Onsdagen den 26 mars. Om vår. Om liv.
Denna vår har haft sin början med täta ettårsdagar som vi allra helst skulle vilja slippa veta om. Ett år efter döden, ett år efter kistläggning och ett år efter begravning. Alla har de fått Alfons att sjunka än längre ner i jordens mylla.
Det känns skönt att dagarna i mars snart är över.
Alla kalas och sammankomster är svåra, men hjärtliga med de barn som lever. Idag sa min systerson, som är tre, att det är tur att inte alla barn dör, för då skulle jag inte ha nå´n att leka med. Och det är ofta där, i den där speciella leken syskon emellan som jag så mycket kan fattas Alfons. Det märks tydligt på Alma att hon har tagit över sin roll att vara störst och inte att den är självklar. Hon fattas på ett sätt som Vera och nya lilltjejen aldrig kommer att göra.
Livet efter döden innebär stor ensamhet. Vi försöker bli en familj med integritet, egen kärna och med en livsglädje. Men vi fattas. Vi fattas Alfons, genom stort och smått. Jag förväntar mig inte att man ska kunna förstå hur det är att förlora sitt barn. Vi som gjort det är ensamma i vår egen sorg och i vår egen saknad. Jag är det och Christian är det. Emellanåt möts vi när saknaden tar för stor plats, för att lasta av och minnas. Men vi är otroligt ensamma.
Min vår innebär liv. Vi väntar ett barn tillsammans: Christian, jag, Alma-Lee och Vera. Vi väntar på att värmen ska komma och med den ett barn som en slags symbol för just livet. Det har tagit lång tid för mig att säga att det just är vi som väntar detta barnet, inte Alfons. Alfons är död, han väntar inte på något. Jag vill inte tänka men om, för det gör mig mer illa än gott just nu. Den tiden med den sortens bearbetning ligger just nu i träda. Nu är det vi som väntar liv, och jag längtar!
Jag tillsammans med min mage, hemma hos mamma den 20 mars. Nu har jag fyra månader kvar. Phu! Denna gången kommer min mage att bli stor!
Catarina.
Även om här ligger fläckvis med snö, så känner man ändå att våren är här idag. Hoppas att den känslan infinner sig även i Sätaröd.
Finns vårblommor hos Alfons på graven nu?
Varma kramar och tankar till er.
Så fin du är Catarina, vackert gravid och klädsam hårfärg :-)
Alfons finns i mina tankar varje dag... vad kan jag mer säga!
Jag hoppas verkligen att våren visar sig snart, vi är många som vill möta våren, värmen, blommorna och fåglarna.
Varma kramar Johanna
Varmaste! Jäklar vad du är snygg i håret!
Puss och kram till er alla från ett 13 gradigt kallt dalom med gnistrande snö.
Vad roligt att se en sådan fin gravidmage:) Har tänkt på er nu på alla dagarna i mars.
Hoppas ni snart får en fin vår, idag lyser solen här och den lilla snö vi har, den har börjat tina.
Hoppas ni fick ett litet paket med posten i slutet på februari.
Många varma kramar Elin.
O så roligt med en uppdatering! Ni är i mina tankar dagligen och jag lider med er och den oerhörda smärta som måste riva i era bröst. Du ser fantastisk ut, Catarina. Vilken mage! Jag kände faktiskt för första gången på många år ett litet stygn av avundsjuka( adoptivmamma) när jag såg din mage. Hoppas du kan njuta av din väntan på lilltjejen. Så skönt att vår och värme ligger framför oss.
Jag är ofta in och kikar om ni har uppdaterat sidan, ni finns ofta i mina tankar.
Vilken fin mage du har. Många kramar
Vad
vacker du är, och väldigt fin i håret!
Tänker på er ofta, precis som så många andra människor vars liv ni berört. Nu blir det skönt med vår och värme och jag hoppas ni kan njuta av den trots saknaden som ingen annan ens kan föreställa sig.
Många kramar.
"Det har tagit lång tid för mig att säga att det just är vi som väntar detta barnet, inte Alfons. Alfons är död, han väntar inte på något. Jag vill inte tänka men om, för det gör mig mer illa än gott just nu."
Catarina, dina ord får mig att rysa. Nej, inte rysa. Det känns som att få en spann kallt vatten över mig.
Det slår mig att du lever i nuet fullt ut. Du slösar inte med tid genom att romantisera livet.
Du lever här och nu och accepterar livet och döden som det är, varken mer eller mindre.
Du verkar vara så stark och så rak och ärlig inför dig själv och andra. Det respekterar jag dig för.
Varma kramar och tankar till dig i din sorg.
Vilken vacker väntande mamma!! Du utstrålar liv och klokskap. Dina ord gör likadant, precis som vanligt.
Många kramar från Christina.
Vilken fin mage,den är helt underbar.F örstår att våren har varit jobbig. Många kramar till hela familjen.
Än en gång, så vackra ord att jag tappar andan.
Du skriver sa vackert! Onskar er allt gott och en skon var med nytt liv och livsgladje!
Vad fin du är! Har tänkt otroligt mycket på er nu i mars. Tittade precis till Rasmus som sover gott med sin nalle från barncancerfonden bredvid sig. Köpte den för drygt ett år sedan, för mig har den fått ett starkt symbolvärde. Hoppas verkligen att vvi ses denna sommaren, många kramar från snöigt och kallt Göteborg
Vad fin du är både i håret och med bebismagen.
Skickar kramar till er alla.
Vilken tur att Alfons kom till just er!
Det gör ont i mig när jag läser om er saknad!
Helt omöjligt att hålla tillbaka tårarna, även idag.
Tänker på er och fina söta Alfons.
Du är jättefin i håret.
Wow vilken mage du har redan! Riktigt finfin är den också. Känns bra att läsa att din vår innebär liv, trots det som är. Måste vara så tungt att fattas så, hoppas att ni fattas tillsammans mesta tiden, det är svårt att vara ensam... Och känn att vi är många många som är med er i tannkarna varje dag. Det är så lite man kan göra, men jag skickar tankar och kramar till er, mia.
...vad fint att se dig vännen, det skulle vara så roligt att ses snart och få känna på dendär fina (säkert stenhårda) kulan innan den förvandlas till en andandes varelse, din fjärde, vilken magi...
Kram Janina
Vet, ja, jag känner i hela mitt hjärta, att Alfons sitter på det mjukaste och finaste molnet i himmlen och tittar ner på sina snart tre systrar. Stolt, glad och fin!
KRAM!
Vad du är vacker
önskar dig lycka till
kram en medmänniska med 2 barn lite utanför Malmö