och natten som kommer. mia
Jag heter mia som skrev det ovan...
Sänder de varmaste kramar och de innerligaste tankar till er.
Vad vackert du skriver om någon så oerhört svårt för er familj. Vilken fantastisk familj ni är. Jag skickar er varma tankar.
Ni är i mina tankar och mitt hjärta.
pok
Vi vet Katarina. Vi tänker på er och gråter här med. Älskade ni...
Vi vet Catarina . Vi tänker på er och gråter här med. Älskade ni...
Ni ska veta att jag känner med er!!! Jag vet precis vad ni går igenom. För 2 1/2 år sedan var jag och min familj själva i den situation som ni befinner er i. Cancern hade segrat i vår son Simons kropp, den tog över mer och mer och vi väntade i 3 månader på att allt skulle ta slut. Den 26/8-04 dog så vår älskade Simon 12 år och jag är övertygad om att han lever ett bra liv utan smärtor där han är nu. Vad jag förstår så har Alfons kamp också tagit slut,inga smärtor mer. Simon kommer att hälsa Alfons med öppna änglavingar och ta hand om honom och kanske lära honom några hockeydragningar eller fotbollsfinter samt en massa bus. Kanske Simon oxå får åka med på piratskeppet.....vad häftigt!
Tänder ett ljus för Alfons och Simon idag på www.vsfb.se.
Ni finns i mina tankar // Anneli
Nu är det tyst, nu har alla gått hem.Alla barn och föräldrar som stojat, sjungit, lekt och haft kul på vår öppna förskola, har gått hem. Då blir det så väldigt tyst och tomt!
På väggarna sitter bilder på alla barn som varit hos oss under alla dessa år. Barn och föräldrar som varit oss så nära, delat sina vardagsbekymmer och glädje med oss. Men det finns en bild, ett barn som vår blick hela tiden söker sej till, Alfons!
Han är bara liten, inte ett år fyllda. Han tittar så allvarligt ner på oss som om han redan hade all vishet i världen.
Kanske han bara inte gillade fotografen!?
Denne lille Alfons kommer alltid, alltid att leva kvar hos oss!
Tänker mycket på er!
Fick just höra av Sarah, älskade, älskade vänner.... Finner inga ord just nu.
Farväl Alfons... Vi ses i Nangiala.
Sänder varma tankar till er !
Varmaste, varmaste...hur många gånger har jag skrivit det tro? Kommer alltid att tänka på er när jag hör det ordet. Ni har kommit mig så nära undet åren som gått. Jag tycker att jag känner er. Alfons kommer jag ju aldrig att få träffa på riktigt, men han finns i mitt hjärta. Och er andra, ni härliga Löv. hoppas jag se i sommar.Varmaste tankar och varmaste kramar.
Catarina, min älskade dotter, alla mina tankar och krafter finns hos er ikväll och med ALFONS, morfar Thomas
Det brinner ett ljus för Alfons hemma hos oss ikväll. Jag kan inte i mina vildaste fantasier förstå den sorg ni känner nu. Jag hoppas och känner på mig att Alfons har det bra nu när han seglar omkring på skeppet.Vila i frid Alfons.
Jag läste precis vad Morfar skrivit på sin hemsida,
Sov Gott Lille fina Alfons..
Tänder ett ljus för Alfons ikväll..mina tankar finns hos Er Alla..
Kramar Louise
Kramar
Kära kära familj o övriga släktingar..
Med stor sorg har jag fått veta att Alfons inte finns bland oss längre. Att mista någon som man älskar så mycket går inte att beskriva med ord.
Livet blir annorlunda. Plötsligt tänker man på saker man aldrig tidigare behövt tänka på..
Varför? Vad finns efter döden? Kan man leva vidare med detta sår inom sig? En stor tröst i mörkret är att jag vet att ni tog tillvara på tiden ni fick tillsammans..mycket prat..många skratt! Kanske går det att hämta lite kraft ur dessa underbara minnen..Mitt varmaste deltagande i den stora stora sorgen..som är som havet..oändlig! Kramar / Maggan
Tänder ett ljus för en liten vardagshjälte som nu sover sött. Nu har du inte ont mer Alfons, inte alls. Hoppas att ljumma vindar för dig vidare över de sju haven!
Catarina & Christian, vi tänker på er i detta nu!
Hälsningar
Nettan m familj
Alfons. Segla nu försiktigt tillsammans med sjörövar-Gunnar. Du har gjort ett enormt intryck på hela vår familj, ja det har hela din fina familj gjort.
Hela familjen Löv! Jag tänker på er så himla mycket och ger er alla en massa kramar!
Åh, Catarina och Christian. Våra tankar hos er.
Anna o Micke
Tänker på er så mycket
Kramar i massor
Jag tänder ett ljus för Alfons i kväll bredvid Sabinas ljus. Blir så berörd när denna j-a sjukdom har tagit ytterligare ett barn. Vi förlorade vår dotter för 1 år sedan så jag känner verkligen med er. Varmaste kramen till er det behöver ni./ Jeanette
Jag finner inga ord. Vi tänker på er och tänder ett ljus för Alfons.
Katalin och Bob
Mina tankar finns hos er...
Thomas, med vilken rätt skriver du på denna blogg efter allt lidande du har orsakat! Vet hut!!!!
Catarina, Christian & alla ni andra älskade- Kram, ni finns nära i tankarna men långt borta. Alfons, ha en bra resa! C
Vad fint du skriver, tårarna trillar ner för mina kinder! ofattbart att förstå vad ni går igenom!
Lilla, lilla söta Alfons, som du berört så många människor. Jag saknar ord....Så jag säger bara till Er alla där ute....skänk till barncancerfonden, det är det enda vi kan göra för att hjälpa till, så att vi i framtiden kan få bukt med detta fruktansvärda monster till sjukdom.
Mina varmaste tankar till Er alla.
//maria
klarar knappt av och läsa...det är så grymt så det gör ont i hela min kropp och själ. Huvudet bultar och tårarna rinner.
Stackars lille Alfons som inte fick vara frisk och levande.
Jag har en pojke som dog efter födslen, men det var på nåt sätt annorlunda.
Vi hann aldrig lära känna honom, vi hade inga minnen av honom och han var för liten för att förstå.
Det är grymt det med förstås och vi sörjde honom jättemycket, men det kanske på nåt sätt är lättare att acceptera än när ett större barn dör.
kramar